vardag, igen

idag upptäckte jag vårtecken. eller, egentligen såg jag det nog redan igår, tror jag, men idag hade jag kameran med mig. man kan tycka att bilden är lite märklig på sina vis, och det är helt ok. när jag beskar den gjorde jag det utifrån tanken om det där med dragkamp/två magneter som skapar en väldigt sugande effekt. ser ni hur jag tänker där? kvisten från höger drar med sig hela bilden bakifrån, medan kvisten till vänster stretar bakåt. luften i mitten blir liksom vibrerande av deras dragkamp.

den här bilden har inte alls samma kamp. den är faktiskt inte särskilt speciell alls, men den visar vårtecknen klart och tydligt, och i min värld är det vad som berättigar dess existens. ^^

gick en kort promenad med hunden idag. jag är vansinnigt trött, eftersom jag a) kom i säng senare än jag tänkt igår (pga klivit upp astidigt), b) det var en rörmokare här tidigt i morse och lät illa i en halvtimme, så det gick inte att sova. det är ett under att jag fick med mig kameran, men det gjorde jag - och som vanligt plockade jag bilder där jag hittade dem.

det här är en trädknutsgrej som ligger långt in under ett träd några hus ner på gatan. tror inte att det är särskilt många som lägger märke till den, för det ligger rätt mycket ris framför. men jag såg den i ögonvrån, och den var så fin att den fick stå modell för mig idag.

dagens roligaste var dock dessa tre bilder. när jag och hunden närmade oss ett övergångsställe hörde jag en sjujävla massa kackel, och i ett träd var det mängder med fåglar som satt/flög fram och tillbaka. det var verkligen ett riktigt oljud - de som bor i villorna precis där lär inte ha varit så nöjda just då. men det såg så läckert ut, och jag kunde inte låta bli att fotografera. det blev några bilder,och av dessa är de här tre de bästa. jag fotograferar inte fåglar särskilt ofta, så det är inga mästerverk ur det perspektivet. men jag tycker ändå att bilderna blev rätt kul.

det är ju för övrigt såna här fåglar som min pappa målat i akvarell så länge jag kan minnas.

ibland undrar jag vad folk som ser mig när jag är ute med kameran tänker om mig. :D jag menar; stegar. hur sexigt är det, liksom!? men det var ju det där med att kunna se bilder inne i huvudet innan man faktiskt har tagit dem. den här ville bli tagen, oavsett hur vardagligt och tråkigt motivet kan tyckas vara.

det här är ett cykelställ. hade jag inte vetat det, hade jag nog inte kunnat föreställa mig det. och det är lite av tanken med att fotografera vardagsprylar. att göra det på ett sätt som gör dem icke-uppenbara.

här är ett större utsnitt. det jag tycker är kul med det här är att det är tre grunder - förgrund, mellangrund och bakgrund. det är inte jätteofta jag fotograferar så, men när jag gör det så brukar jag tycka att det är rätt kul - även om bilden i sig kanske inte är skithäftig.

det här är en typ av bild som jag egentligen inte tycker är särskilt spännande. ändå har jag svårt att låta bli att fotografera galler. det kan iofs vara roligare om man har en människa med - då kan man göra en del symbolik med gallret. men som självständigt motiv är det lite småtrist, kan jag tycka. inte ens shoppingvagnen där bakom gör att bilden blir roligare.

den här bilden är lite speciell - tycker jag. när jag såg det här var min allra första tanke - våldtäkt. när jag delade bilden på instagram och mastodon (oberoende variant av twitter/x) kallade jag den "integritet". för mig är det så oerhört tydligt, men det kanske bara är jag.

det här var dagens sista bild. det var också en sån där bild som bara väntade på att bli exponerad. och det blev den. sen kunde jag gå hem och fortsätta vara supertrött.

och jag tänker fortsätta vara supertrött en stund till, innan det är dags att faktiskt gå och sova.

