Mindre Strandpipare i grustag

Mindre strandpipare är en liten vadarfågel. Man tänker sig då att den kan ses i grunda havsvikar utmed våra kuster i Sverige. Faktum är dock att den trivs bra i ett grustag där det finns någon vattenpöl. Jag åkte därför i början av Juni 2014 till ett grustag i närheten av där jag bor. Nästan direkt när jag närmade mig pölen så hörde jag dess varningsläte. Jag tog några bilder på relativt nära håll och lämnade sedan platsen eftersom den inte uppskattade min närvaro.

Rosenfink vid Vätterns strand

Inte så långt ifrån där jag bor finns det ett skjutfält intill Vättern. Alldeles utmed vattnet går det en väldigt fin väg med Vättern på ena sidan och några lövskogsdungar på den andra sidan. I dessa dungar så kan man få se och höra sjungande Rosenfinkar på försommaren.

I slutet av Maj 2014 åkta jag dit med fru och hund med förhoppningen att fota en sjungande hane. Det var en halvmulen dag vilket var bra för att inte få för starka kontraster i bilderna. Vi hade inte promenerat alls länge utmed vägen innan vi hörde dess läte. Det visade sig dock vara betydligt svårare att få syn på dom. Man kunde höra dess läte väldigt nära men ändå inte se den i dom tätbevuxna buskarna i skogsdungen. Det var bara att tålmodigt vänta vilket inte var så jobbigt i det varma vädret. Så småningom visade en hane upp sig fint och jag fick dom bilderna jag hade tänkt mig.

Flyguppvisning av Lärkfalk

Åkte i slutet av Maj till några dammar som ligger intill Vättern inte så långt ifrån där jag bor. Anledningen till resan var att lyssna på en Rördrom på nära håll och kanske få möjlighet att fota den. När jag kom fram så var Rördrommen igång och tutade. Den var väldigt nära så jag kunde höra hur den andades in, inför varje tutande. Jag gick runt dammen flera gånger för att kanske få en skymt av den men den höll sig väl dold i vassen.

När jag var på väg att ge upp och dra mig hemåt så dök det plötsligt upp en Lärkfalk och började jaga trollsländor över dammen. Den var otroligt snabb så det var en rejäl utmaning för mig att överhuvudtaget få in den i sökaren och det visade sig också svårt för kamerans autofokus att hinna med. Det flesta bilderna blev inte så skarpa. Men några blev så pass bra så att dom kunde visas i min blogg.

Jag blev helt uppslukad av denna upplevelse och glömde totalt bort tiden. Plötsligt ringde telefonen. Det var frugan som undrade om jag inte var hungrig och tänkte komma hem och äta. Det hade blivit ganska sent på kvällen. Det var härligt avkopplande att få uppleva Lärkfalkens flyguppvisning.

Orkidé skådning och invasion av Vitvingade Tärnor på Öland

I mitten av Maj 2014 var det återigen dags att åka till Öland. Denna gången hade jag med mina föräldrar som var intresserade av att se Ölands blommor, så det stod Orkidé skådning på programmet. Vi inledde med att åka till forntidsborgen Gråborg. Där hade jag fått tips om att det fanns orkidéer.

Ingång till Gråborg

Det dröjde inte så länge innan vi hittade orkidéer. Det var roligt att se mamma bli som barn på nytt när hon kröp omkring för att lukta på blommorna och granska dom på nära håll.

Orkidé Sankt Pers nycklar

När vi varit ett tag vid Gråborg så kom det ett larm om att en Skedstork befann sig nere vid Sandvik Ottenby så då åkte vi dit. Tyvärr höll den sig på långt avstånd och i kombination med ordentligt värmedaller så blev inte bilderna så bra.

Trots ett objektiv med 500mm brännvidd så blev skedstorken bara en liten prick.

Samma bild kraftigt beskuren. Värmedallret gör att konturerna suddas ut.

