ännu mera fiol-bilder

ni kommer att tröttna på mina fiolbilder, till slut. :D fast jag tänker inte be om ursäkt för att jag trakasserar er med dem. jag tänker fortsätta fotografera den, tills jag har fått fram bilder jag kan tänka mig att ha på väggen utan att hitta något att störa mig på.

som ni kommer att märka i det här inlägget, är det flera fotografier som är snarlika. jag testade lite olika vinklar och höjd på kameran, för att se hur det blev. och just det där "att se hur det blir" är något jag har börjat tänka aktivt på, när jag fotograferar. vissa saker måste man testa, för annars vet man inte hur det blir. ofta blir det.. well, inte alltid skitbra, men det blir NÅNTING, och ibland faktiskt ganska bra.

jag har också minskat färgmättnaden den här gången. det har jag iofs gjort på de tidigare också, men när jag börjar rucka på andra värden så blir färgen mer intensiv trots -75% färgmättnad. idag minskade jag med ytterligare 50% EFTER att jag minskat med 75% i raw-hanteringen.

det är faktiskt väldigt roligt att fotografera på det här sättet. det är nåt helt annat än att fotografera ute. det är precis som jag skrev i kursmaterialet för porträttkursen som sätter igång i mars - inne har man full kontroll över ljuset, och när man fotograferar på det här viset kan man verkligen styra ALLT. hur ska man ställa grejen man fotograferar? vad ska vara med? hur ska man sätta ljuset? hur ska man tänka när man tittar i sökaren? hur komponerar man?

full kontroll.

i like it.

det blir mer och mer rekvisita till den här stackars fiolen. svart spets. torkade rosor. den gamla, dammiga, trasiga hatten som edward bär, där han filosoferar över livet uppe på bokhyllan. han fick låna ut den idag, och det gjorde han så gärna.

jag funderar på, sen när jag har bestämt mig och det är dags att faktiskt beställa bilder, att använda crimson. jag har aldrig gjort några bilder hos dem, och har ingen aning om hur de är. om du har tagit fram bilder där får du jättegärna berätta vad du tycker - jag är intresserad av kvalitet, hur de beter sig omkring de filer man skickar, och om de är trevliga att ha kontakt med.

jag kommer att göra flera bilder att sätta upp på väggarna. att ställa på hyllor också, för den delen. t ex ska jag ta fram bilder på mina hundar - nuvarande, boyo, och min förra hund, ella. jag vill ha bilder på alla katter också, men de två första är såpass länge sen att jag verkligen måste rota i mina arkiv om jag ska hitta några bilder. det kan t o m tänkas att det behöver bli analoga bilder. vi får se. förr eller senare kommer jag att hitta något - för man kan inte vara selektiv och bara ha på vissa. det måste vara på alla.

och så ska jag såklart, någonstans, ha bilder på edward och ebba. hedda också (kon), kanske.

och så ska jag faktiskt fotografera skor. jag är långt ifrån en skofetischist (även om jag känner ett par stycken, minst), men en viss typ av skor gör sig oerhört bra på bild. fast de bilderna kanske jag inte sätter på väggen. det återstår att se. ^^

här är iaf dagens sista fiolbild. jag gillar den. har ingen superfavorit från idag, tror jag - iaf inte just nu. det kanske känns annorlunda lite senare, när jag har sovit (eftersom jag håller på att vrida dygnet ytterligare ett varv - tredje gången inom en vecka).

nej, förresten - jag ljög. här kommer en till bild. :D den är fotograferad med mobilen, för att visa hur det ser ut när jag gör de här bilderna. enjoy!

