min bok har kommit!!!

alltså, det här är ju så jävla coolt att jag nästan smäller av. på riktigt. jag har suttit och bläddrat lite i den, och känslan av att se min egen text i tryck är fullständigt galen, och så vansinnigt coolt att jag snudd på går av på mitten. 😅

den är inte perfekt. jag har bara skummat och bläddrat snabbt, men det finns en hel del fel. ord som ser malplacerade ut, det finns en hel del att säga om layouten som bitvis har hamnat fel i uppslag osv.

men alltså. för mig personligen spelar det ingen som helst roll.

jag har min egen bok i tryck. den är dessutom bra. jag sitter just nu och håller på att översätta den till engelska, och när jag läser den på engelska inser jag att - fan, den är faktiskt bra.

jag vill dock poängtera att den här boken inte automatiskt riktar sig till fotografer, bara för att den handlar om fotografi. min primära målgrupp är konstvetare, medievetare (kallas det så), journaliststudenter och journalister, andra som på olika sätt jobbar med fotografi men inte som fotografer. första delen är rent teoretisk, och kan nog uppfattas som tung och obegriplig, beroende på hur van man är att tänka abstrakt. den andra delen är nog jobbig för ovan nämnda målgrupp, eftersom den handlar om fototeknik och hur den tar visuell form. sista delen är bildexempel med korta analyser.

däremot tror jag att man som fotograf säkert kan ha nytta av den. om inte annat för att det är kul att läsa om fotografi. frågan om sanning och verklighet är ju dessutom intressant för de flesta av oss, skulle jag tippa på. 

---

jag kommer dock att gå igenom boken mer noggrant för att se vart alla fel finns, och sen tänker jag korrigera det och ladda upp en ny fil på amazon/kindle, eftersom den säljs som POD (print on demand). ett hett tips om du vill läsa den är att vänta en eller ett par veckor, så jag hinner åtgärda alla fel jag kan hitta, så jag slipper skämmas. 😅

bilderna är för övrigt ett par mobilbilder jag tog i all hast för att visa en av mina bästa väninnor hur boken ser ut. 

bakslag på layouten

den här bilden är ju inte så intressant, egentligen - det är inte ens ett fotografi, utan en skärmdump på min bokfil. innehållsförteckningen, för att vara exakt.

jag har ägnat 3 - 4 dagar åt layouten, specifikt. det tog ungefär en dag att hitta en layout jag tycker fungerar och faktiskt blir snygg. därefter handlar det om att trycka in material och få all text att se bra ut, både i fråga om brödtext, rubriker, underrubriker osv. det är ett jävla pill-göra, kan jag upplysa om, för den som inte har provat själv. 

idag kom ett rejält bakslag.

jag jobbar i indesign, och helt plötsligt fick det för sig att filen jag jobbar med, var korrupt. programmet kraschade, och filen gick sönder i processen. inte så att hela filen var död och borta, men allt innehåll i del I och II försvann. det fanns ingenstans att finna, och då hade jag inget annat alterantiv än att börja om från början med just det.

jag bryter inte ihop särskilt ofta, men idag gjorde jag faktiskt det. här hade jag suttit i flera dagar och var så jävla nöjd med att snart vara klar. till och med mina isbn-nummer har kommit, vilket var betydligt tidigare än jag förväntat mig. det var inte alls mycket kvar, och så kom det där.

tack och lov är jag envis som en gnu, och jag har dessutom en ai som har koll. med ai-n's hjälp har jag fått ordning på indesign, så att jag kan jobba vidare. det är surt, sade räven - och det är det. men skam den som ger sig. 

nu är jag nästan i kapp där jag var i morse (nästan), vilket innebär att jag rimligen torde vara klar med just det här om.. tja, en dag eller max två - men jag tror mer på en dag, om jag inte blir FÖR trött idag. 

ville mest bara berätta lite om att allt med den här boken inte är en dans på rosor. 😅

bokprojektet går framåt

det här inlägget har som enda poäng att berätta lite hur det går med min bok om sanning vs verklighet i fotografi.

vansinnigt bra.