På morgonen andra dagen åkte vi ut mot Alvaret för att leta efter fler orkidéer. Det var inte speciellt svårt att hitta fler.Det fanns stora ängar där det växte massor.

Orkidé äng med Sankt Pers nycklar som verkade var den orkidé art som blommade i mitten av Maj

Vi åkte sedan till Norra lunden i Ottenby. Där fanns det många sångare bland lövträden. Fågelsången var härlig att lyssna på och några av sångarna visade upp sig fint.

Trädgårdssångare

Under dagen hade kommit ganska många larm om Vitvingade tärnor runt om i Sverige. Jag hade på känn att det skulle dyka upp ett antal även på Öland. Framåt eftermiddagen så kom äntligen ett larm om att det setts ett antal vid Görans dämme. Vi åkte dit och ganska snabbt såg vi att några flög runt dammen tillsammans med Svarttärnor.

Svarttärna

Vitvingad tärna

Dagen avslutades med att åka till Albrunna lund för att leta reda på Våradonis eller Arentorps ros som den kallas på Öland. I Sverige så växer den enbart på Öland och Gotland.

Våradonis som växte vid Albrunna Lund

300:ade artbilden på fågel samt en tillbakablick

Vid Görans Dämme på Öland tog jag, i mitten av maj 2014, bilden på min 300:ade fågelart. Det var Vitvingad tärna som blev "jubileumsarten"

I och med att denna milstolpe var passerad så började jag tänka tillbaka på hur mitt intresse för natur och fågel fotografering startade samt hur det har utvecklats.

Mitt intresse för naturfotografering startade 2003 i samband med att jag köpte min första digitalkamera. Det var en Canon PowerShot A70. Helt plötsligt kunde man ta obegränsat med bilder utan att det kostade något. Bilden visades direkt på skärmen, vilket gjorde att man kunde prova sig fram och korrigera sina misstag på ett roligt sätt. Det dröjde inte länge innan jag utöver familjebilderna tog kort på blommor, insekter, djur och fåglar.

Ganska snabbt så blev fåglar huvudmotiv i naturfotograferingen. Det berodde på att min fru som läste till grundskolelärare hade en lärare som var intresserad av fågelskådning och tog med sina elever på en hel del exkursioner ut i naturen. Min frus intresse för fågelskådning smittade av sig på mig.

Bilden är tagen med Canon PowerShot A70. När jag tog bilden trodde jag det var en Kanadagås. Några år senare insåg jag att det var en Vitkindad gås.

Ganska snart införskaffade jag en tubkikare och började ta bilder genom den.Det kallas Digiscoping. Det tog tid att ta en bild och det var svårt att få fokus. Det krävdes att motivet satt stilla länge för att lyckas.

Bilden på Hökugglan är tagen med Canon PowerShot A70 genom tubkikare.

Bildkvaliteten blev inte riktigt vad jag önskade så jag investerade i en ny kompaktkamera med rejäl zoom. Det blev en Olympus C765UZ. Med den fick jag en bränvidd motsvarande 380mm på en fullformat kamera.

Med Olympus kameran kunde jag nu gå runt i skogen och få bilder på småfåglar som satt högt upp i träden såsom den Mindre Hackspetten på bilden.

Intresset för fågelfotografering fortsatte att växa. Jag kom in i en positiv spiral. Ju mer jag fotade fåglar desto mer lärde jag mig om deras beteende och villkor ute i naturen och det i sin tur medförde att jag ville ägna ännu mer tid att vara där ute och fotografera.

När priserna på digitala systemkameror sjönk så var jag inte sen att börja spara till en sådan. I början av 2006 så köpte jag en Nikon D50 och en Tamron 200-500 zoom. Den utrustning innebar ett rejält lyft för bildkvaliteten och nu blev det möjligt att fota rörliga motiv.

Tack vare min Nikon D50 och Tamron 200-500 kunde jag nu ta bilder på flygande fåglar.