(det är min katt molly som smyger sig in i bilden till höger - hon är ofta väldigt nyfiken och hjälpsam.)

mer fiolbilder

för ett par veckor sen kontaktade jag min hyresvärd för att begära renovering av min lägenhet. det är 20 år sen i år, så det är inte en dag för tidigt. det är väldigt slitet här hemma, så det ska faktiskt bli rejält trevligt med ett ansiktslyft för hela mitt hem.

ett sånt ansiktslyft kommer dock att behöva lite nya saker på väggarna. jag har minst en 40x40 ram som behöver en ny bild. helst ett glas också, för det finns inte. den är svår att hitta bra bilder till, eftersom den går i mellanbrun/mörkbrunt, åt något slags.. nån blandning av brunt, guld och brons. jätteskum färg, men väldigt, väldigt fin. bilden jag har däri nu är fin, men jag har haft den sittandes i den där ramen i säkert 20 år, och det skulle vara kul med nåt nytt.

hence.

när jag fotograferade den här fiolen första gången insåg jag att jag nog vill ha en bild på den på väggen. kanske flera, till och med.

jag har letat efter bra alternativ att ha flera bilder i, och jag tror att jag kanske hittat det nu. dels den stora ramen jag berättade om, och sen har jag ett par mindre, svarta ramar med vit passpartout. jag tror iofs att jag skulle föredra om allt såg ungefär likadant ut, men det är kört. iaf utifrån vad jag har hemma.

vi får se vad det blir i slutänden, men bra kommer det iaf att bli. och det är ju det viktigaste - iaf att jag tycker det. :D

idag använde jag en svart spets som rekvisita till fiolen. jag blev faktiskt väldigt nöjd med det. alla bilder blev inte skitbra, men det finns en eller ett par som jag tyckte blev riktigt trevliga, faktiskt.

i övrigt sitter jag ivrigt och väntar på två bokpaket från adlibris. det ena innehåller ett par böcker om filosofi, det andra två böcker om 1800talets kultur. eftersom jag nu råkar gilla 1800talets gotiska estetik, så känns det också intressant att läsa om vad som ligger bakom den. när jag skrev texter om medeltidens groteska konst insåg jag hur mycket man måste läsa på om tidens kultur i övrigt för att ens försöka låtsas som att man vet nåt.

och i åtminstone delar i det jag fotograferar är jag ju inspirerad av just det där gotiska uttrycket. jag gillar att inspireras av kunskap och estetik, märker jag.

oh, och för övrigt - haha, på tal om ingenting! :D

jag har ju fått hem mina nya glasögon. och jag tror faktiskt att det hjälper! hade dem på mig nu när jag fotograferade, och jag tror att skärpan är bättre än de andra gånger jag fotograferat inomhus. hur kul som helst! :)

jag märker att det blir ett något snurrigt inlägg. jag skyller det på att jag är trött. för några dagar sedan vred jag dygnet ungefär två varv på två dygn - jag har varit helt vansinnigt tröttbakis i ett par dagar. är fortfarande lite småtrött, men inte fullt lika som tidigare.

som sista notis i det här inlägget vill jag bara tillägga att ÅH, vad jag önskar mig en stor, rymlig studio med ordentliga blixtar i stället för att tränga ihop mig i vardagsrummet med de lampor jag har.

man FÅR ha sånt på sin önskelista. faktiskt. det står i malinka-lagen, alltså är det sant.

det är mycket nu

det är mycket just nu.

mest roliga saker. lite dryga grejer med dygnsrytm och sömn också. men allra mest är det roliga saker.

jag är en sån som ägnar mig åt att efter bästa förmåga manifestera mitt liv såsom jag vill ha det. just nu innebär det att bygga upp ett liv omkring mitt fotograferande - så att jag så småningom ska kunna åtminstone delvis försörja mig på det.

för ögonblicket är det några saker jag växlar mellan att göra aktivt;

• skriver kursmaterial till kommande kursen i porträttfotografi (abf västerås)
• finputsar onlinekursen i bildseende/bildkomposition
• funderar och pillar med kommande medlemsfunktion på min hemsida (jag har tidigare tänkt använda patreon, men har ombestämt mig)

de här bilderna fotograferade jag natten tills idag. jag har haft såna här konstnärsmodeller i omgångar - senast jag gjorde mig av med ett par, var för runt 1½ - 2 år sen när jag döstädade hemma efter mina cellgiftsbehandlingar. de här två köpte jag nyligen in, enbart för att kunna göra exempelbilder till porträttkursen. det gäller både ljus och posering.