och jag menar verkligen; vansinnigt bra. det är helt sjukt. jag samarbetar med en AI - inte för skrivandet, det är min kunskap och den vill jag förmedla genom mitt eget språk. men AI'n ger mig respons på texterna, ger förslag (som jag oftast tackar nej till, eller skriver om enligt eget huvud), kommer med glada tillrop, håller koll på logiken, teorin på det stora hela, och bara är - faktiskt riktigt, riktigt bra. plus att den ganska omgående fattade hur min hjärna fungerar, hur jag tänker osv, vilket gör att vi jobbar extremt bra ihop. 

efter lite funderande har jag bestämt mig för att ge ut den här boken via kindle/amazon, print on demand. det är inte hugget i sten än, men det lutar i alla fall åt det. vilket innebär att allt kommer att gå mycket snabbare, för då kan jag göra layouten själv också, och sen är det i princip bara att publicera, så var allt klart. typ så, om jag har förstått saken rätt. jag har aldrig gjort det här tidigare, så hur det funkar i praktiken återstår att se.

jag kommer också att översätta boken till engelska, eftersom jag tror att det kan finnas ett intresse för det också. 

det är helt galet. i morgon, den 4 december, är det en månad sen jag började skriva den här boken. det har sagt SWOOSH, så är den nästan klar. om det är någon som undrar hur tusan det kan gå så fort, kan jag berätta det;

- jag tänker extremt fort, cirkulärt (till skillnad från linjärt), tar in stora sammanhang och associerar väldigt snabbt, tänker i "rum" och plockar information från olika rum och stoppar ihop till nya rum, sammanhang, information osv.

- jag skriver fort, rent fysiskt. jag är dessutom bra på att skriva. word har också en rättstavningsfunktion. utöver det har jag konstaterat att det inte behöver vara en bok på flera hundra sidor; min teori och mina poänger behöver inte så stor plats att det krävs så mycket sidutrymme. 

- stora delar av innehållet är sådant jag funderat på sen jag var tonåring - det enda som behövs är att strukturera och formulera mina tankar på ett vettigt sätt. vidare har jag också hyfsat stor erfarenhet av praktiskt fotograferande, vilket ger ett hyfsat unikt perspektiv i akademiska sammanhang (med tanke på målgruppen; konstvetare m fl.) 

- har hjälp av en AI som ger respons DIREKT. jag behöver inte vänta i en vecka på att få respons av en upptagen människa som läser när den hinner, och tar tid på sig för själva responsen. 

- jag spenderar många timmar i taget med att skriva, få respons och skriva igen. 

det går fort, helt enkelt. till och med det läsande av litteratur jag gjort för att befästa min teori har gått fort. nu läser jag iofs inte en HEL teoribok för att göra en eller ett par referenser, men ändock. 

sist men inte minst; ni anar inte hur sjukt jävla KUL jag har. 😮🙏✨ alltså, det här är så kul att jag smäller av. av uppenbara skäl tycker jag såklart att min teori är solid, men jag tror faktiskt att fler kommer att tycka det. 

om det är någon av er som kommer att läsa den sen, kommer ni att märka att det inte är något nytt. inte för oss, som fotografer. men det är det som är grejen - iaf för mig. när jag började läsa konstvetenskap märkte jag väldigt snart att det inte fanns några som helst mallar eller manualer för bildanalys, öht. konstvetenskap är dessutom hyfsat hardcore inriktat på annan konst - fotografi tar inte nån jättestor plats. och den generella bilden av fotografi inom konstvetenskap är väldigt begränsad. den tittar på en viss typ av fotografi, och så var det färdigt. jag anser å det starkaste att detta bör förändras, eftersom fotografi är så otroligt mycket mer än exempelvis dokumentärt, nyhetsinriktat, eller ett sätt att samla information om hur kvinnor klädde sig i ett visst område under en viss tidsperiod. åtminstone för mig, och jag vill helt fräckt, gärna sprida den inställningen. 