Fågelfotointresset växte ännu mer och jag började göra resor till olika delar av Sverige för att fota fågelarter som var allt ovanligare. Bla blev det resor till Öland och Halland. Jag började nu också räkna hur många arter jag fotat och jag lade allt mer tid på att åka till platser enbart för att fota en specifik art.

I början av 2008 upptäckte jag RAW formatet. När man fotar i det formatet så kan bilden justeras efter att den är tagen.  Detta gjorde att bildkvaliteten kunde höjas ytterligare ett snäpp. Det spelade också mindre roll om vitbalansen eller exponeringen inte blev optimal. Det gick att fixa till i efterhand.

Bilden på Berglärkan kunde "räddas" ,i och med att jag fotade i RAW format, då jag hade ställt in fel vitbalans. Numera har jag Auto-vitbalans inställt i kameran och justerar alltid  i efterhand.

Nästa tekniska steg i min utveckling blev ett inköp ,i slutet av 2008, av en Nikon D300 och Sigmas 300mm fasta objektiv med ljustyrka 2.8. Jag investerade också i en 2x-extender så att jag kunde få 600mm brännvid med ljusstyrka 5.6.

Med Sigma objektivets ljusstyrka på 2.8 kunde jag nu ta bilder i mörker på nattaktiva arter såsom Gräshoppssångaren på bilden.

Nu har fågelfoto-intresset blommat ut fullt och jag har blivit en artjägare som satsar på att nå 300 fotade fåglar för att bli fullvärdig medlem i club300. Jag planerar nu olika resor för att få nya arter bla en resa till fjällen. Jag kollar också larm på club300:s hemsida och håller dagligen koll på vilka arter som rapporteras på Svalan för att sedan åka till dessa lokaler och ta bilder på nya arter.

Jag börjar också inse att det är svårt att få alla egenskaper som man önskar i ett och samma objektiv. Sigma 300 objektivet har bra ljusstyrka på 2.8 men det är tungt att bära och bildkvaliteten försämras märkbart när man sätter på 2x extendern för att få 600mm brännvid. Nästa foto investering ,i slutet av 2010, blir därför Nikons 500mm objektiv och Nikons 300mm objektiv båda med ljusstyrka 4. Nu har jag ett objektiv med lång räckvidd utan användning av extender samt ett lätt "walkaround" objektiv.

Med Nikons 500mm objektiv kan jag ta bilder med toppkvalitet även på flygande fåglar som bilden på Fjällvråken ovan.

För att ännu bättre kunna efterbearbeta mina bilder i datorn skaffade jag 2012 Adobes Lightroom. Det var ett rejält lyft jämfört med Nikons ViewNX som skickas med vid inköp av deras kameror. Jag har visat skillnaden mellan dessa programvaror i tidigare blogginlägg.

Utvecklingen av kamerahus går väldigt fort så 2013 ersatte jag mitt Nikon D300 hus med Nikon D7100. Jag fick då 24 Mpixel sensor istället för 12 MPixel. Detta ger en virtuell brännvids förlängning på 1.4 vilket motsvarar vad en 1.4x extender ger. Jag får också bilder med lägre brus på höga ISO-tal.

Min ambition när jag tar mina bilder har alltid varit att respektera naturen. I och med att jag hela tiden ökat min kunskap om fåglarna och deras beteende så har jag lärt mig att undvika misstag. Naturfotograferingen har blivit mitt andningshål som bryter av den stressiga vardagen. Man kan strosa om kring och bara vara eller fokusera på att få riktigt fina bilder eller åka iväg på ett larm med spänningen det innebär att kanske få bilder på en ny art. Alla dessa olika inslag i naturfotograferandet gör att man fokusera och njuter av nuet. Det leder till avkoppling för mig.

Nästa steg i utvecklingen tror jag blir att ta mer estetiskt tilltalande naturbilder inte bara att dokumentera fågelarter som jag lagt mest energi på hittills.