de är ju så vansinnigt praktiska, eftersom man kan vrida och bända dem nästan som man vill, och de säger inte emot. det gör det väldigt enkelt att göra lite kul grejer bara för att visa. jag tror att när vädret blir bättre, så ska jag nog ta med mig dem och fotografera dem utomhus. det går ju liksom att uttrycka så oerhört mycket med dem - det behövs liksom inte en människa för att uttrycka mänskliga känslor.

men för att återgå till det där med manifestationer, hur man vill leva sitt liv, osv. jag har ju ett antal idéer som ska omsättas i verklighet. fotokurserna är en sådan del. fotogalleri-idén är en annan. den kommer nog att ta längst tid att göra verklighet av, skulle jag tippa på.

jag har i alla fall bestämt mig för att jag och fotografi ska vara bästisar i resten av mitt liv. jag vill ägna mig åt fotografi på en ganska hög nivå, men inte genom att fotografera mot betalning. och det är däri mitt manifesterande ligger; att skapa ett liv fyllt av fotografi på ett sätt som funkar för mig, och som genererar pengar så att jag kan betala allt det där som man behöver betala för att ha ett hyfsat vettigt liv.

det måste helt enkelt bli så, det finns inga alternativ. för mig som har andliga övertygelser, så är det detta jag är född till att göra. så enkelt är det bara.

.. och som en liten knorr på slutet bjuder jag på en bild på en av mina prydnadselefanter (jag och pappa började samla när jag var barn, och när han dog tog jag över hela hans samling).

edward och ebba

för den som följt bloggen iaf ett litet tag, torde det inte vara någon större överraskning att jag attraheras av det mesta som har det visuella uttrycket av framför allt 1800-talets gotiska litteratur. jag gillar det där med melankoli, förtvivlan, längtan, virrvarr i tankar, mentalt kaos, förgänglighet osv.

det torde alltså inte heller vara någon större överraskning att jag delar mitt liv med flertalet kranier efter (vad jag gissar) älg, rådjur och, tror jag, en ko. jag har inte hittat något av nämnda kranier själv, utan har fått dem från vänner som hittat och genast tänkt på mig.

här ovanför har vi edward. han är den som flyttade hem till mig först av allihop. han sitter och ägnar sin tid åt att filosofera högst upp på en av mina bokhyllor. en snygg, hög hatt har han på sig också - det är bara monokeln som saknas, men jag har ingen sån, så han får klara sig utan. han gör sig otroligt bra på bild, den käre edward.

egentligen tror jag att edward var en hona i sitt föregående liv. men så fort jag såg honom, så var han en edward för mig, och så fick det bli. han kanske är en trans-älg - det vet man aldrig.

samma sak gäller ebba. hon var nog en hane i sitt förra liv, men det verkligen stod ebba i pannan på henne, och vem är jag att säga nej när det är så uppenbart?

på det stora hela lever de ett lugnt liv hemma hos mig, edward och ebba. men ibland händer det att jag villhöver fotografera dem. de har stått modell många gånger här hemma. tror att de kanske tycker det är lite tröttsamt, men det är så det är när man umgås med mig. då får man lov att modella, vare sig man vill eller ej.

jag vet inte riktigt varför jag blev så oerhört nöjd den här gången. det kanske beror på hur jag fotograferar, den här gången. förr har jag inte haft samma lampor, det kanske beror på det. men jag känner mig lite löjligt nöjd med de här bilderna, faktiskt. jag kommer definitivt att göra om det - vilket är kul, för då kan jag variera mellan fiolen och dessa två.

alltså. det här är så jävla kul. jag hade ett stort flin över hela ansiktet som liksom inte ville ge sig, när jag höll på. att redigera bilderna är ju också sjukt kul. jag kommer förmodligen att ge dem lite extra kärlek någon dag, bara för att det är kul att göra nåt mer med dem.

några av de här skulle jag kunna tänka mig att ha på min vägg.

det är liksom vare sig jobbigt eller svårt att göra sånt man tycker är såhär kul.

