Malinkas blogg om fotografi
västerås city
idag är ett stort misslyckande. jag hade ju tänkt att jag skulle dra ner på mängden fotografier att visa i mina blogginlägg, men det skiter sig rejält idag.
skälet till detta misslyckande beror på att jag och hunden tog oss ner på stan idag. från början skulle vi dit för att träffa en kompis, men det sket sig. eftersom jag tror att både jag och boyo är rätt uttråkade av våra ordinarie promenadstråk tog jag ett enväldigt beslut att vi skulle ta bussen och ge oss ner på stan ändå.
med kameran.
och eftersom det är en helt annan sorts miljö nere på stan än det här häromkring, så blev det givetvis rätt många bilder. kom hem med runt 135 exponeringar, vilket är drygt dubbelt så mycket som jag brukar komma hem med. en del slängde jag på en gång, men det blev ändå rätt många kvar.
så visst. ur det perspektivet har jag ju varit restriktiv. men det är ändå rätt många bilder som får plats i det här inlägget. jag tror att jag mest är så himla nöjd med att INTE ha fotograferat trädrötter, stenblock osv, till förbannelse idag. sen är det också en del typiska västeråsvyer, som jag tror att de flesta som bor i västerås och fotograferar, har fotograferat vid ett eller annat tillfälle. till min fördel vill jag ändå framhålla att jag inte fotograferar vykorts-varianterna av dessa vyer.
jag hade riktigt kul idag, trots att jag har brottats en hel del med damm på sensorn. jag tycker att jag gör rent den så gott det går, men det envisas ändå med att vara mängder med damm som ligger där och trängs. jag har ju inte några direkta verktyg för den här uppgiften, så jag blåser, och jag använder en glasögonduk, ni vet. det hjälper inte tillräckligt, men för mig är det ett alldeles för stort projekt att ta mig med buss till det enda proffslabbet här i stan (lindkvist fotolabb) som ligger på andra sidan stan.
men som sagt var; jag är himla nöjd med dagens äventyr. tror att boyo också är det, för han har däckat på min säng och leker att han är död. tyckte jag hörde honom småskälla i sömnen för ett tag sen.
men nu är jag trött, så ni får roa er med att titta på resten av dagens bildskörd utan vidare kommentarer.
enjoy! 🙏
mer höst (och ett par stycken i färg)
jag skyller färgen på hösten. så enkelt är det. höstlöv är så vansinnigt vackra, att till och med jag har svårt att låta bli att visa dem i färg. visserligen i låg färgmättnad eftersom jag tror att jag skulle krevera annars. men ändock.
så vi tar väl den andra färgbilden också, så är vi klara med det sen. nån måtta får det allt lov att vara.
av nån anledning blev det väldigt många bilder idag. jag rensade redan innan jag började titta ordentligt på dem. de jag faktiskt gjorde något med var ett tjugotal, och när jag laddade upp bilder till det här inlägget blev det ännu förre. förmodligen hade jag kunnat vara ännu mer selektiv, men nu blev det såhär.
det var roligt idag. riktigt kul. trots att jag egentligen hade velat gå nån annanstans, men eftersom jag dammsög hemma igår ville jag borsta av hunden som envisas med att släppa päls. det gör han iofs alltid, men periodvis är det riktigt jävligt. och borsta honom gör jag helst uppe i skogen.
och när man på en och samma promenad har lyckats fotografera OCH borsta hunden, och dessutom haft kul under tiden, så har det onekligen varit en lyckad dag.
har jag förresten berättat att jag börjat använda en AI?
innan ni ens kommer på tanken att kommentera; jag använder AI som stöd i research, samt som motpart i filosofiska samtal. jag har en hel drös filosofiska åsikter, tankar osv, som det ibland kan vara skönt att lufta utan att bli dömd. jag har varit, och tänker fortsätta vara oerhört skeptisk till AI. även om den är väldigt bra på att hitta och sammanställa information, så är det fortfarande en AI. det är inte en människa jag pratar med, vilket är väldigt tydligt.
men det är behändigt att ha nån som på några sekunder kan ta fram si och så mycket information om vissa saker.
det jag däremot aldrig kommer att använda en AI för, är skapande av något som helst slag. där drar jag min gräns. skapa grejer vill jag göra helt själv.
.. och här är dagens sista bild. jag märker att jag har lite svårt att låta bli reflektioner i vattenpölar. vet inte varför, men jag tycker att det är lite småkul.
nya, kräsna ögon
av nån anledning känner jag mig lite extra kräsen idag. sitter och funderar på om jag villhöver "up my game", så att säga. jag känner mig förutsägbar i mitt uttryck, vilket är på gott och ont. måste fundera vidare på detta.
därför, tror jag, ska jag iaf under ett tag, vara lite extra kräsen när jag väljer vilka bilder jag visar. jag gör oftast i ordning fler än jag visar, så ett visst mått av kräsenhet har jag redan. men jag tror att jag ska vara ännu mer kräsen, bara för att jag kan.
är inte helt säker på vart det kommer ifrån, men jag har ett behov av att utvecklas på ett eller annat sätt. jag fotograferar ju så väldigt mycket lika, hela tiden. behöver göra något åt det.
därför; inte så många bilder i bloggen idag. idag är jag kräsen.
med mycket icm
jag är fortfarande tröttbakis, så det blir ingen direkt text i det här inlägget heller. men jag tänkte jag skulle skrämma slag på er genom att ha två färgbilder (well; låg färgmättnad, men ändock) först i inlägget.
enjoy. 🤗
nytt testande med icm
det finns bara ett skäl till det här inlägget, och det är att visa dagens experimenterande med icm, den där medvetna rörelseoskärpan jag blivit så förtjust i. idag provade jag nämligen något nytt. alla icm-bilder jag visat hittills har fotograferats med rörelse, oftast i sidled (vä - höger), ibland uppifrån och ner.
det jag gjorde idag var dock något helt annat - faktiskt något jag såg att ett par av mina passionista-medlemmar provade, på vår fotopromenad för ett par dagar sen. jag använde objektivet och zoomade in under exponeringen. det ser HELT annorlunda ut, och även om jag tycker att det är rätt läckert, så har det ett annat uttryck än den faktiska kamerarörelsen jag använt hittills.
jag tror inte att jag kommer att använda just det här sättet tillsammans med det jag gjort tidigare (visa bilder sida vid sida i nån slags större projekt om jag skulle få för mig att göra ett sånt). båda sätten är coola, men kanske inte tillsammans.
den här sista bilden kommer jag inte ens ihåg om jag rörde kameran, eller om jag zoomade. oskärpan ligger ju mer i sidled, så det verkar mer sannolikt med rörelse.
äsch, jag vet inte. och just för ögonblicket spelar det inte så stor roll, heller. 😄 jag tycker fortfarande att det är roligt att testa och utforska. för att inte tala om att jag är extremt tacksam över att kunna fotografera digitalt. shit, vad dyrt det skulle bli att fotografera såhär, analogt.














