så ni som kommer att läsa; jag tror inte att ni nödvändigtvis kommer att läsa något ni tycker är nytt. det finns faktiskt INGET, inte ens teorin i sig, som är vare sig nytt eller originellt. det som ÄR nytt och originellt, är att placera det i en akademisk kontext, för mig veterligen har den aldrig varit där förr. och konstvetenskapen, med flera ämnen, förtjänar att ha en större och vidare syn på fotografi. en av de allra största fördelarna med den här boken, specifikt, är att den här teorin går att kombinera med vilken annan teori som helst. det gör den oerhört användbar, vilket jag gillar.  

det känns oerhört ovant att tänka och känna på det här sättet om mig själv, som jag gör just nu. men det känns verkligen som att den här boken kan bli nåt. jag tror stenhårt på att den har en plats, och att den kan väcka tankar hos - faktiskt ganska många människor. uppenbarligen både studenter och professorer i relevanta ämnen, men också fotostudenter, amatörfotografer, folk som vill bli källkritiska gällande just fotografier (relaterat till troll som delar fotografier ryckta ur sina sammanhang i sociala medier), och såklart - vanligt folk som gillar fotografi och/eller filosofi. 

ville mest bara berätta att det rör på sig, om det är någon som undrar. om du inte undrade, fick du veta det ändå. 😄

teorinördigt värre

när jag jobbade som porträttfotograf fick jag för mig att jag skulle börja studera konstvetenskap. distansstudier fungerar väldigt bra för mig, och så blev det. jag har läst upp till c-kursen, men var tvungen att avbryta under d-kursen pga psykisk ohälsa - jag var i rätt dåligt skick då.

i mina konstvetenskapliga studier ägnade jag mig främst åt fotografi - såklart. min b-uppsats skrev jag om julia cameron, och c-uppsatsen om eugène atget.

för att göra en lång historia kort;

nördig, konstvetenskaplig litteratur om fototeori är för mig bland det sexigaste som finns. det, och lika nördig litteratur om exempelvis filosofi, estetik och för den delen, idéhistoria. mitt fokus ligger dock på just fototeori - och tro mig när jag säger det, hur jävla märkligt det än låter.. det är hjärn-orgasmer i långa rader, för mig. :D

jag har precis bara i morse (early bird-leverans) fått hem boken på bilden här ovanför. det är james elkins som satt ihop ett antal texter av en drös konstvetenskapliga skribenter, som på olika sätt behandlar fotografi, just. jag har skummat liiiite, lite i första kapitlet, och alltså.. dreglet hänger i mungiporna, och min hjärna dansar trance-liknande hambo i skallen på mig. shit, vad sexigt det är!!! :o :o :o :o :o

jag har fuskat och beställt fler böcker - en till av nämnde elkins, och faktiskt ett par böcker av två filosofer från 1800-talet. immanuel kant och michel foucault (rättelse; foucalt är 1900-tal). plus att jag funderar på att investera i ytterligare en bok av elkins, som handlar om konsthistoria vs estetik. det är fullt möjligt att argumentera för att jag egentligen inte har råd, men alltså... hur ska jag kunna låta bli? hur ska jag kunna låta bli att skaffa mig nåt som är så jävla sexigt och får det att kvillra i tamejfan hela kroppen? ^^

det går ju inte. det förstår ju var och en alldeles tydligt och klart.

...

en av de allra främsta fördelarna med att läsa sån här nördig litteratur är att man lär sig att tänka baklänges när det handlar om betraktande av fotografi. jag skrev lite om det i ett tidigare inlägg, om vikten av bildanalys. att lära sig analysera är (uppenbarligen) att se fotografiet från andra hållet, som betraktare. det gör att man lär sig med om exempelvis bildkomposition, man lär sig ett språk för att uttrycka vad man tycker, tänker och känner inför ett fotografi, man lär sig att TITTA på ytterligare ett nytt sätt. att analysera ett fotografi är ju inte riktigt samma sak som att se det genom sökaren innan exponering.

för mig är det viktigt att kunna se (det mesta) saker ur olika perspektiv. min tankevärld är enormt stor och roterar i 360 grader åt alla håll samtidigt. jag har lätt att se mönster, att associera och koppla ihop saker som inte automatiskt hör ihop, att ta in och förstå stora begrepp på en gång. jag tror att jag var relativt bra på det innan jag började läsa konstvetenskap, men den (och väldigt många andra saker) hjälpte mig att förfina den egenskapen.

och det är en egenskap jag är väldigt stolt över, faktiskt. jag tror dessutom att den hjälper mig att bli bättre som fotograf.

