rytterne kyrkoruiner, västerås

jag och hunden var ju iväg på äventyr ute i rytterne kyrkoruiner igår, för att fotografera cosplay (gårdagens inlägg). medan vi väntade på att mina modeller skulle byta om från mundana kläder till sina socplay outfits, roade jag mig lite på egen hand.

jag har inte så mycket att säga just idag, så ni får titta och njuta av bilderna utan kommentarer från min sida. 🙂

cosplay

cosplay. ett riktigt nördigt intresse, om det inte framgår av bilderna i det här inlägget. 😅 

cosplay är något man ägnar sig åt om/när man är ett superstort fan av något väldigt specifikt, ofta relaterat till rollspel, bordsspel, böcker/filmer/tv-serier med tema fantasy/sci-fi, eller liknande. cosplay innebär att man återskapar en outfit från en favoritkaraktär i.. well, whatever det nu är man fastnat för, i sitt nörderi. 😄

och jag säger nörderi, med the outmost respect. även om jag själv aldrig skulle komma på tanken att ägna mig åt cosplay, så tycker jag att det kan vara väldigt häftigt.

det här är faktiskt mitt ex och hans sambo. vi har pratat om att göra det här i säkert 1½ år, men det är först nu det faktiskt blev av. jag är OTROLIGT glad att vi fick arslet ur, och gjorde det här. det var vansinnigt kul, om än extremt jobbigt med solen. vi höll oss i skuggan hela tiden, men ibland hamnade jag i solen - och jag är så ljuskänslig att jag inte ser ett endaste skit, trots mörkaste solglasögonen. 🤦‍♀️

det som var klurigt med dagens fotografering var framför allt att försöka ha koll på vilken sorts poseringar som funkar med den här karaktären. de berättade lite om den för mig, men med minne som en guldfisk av sånt som inte är intressant för mig personligen, har jag glömt det mesta. jag vet att det handlar om eld och magi, men det är ungefär det enda jag kommer ihåg. 😂

på det stora hela tycker jag ändå att jag lyckades få till det rätt bra. näh, nu ljuger jag. faktum är att jag är vansinnigt nöjd. exets sambo är väldigt ovan vid att bli fotograferad och tycker att det är jättesvårt att veta hur hon "ska se ut". och så kan det ju vara. en del har ju väldigt lätt att modella, medan det är lite svårare för andra. men som det lät på henne så var hon också väldigt nöjd med bilderna, och då blir jag ju såklart ännu mer nöjd.

boyo, hunden, kollapsade nästan på en gång när vi kom hem. han fick såklart följa med, eftersom jag tycker att han förtjänar lite äventyr, han med.

för att återvända och fortsätta kommentera det där med solen; shit, vad.. well, för det första - vad svårt det är att se ordentligt i ett ljus som studsar omkring och gör nåt jätteskumt med allt som är i skugga, och som, om jag behövde stå ute i solen, slog rätt in i objektivet så att exponeringen ser HUR jävla skum ut som helst. det gick att åtärda, men alltså... drygt av bara h*****e. och alldeles, alldeles för skarpt och ljust och äckligt för att ens låtsas fundera på att fotografera i direkt solljus.

USCH!!!

ja, och så det där med att vara ljuskänslig. trots att jag har de mörkaste solglasögonen från optikern, så gick jag ändå runt och kisade rätt rejält bakom dem. jag ser dock inte nåt i sökaren med dem på, så då skjuter jag ned dem på näsan. men då bländas jag av solen i stället, särskilt om den lyser in från sidan. 🤦‍♀️

ja, men ni hör ju hur gnällig jag låter. 😅

bortsett från ljuset, så har jag och boyo (och mina modeller, såklart) haft en riktigt, riktigt bra dag. det är alltid roligt att träffa dem, och jag gillar att fotografera annat än helt vanliga porträtt (även om det är roligt också, ibland).

sen kan jag ju bara konstatera att jag är oerhört tacksam för bra programvara för bildbehandlingen. jag använder uteslutande photoshop, och kan inte tänka mig att använda något annat. jag vet att många använder lightroom, och jag har testat - men jag gillar det inte, av nån skum, okänd anledning. photoshop rockar hårt, så är det. 🤗 älskar att det går att rädda knepiga exponeringar (som några stycken från idag), och att det går att göra så mycket, med så lite. 

.. och här är dagens sista bild!

nu ska jag dela bilder på några andra ställen, sen ska jag ta ut min hund, och sen ska jag.. antingen gå och sova, eller så ska jag göra nåt annat.

den som lever får se.

dagens porträttskörd

idag var det dags för ytterligare ett kurstillfälle i porträttkursen. dagens tema för kursdeltagarna var ATTITYD - och det var tydligen knepigt. :D tursamt nog hade jag med mig en egen modell som är väldigt naturlig framför kameran, och som inte har några som helst problem med att justera sig utifrån de instruktioner man ger.

vi använde oss av min modell såtillvida att han fick stå rätt neutral, jag gav en viss attityd, och så fick deltagarna komma med förslag på vad han skulle ändra i sin position, för att det bättre skulle uttrycka den attityd som gällde just då.

fördelen som kursledare är ju såklart att man kan göra lite som man vill, medan deltagarna ägnar sig åt dagens tema. därför handlar mina egna bilder inte så mycket om just attityd (fast jag borde kanske göra såna också, för jag har inte särskilt många exempel, som det är).

bilden här ovanför är en av mina klara favoriter från idag - kanske till och med den allra största favoriten från min sida. modellen själv var också väldigt nöjd med den här, och en bild till (lite längre ner).

jag känner mig överlag faktiskt väldigt nöjd med dagens bildskörd. den här snubben är överlag väldigt lättfotograferad (bortsett från att han tenderar att blinka en hel del - det försvann ett gäng blund-bilder innan bildredigeringen kom igång), vilket gör att det blir väldigt roligt att fotografera - såklart.

dessutom är just den här snubben betydligt mer rörlig och böjbar än de flesta i vår ålder, numer. :D mina egna knän skulle inte klara en del saker av vad han gjorde (sitta på huk, t ex).

som ni ser blev det en hel del närbilder. jag försökte anstränga mig för att det skulle bli åtminstone några helbilder, och det fick jag till. men av nån anledning tenderar jag att favorisera närbilderna just nu.

däremot så tror jag att det alltid kommer att finnas saker jag tänker att åh, varför såg jag inte det här, eller varför gjorde jag inte den lilla detaljen annorlunda, varför instruerade jag inte si eller så, osv.

men jag tänker att även jag behöver träna upp min förmåga till porträtt, och eftersom det var så oerhört länge sen jag gjorde det här regelbundet, så tycker jag ändå att jag kan vara rätt nöjd.

här är både min och modellens andra favoritbild - jag är jätteförtjust i den här.

jag vet att jag skrev det högre upp, men jag känner att jag vill upprepa mig :D för jag ÄR faktiskt väldigt nöjd med dagens ansträngningar. det är verkligen skitkul att fotografera någon som gör sig bra på bild, som är följsam och kan uttrycka sig genom kroppen och ögonen, och som verkade tycka att det var rätt kul, han med.

det här får vara dagens sista. den är inte dum, den heller, trots ett visst mått av oskärpa. jag märker att jag lider lite av porträttfotografens inre bild av att ett porträtt måste ha skärpa på ögonen för att det ska vara ett bra porträtt. tror att jag kanske behöver göra mig av med den föreställningen om hur ett porträtt "måste" eller "bör" vara.