.. och för den som är nyfiken på mitt sätt att fotografera, kan jag tipsa om/rekommendera min onlinekurs i bildseende/bildkomposition. den är tillgänglig närhelst det passar, och man har tio veckor på sig att ta sig igenom den. kolla in den >> här.

kaos och ofokus

min lägenhet genomgår ju en renovering just nu. elektriker var här i måndags, och i tisdags började det på allvar. först kom snickaren hit och pysslade lite, sen kom målaren, och det är han som är här mest just nu och väsnas. det ser förjävligt ut överallt, eftersom allt är undanstoppat så gott det går. nästa vecka blir det ännu värre, eftersom större delen av mitt hem kommer att befinna sig i vardagsrummet. inklusive jag själv, katten och hunden.

jag finner att jag har svårt att fokusera på det mesta, faktiskt. försökte läsa lite i en fotobok häromdagen, och det var knappt att jag förstod ett enda ord av vad jag läste. idag tog jag med mig kameran när jag var ute med hunden, och det blev sammanlagt 19 exponeringar, varav ni ser några stycken i det här inlägget.

fördelen är att det inte är långvarigt. det går ändå relativt fort - i morgon är det liksom fredag. nästa vecka sker skiftet att flytta över prylar från sovrum och kök in i v-rummet, så att målare och snickare har fritt spelrum för det som ska göras.

kul är dock att jag fick bokpaket från adlibris i morse. mina bokhyllor kommer så småningom att spricka - det är bara att inse. den här gången är det två fotoböcker (bildens retorik av roland barthes, what photography is av james elkins), och tre som har mer med filosofi och estetik att göra (aesthetics av michel foucault, selected writings on art and literature av charles baudelaire, och a philosophical enquiry into the origin of our ideas of the sublime and beautiful av edmund burke).

varför jag vill läsa filosofi/estetik och inte bara fotolitteratur?

för att jag upplever att det utvecklar mitt sätt att tänka, och därmed hur jag ser - både abstrakt och rent praktiskt, och därmed också hur jag fotograferar.

fördelen med att läsa den sorts litteratur jag gärna investerar i, är att det alltid finns referenser till andra författare och deras böcker. man kan alltså väldigt lätt expandera sin tankevärld genom att följa spår man intresserar sig för.

jag har under en period köpt på mig en hel drös spännande litteratur. jag ska bl a läsa immanuel kants bok om just det sublima - och jag vill nog läsa mer av honom, men en sak i taget. vill överlag läsa fler filosofer, eftersom jag råkar tycka att det är intressant. jag kanske inte håller med allihop, men det är förbannat kul att expandera sin tankevärld.

och jag ser VÄLDIGT mycket fram emot när renoveringen är klar, så att jag kan börja trycka in böcker i bokhyllorna igen, så det blir lite ordning och reda.  tja, ordning och reda i hela mitt hem, inte bara bokhyllorna. men jag kommer att njuta hejdlöst av att se alla mina nya böcker stå där och se lite sådär porrigt sexiga ut, i bokhyllorna - det ska icke förnekad. :D

.. och medan det här med renoveringen är rätt drygt och störigt, rörigt och i största allmänhet kaos, så är det inte det värsta jag varit med om. det finns betydligt värre saker här i världen, det här är trots allt tidsbegränsat och kommer att sluta med att jag har en nyrustad och fräsch lägenhet, med ny kyl OCH frys, dessutom.

men visst. det ska bli otroligt skönt när det blir klart - så är det.

varför?

jag fick en fin kommentar på ett inlägg, angående hur/vad jag väljer att fotografera. jag fotograferar ju t ex inte ögonblicksbilder på det sätt som många gör - iaf inte sådär till vardags. jag fotograferar också sällan större utsnitt, utan tenderar att gå in mer på detaljer, och ägnar mycket uppmärksamhet på hur jag komponerar och i största allmänhet, bygger upp mina fotografier.

för mig är det skitviktigt. det är betydligt viktigare än vad innehållet "är".

jag har börjat kalla det jag ägnar mig åt, visuell poesi.

för mig finns det vissa saker som är otroligt viktiga i ett fotografi, oavsett om det är jag själv som fotograferat, eller någon annan.

jag vill t ex se rytm i ett fotografi. det kan låta bakvänt, men jag tycker att man kan se rytm och tempo i fotografi. jag vill också ha ett vackert ljus. för mig är ett vackert ljus, ett som smyger sig runt motivet. jag gillar ju hyfsat hårda kontraster (utan att gå till överdrift, dock), men jag vill fortfarande ha smygande övergångar mellan ljust och mörkt. sedan vill jag också ha innehållet fördelat i bildytan på ett sätt som gärna skapar någon form av spänning - och allra helst balans, samtidigt.