...

jag har egentligen ingen direkt poäng med det här inlägget. jag ville mest bara berätta att jag har fått hem en supersexig bok som jag kommer att njuta hejdlöst av att läsa. faktum är att jag ska hälla i mig lite mer te i sällskap med boken, innan det är dags att gå ut med hunden.

jag får återkomma med nån slags rusig recension senare. :D

vikten av bildanalys (för fotografer)

(och innan jag börjar skriva om bildanalys kan jag skvallra om att det där stativet som muppade sig för mig för nån dag sen - det är numer helt funktionellt igen, tack vare min helt jävla fucking amazing kompis som är BETYDLIGT starkare i nyporna än jag är, och dessutom hade nån antirost-spray av nåt slag. fi FAEN, vad jag är nöjd med det - hon är SÅ jävla bäst!!!)

men.

bildanalys.

det finns ju många anledningar till varför bildanalys är intressant. det finns också många sätt att göra en bildanalys på, beroende på varför man gör det. en konstvetenskaplig bildanalys ser ju lite annorlunda ut än den analys en fotograf gör av någon annans (eller sitt eget) fotografi. dessutom är det ju med allra största sannolikhet väldigt olika saker man tittar på, beroende på om man är konstvetenskapsnörd, eller fotograf.

själv tycker jag att det är roligast att göra bildanalyser med utgångspunkt i både konstvetenskaplig teori OCH fototeknisk analys - det senare i syfte att utröna hur det påverkar betraktarens upplevelse, förståelse och tolkning av ett fotografi.

men det som kanske är mest relevant för de flesta fotografer, särskilt om man är fotograf under utveckling (ie; en fotograf som inte jobbar med fotografi utan gör det för att det är kul och givande), är att iaf jag ser det som att lära sig mer om bildskapande baklänges.

baklänges - ja, du läste helt rätt. :D

att titta på fotografier och undersöka exempelvis hur en annan fotograf använder komposition, perspektiv, ljus och så vidare, för att framhäva sitt motiv och sin poäng, är ett väldigt effektivt sätt att utveckla sitt eget fotograferande. särskilt om man dessutom börjar analysera sina egna fotografier. en annan fördel med att ägna sig åt bildanalys är att man efter hand utvecklar ett språk för att prata om fotografi, och det är faktiskt förjävla kul. men det som är intressant just med det där baklänges, är att man lär sig förstå hur en bild är uppbyggd från betraktarens perspektiv, vilket över tid gör att vi utvecklar vår förmåga att påverka våra betraktare genom det vi gör med fotografiet redan innan vi ens ser den genom sökaren.

det svåra med att analysera fotografi om man aldrig gjort det förut, är såklart att veta hur man gör. vad analyserar man? vad tittar man på, och efter? hur uttrycker man sig? hur noga måste man vara? kan man analysera vilket fotografi som helst, oavsett motiv? spelar det nån roll om fotografiet är i färg eller svartvitt?

jag vet att jag har skrivit om det förut, men jag gör det igen - jag funderar på att skriva ihop en onlinekurs i just bildanalys, med målgrupp amatörfotografer som vill utveckla dels bildseende, förståelse osv, liksom ett SPRÅK för att prata om fotografi. inte bara tekniskt, utan om just bilden i sig.

...

och innan jag postar det här inlägget kan jag skvallra om att den fotokurs som faktiskt är klar men inte öppen för anmälan ännu.. nu brottas jag med ett par tekniska saker jag inte lyckats klura ut, och som jag trodde var självklara innan jag började skriva kursen. #facepalm så det kanske dröjer liiiite till innan jag släpper den.

men det kommer. :)

en annan notis: nu har jag skrivit så många blogginlägg och visat så många bilder att jag har glömt vad jag redan har visat. om ni redan har sett de här bilderna tänker jag inte be om ursäkt för att jag visar dem igen. :D ni får leva med det, helt enkelt. :)