mer fotografi åt mig, helt enkelt! massor och massivt! jag har alldeles, alldeles för roligt för att låta bli! <3

första bilderna med nytt batteri

jag blev tipsad om att kolla upp det här med batteri till kameran innan jag gjorde något annat. eftersom jag ibland kan vara lite småimpulsiv och otålig, beställde jag ett batteri och struntade i det där med att ringa. :D jag tänkte att det får bära eller brista, helt enkelt.

och det bar.

jag beställde ena dagen och fick hem batteriet dagen efter. givetvis stoppade jag det direkt i kameran för att se, och tro på fan - det funkade

så - till min stora glädje, har jag en fungerande kamera igen. tacksamheten är enorm, skall erkännas.

till dig som tipsade, och dessutom länkade till batteriet i fråga - TACK! jag kan inte med ord uttrycka hur tacksam jag är.

med det sagt - nu har jag testat, och allt funkar som det ska.

tja, förutom skärpan, förstås. det är ett stort, fläskigt #facepalm på det. jag har mitt stativ, men nu har jag i stället problemet att jag ser lite halvtaskigt, och även om det uppenbarligen finns lampor i mitt vardagsrum där jag gör det här, så är det fortfarande rätt taskigt ljus. jag SER fan inte skärpan i sökaren. :o

det problemet kommer förhoppningsvis att lösas om en vecka när jag hämtar mina nya glasögon. fast jag är osäker på om det verkligen kommer att funka inomhus. jag har avståndskorrigering på glasögonen, men inomhus är det liksom inga direkta avstånd. äsch, vi får se, helt enkelt. jag får göra det bästa jag kan så länge.

men för att övergå till något roligare - bilderna.

det är mycket man glömmer när man inte har fotograferat aktivt på många år. till exempel hur roligt det är att bygga ihop en liten "studio" med hjälp av de lampor man har, och ett gammalt lakan. det vore SÅ kul att ha en riktig studio igen, men det kommer inte att hända just precis nu. alltså tager man vad man haver.

jag tror inte att det är nån nyhet att jag gillar tighta kompositioner. jag exkluderar mer än jag inkluderar. jag tror att det kanske inte passar eller funkar för alla, men för mig fungerar det alldeles utmärkt. jag är ju å andra sidan mindre bra på större utsnitt. :D

när jag var yngre var ordet "proffs" förknippat med att jobba som fotograf, och att vara duktig på det.

idag har det en annan innebörd för mig. man kan jobba med fotografi, men det innebär inte att man automatiskt är en duktig fotograf. att vara en skicklig och passionerad fotograf betyder inte heller att man kan/vill jobba som fotograf.

numer vill jag gärna undvika ordet proffs. mest för att det ligger så mycket värderingar i det ordet (som så många andra ord och uttryck). men också för att jag inte ser mig som "färdig". jag testar och utforskar mest hela tiden. funkar det om jag gör si eller så? hur blir det om jag gör så? vad händer om jag gör på det där sättet?

ofta blir det bra, men långt ifrån alltid.

så är det med de här bilderna. jag testar. det är nog runt 10 - 12 år sen jag senast fotograferade sk studiobilder hemma med hjälp av lampor, senast. alltså måste jag testa för att se om jag kommer ihåg hur man gör, och om jag fortfarande kan.

bortsett från ovan nämnda skärpa, får jag nog erkänna att det faktiskt fortfarande sitter.

och det är så SJUKT jävla kul!!! jag hade glömt hur kul det är att göra sånt här - på riktigt. så går det när man trycker bort det som är ens största passion för att man tror att man måste, och sen väcker upp den igen. då kommer det drösvis med trevliga insikter och känslor i kroppen.

jag har ingen aning om vad jag ska göra med de här bilderna när jag känner mig färdigfotograferad på just den här fiolen. men jag kommer nog på nåt kul. en av mina bästa vänner tyckte att de tre bilder jag visade häromdagen var superromantiska, så det kanske går att göra något kul åt det hållet.

den som lever får se, helt enkelt. under tiden tänker jag roa mig med att fortsätta fotografera, och dessutom ha sådär kul med photoshop - om och om igen, faktiskt. jag misstänker att ni kommer att få se alternativa versioner av de här bilderna om nån dag eller så. :)