när det gäller VAD jag fotograferar, så vänder jag mig gärna efter det som är tillgängligt. det kan lika gärna vara de här nedhuggna trädstammarna som ligger på andra sidan gatan, som blommorna i rabatten längs huset, som betongsuggorna vid skogskanten, som en fin fasad på en tjusig byggnad någonstans, en hög bråte - eller något annat. jag kan inte riktigt sätta fingret på om jag söker något särskilt, men jag ser ju vart bilderna finns när jag passerar dem. vissa gånger får jag backa tillbaka några steg för att det låg en bild och väntade på att bli plockad.

jag har skrivit om det tidigare, men väljer att säga det igen. för mig är fotografi i det närmaste sakralt. det är i det närmaste en fetisch, eftersom min hjärna går igång på det så oerhört. när det gäller andras fotografier kan jag uppskatta mycket, men för att jag verkligen ska njuta av ett fotografi krävs det ganska mycket mer än att "bara" vara fint.

jag vill att mina fotografier ska vara eftertänksamma. det ska ta tid att ta dem till sig. jag vill att den som betraktar mina bilder ska TA sig tiden att faktiskt se dem, inte bara bläddra/scrolla förbi. det finns så många lättsmälta bilder som man glömmer så fort de försvunnit från skärmen eller vart man nu tittar på dem. jag vill inte vara en sådan fotograf. jag vill väcka känslor och tankar som går djupt in.

jag har inget behov av att mina fotografier ska visa någon slags verklighet. det är inte vad fotografi automatiskt eller nödvändigtvis "är" för mig. eftersom tekniken är som den är, så består ju mina fotografier av små, små utsnitt av verkligheten. men de behöver inte innehålla någon slags helhetsbild av vad verkligheten är just där och då.

en av fördelarna med att vara just JAG, är att jag har en förmåga att korsa olika intryck. jag kan se rytm, jag kan kliva in mellan tonerna i musik, jag kan höra färger, se smaker, osv i all oändlighet. jag tror att det påverkar hur jag väljer att fotografera. det jag.. jag vill egentligen inte säga söker, eftersom jag inte söker något särskilt - men jag ser, är.. jag tänker i princip alltid i kvadrat, och jag har en förmåga att skärma av det som befinner sig utanför min kvadrat. det jag ser är någon form av balans, eller stretande krafter, eller.. vad det nu är jag ser. jag märker att jag har svårt att sätta ord på det.

visuell poesi.

det är formen, ljuset, riktningar, störande element, reflektioner, som drar min blick till sig. jag tror att det är det enklaste sättet jag kan uttrycka det på. och allt det där finns att hitta i precis vad som helst. även de mest vardagliga saker man passerar varje dag utan att lägga märke till.

...

vill du gå en fotokurs för mig (online)?

klicka här, så är det bara att sätta igång. :)

jag träffade skogsfolket idag

trots att jag egentligen ska ägna mig åt att förbereda inför renoveringen, så tänkte jag redan igår att jag skulle gå upp i skogen med hunden idag - och ta med mig mina konstnärsdockor som jag köpte i höstas.

bortsett från ett par, tre bilder innan vi kom upp i skogen, så är dagens tema - skogsfolket.

men låt oss passera ett par, tre bilder först, innan vi kommer dit.

sådär, ja. nu har vi kommit förbi stället jag passerar varje gång vi ska upp i skogen, och det är oftast lika roligt varje gång.

men - upp i skogen kom vi, och jag hade onekligen rätt kul.

det jag tycker är så fantastiskt kul med dessa dockor är att trots att de faktiskt inte är mänskliga, och trots att de är rätt begränsade i hur man kan posera dem, så är de fullt kapabla att uttrycka mänskliga känslor.

det här är bilder jag har tänkt använda som exempel på just posering och miljö, inför porträttkursen som sätter igång om ett par veckor.

nu kommer mina kursdeltagare troligen uteslutande att fotografera EN människa i taget, men det känns ändå relevant att ha med bilder där det är två dockor. om inte annat för att kunna tipsa om hur man kan använda bländaren för att sätta fokus på en av två eller flera personer. jag vet att det är ett par, tre stycken av deltagarna från höstens kurs som kan ha nytta av det.

men alltså, kolla - på riktigt, hur coolt är inte det här? :o

och jag tycker verkligen det. helt otroligt hur mycket man kan uttrycka med en trädocka som det går att vrida, vända och bända på utan större problem.

jag är för övrigt lite fascinerad över mig själv, utifrån de här bilderna. vi var ju uppe i skogen här i närheten, och trots att jag inte hade tänkt så innan, så märkte jag att jag valde ställen för mina dockor, som ger åtminstone mig ungefär samma känsla som när jag fotograferar däruppe i vanliga fall. mao; tema barns fantasier om troll, tomtar och annat skrymt, och vart de bor. min egen upplevelse av flertalet av de här bilderna är just skogsfolk. inte nödvändigtvis tomtar och troll, men ändock. möjligen alver - jag tänker mig såsom i sagan om ringen, på ett ungefär.

ser ni lika tydligt som jag vilka bilder som andas mer feminint, och vilka som känns mer maskulina?

jag måste faktiskt erkänna att det här var riktigt kul. troligtvis kommer jag att fotografera de här dockorna vid fler tillfällen, fast olika miljöer.

ni ska få se en sista bild (som för övrigt får mig att tänka på jondalar i böckerna som följer efter grottbjörnens folk, om ni har läst dem). man går förbi den här trekantiga öppningen varje gång man går spåret, och jag har fotograferat den för många år sen - ett antal gånger. men idag när jag hade mina dockor med mig, blev det så uppenbart vad som måste hända. :D hence; min känsla av jondalar (det var min spontana tanke, direkt när jag såg det).

och nu när ni sett jondalar, är det dags för mig att dricka upp mitt te och återgå till min nedmontering av vardagsrummet. jag är rejält trött, så det blir nog en rätt dryg omgång - but it has to be done.

wish me luck.

jag är aldrig nöjd med ljuset :D

med tanke på att det bara är några dagar tills renoveringen av lägenheten sätter igång, och att jag har så sjukt jävla mycket prylar (böcker, bl a), så kör jag ett helt dygn vaken för att komma någonstans i förberedelserna inför tisdag när det hela kickar igång. har tömt nästan hela min största kallax-hylla, och har den i storleken mindre kvar. antalet papperskassar som går åt är.. imponerande.

när det var dags att gå ut med hunden på förmiddagen så passade jag på att ta med mig kameran ut. igår fotograferade jag två högar med gamla portar, och det fanns två till. dem tog jag mig en titt på idag.

och alltså, ursäkta språket (näh, inte egentligen - jag svär som en borstbindare), men fi satan i gatan vilket knepigt ljus det är ute idag. :o jag höll på att smälla av.

vintersol - fast utan snö (tack och lov). det är liksom en taklampa på.. 1000w eller nåt!?

jag är väldigt ljuskänslig, så jag störs enormt av överdriven sol. trots solglasögon OCH keps för att få nån hejd på insläppet av ljus i ögonen, såg jag knappt nånting alls i sökaren. jösses.

det var länge sen jag upplevt ett så extremt dåligt ljus åt det här hållet. i höstas var det för lite ljus - nu är det alldeles, alldeles för mycket. :D det var liksom stört omöjligt att få till vad iaf jag själv tycker är ett bra och fint ljus. jag skrev i en kommentar i mitt förra inlägg att jag gärna vill att ljuset ska smyga sig runt det som avbildas - och så blir det inte riktigt här. nej, för här blir det kraftiga och skarpa kontraster, hårt och lite småtråkigt ljus, motljus lite här och där (inte i överdriven grad i någon av bilderna här i inlägget, dock), och bara.. bläh.

men det är ju ett alldeles ypperligt exempel på att vi inte alltid får som vi vill. vissa gånger är det bara att gilla läget och använda det ljus som finns, även om det smakar surt i käften av det.

jag tror att jag har varit vaken i runt 20 - 22 timmar nu, så jag börjar bli trött. tror att jag kanske ska göra ett litet ryck i vardagsrummet, innan jag måste ut med hunden igen vi går och sover. jag tycker att jag har förtjänat det, och jag kommer att sova väldigt ovaggad den här gången.

men innan dess - här har ni dagens sista bild! :)