Växelkurs i DDR
Ser om en av de bästa filmerna - Das leben der anderen - som gjorts om livet i DDR, gamla ÖstTyskland. Den ligger på SVTPlay och handlar om övervakningssamhället DDR.
Jag reste en del till Berlin på 70 - och 80-talet. Minns lukten av kol när tåget rörde sig från Sassnitz till det delade Berlin och hur dimman ofta låg tät över hedarna.
Bilden tog jag en sen kväll i ÖstBerlin, strax utanför Friedrichstrasse Bahnhof - en av de två övergångarna - mellan Öst och Väst. Den andra var Checkpoint Charlie, numera en turistmagnet.
Den officiella växelkursen mellan öst - och västmark var 1:1 och dygnsviseringen till ÖstBerlin kostade 25 mark. Det var ett av de sätt som statsdiktaturen kunde håva in västvaluta.
Men svartkursen var en helt annan, man fick minst fem gånger pengarna oavsett det var mark, kronor eller dollar.
Han stod ofta där, ute på gatan och han gav mig alltid kompispris 1:8. Utan tvekan var han modig, rent av dåraktig. Har ibland undrat vad han blev av.
Tog Stasi honom till slut? Eller är han rent av stor fastighetsägare i Berlin numera...?


Stasi brydde sig mindre om svartväxling, men betydligt mer om ideologisk kontroll. Stasis våta dröm var att på något vis få till tankekontroll - pengar var det inte så farligt att medborgarna tänkte på.
/per-erik
Jag kan inte låta bli att göra en liten utvikning: Fastän DDR är så nära i tiden, så sitter våra svenska politiker nere i EU och röstar för ”Chat Contol” – en massiv och täckande digital övervakning av privatpersoners korrespondens, ett system som skulle fått Stasi att jubla, tacka, och ta emot!
Hur kan våra politiker gör så?? Det är obegripligt. Jag vacklar i mitt stilla sinne angående om det är meningsfullt att gå och rösta nästa gång. Min genuint demokratiska grund håller tillbaka sådana tankegångar. För att en demokrati skall fungera, vill det ju till att folk går och röstar. Men om det nu inte är en demokrati... ?
Redan Vilhelm Moberg talade på sin tid om ”Demokratur” i Sverige.
Själv använder jag inga sociala media och lägger ner mycket jobb på att ständigt klicka bort cookies. Men räknar med att både ryssen och Eagle Eye har den koll på lilla mig som dom anser sig behöva. Skriver snigelpost ibland p g a detta.
Barnpornografi på nätet måste ju räknas i promille - och för det skall man övervaka hela Europas befolkning, privat korrespondens. Svepskälet faller på sin egen orimlighet.
Jag finner det djupt oroande att det föreligger en så omfattande politisk vilja att sätta upp ett övervakningssamhälle som inte ens DDR nådde fram till.
Citat:
"I maj 2022 lade EU-kommissionär Ylva Johansson fram förslaget som i folkmun kallas Chat Control 2.0. Förslaget är tänkt att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Målsättningen är lovvärd, men förslaget är framtaget på felaktiga antaganden kring hur meddelandetjänster fungerar rent tekniskt.
Utöver detta tar förslaget bort medborgarnas grundlagsbefästa, människorättsförankrade och Europakonventionsskyddade rätt till privat kommunikation. Dessa brott mot mänskliga rättigheter erkänns av förslagets författare (sida 13). Förslaget förespråkar dessutom massövervakning i en utsträckning som har kritiserats starkt av IT-säkerhetsbranschen, däribland av Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet.
Förslaget underminerar därtill all möjlighet till säker kommunikation. Detta ökar risken för självcensur och att politiska meningsmotståndare, journalister och människorättsaktivister tystas. Dessa specifika risker lyfts i FN:s människorättskommissionärs avrådande brev (se A/HRC/51/17). Där lyfts även andra konsekvenser såsom risken för dataläckor och risken för missbruk. Svenska Journalistförbundet varnar därtill för att förslaget hotar källskyddet (se DN Debatt).
November 2023 röstade Europaparlamentet nej till massövervakningsförslaget i en sällan skådad partigruppsöverskridande enighet. Dagens Nyheter skrev ”det är ovanligt att EU-parlamentets alla partigrupper är eniga, liksom att parlamentet så radikalt ändrar innehållet i ett lagförslag från EU-kommissionen”."
----
Men nånstans i EU jobbar man vidare på förslaget. Jag kontaktar den EUparlamentariker jag röstade på och luftar mina farhågor. Dety liknar mycket dina.
Jag såg just färdigt filmen som Per-Erik rekommenderade, och som ledde in på den här diskussionen. Jag tycker att den var mycket bra - och gripande
Filmen "De andras liv" tyckte jag var så bra då den gick på Svt2 nu på 35 årsdagen för Berlinmurens fall, att jag redan sett om den en gång på SVT-Play. En riktig filmpärla.
/per-erik
Det är väl de sidorna som AfD minns, inte att man var inlåst i ett stort fängelse och att grannarna spionerade på en och kunde ange en för ingenting.
/Gunnar S
"Det är ingen överraskning att den här filmen blivit en succé. För det första handlade konflikten i Östtyskland om samhället, inte om sex. Detta är naturligtvis svårt för moderna popkonstnärer att föreställa sig, vars enda kontakt med verkligheten är sex och därför också den enda drivkraften. För det andra bör en realistisk film om Östtyskland INTE utspela sig i Östberlin. Det var staden där de ledande representanterna för det socialistiska samhället fanns, livet var rättvist och enklare jämfört med resten av landet. Det fanns goda skäl till varför revolutionen 1989 inte startade där. För det tredje bör man inte ta över berättelserna från några pseudo-dissidenter som uppfann trendiga narrativ för att få en bra start i den andra delen av Tyskland. Dessa berättelser var helt enkelt tillverkade för att smickra de nya makthavarna och för att få lättförtjänta pengar. Tyvärr gör den här filmen exakt detsamma (för affärsdelen skulle det även vara lärorikt att analysera hur hjälpsamt en aristokratisk titel är i det neofeodala tyska samhället för att få finansiering till produktionen och få vänlig medieuppmärksamhet).
Vad som också smärtsamt saknas är en känsla för berättelsens moraliska budskap i dagens samhälle."
Ni som sett filmen, vad tycker ni?
Filmen handlar om ett moraliskt dilemma. En känslokall, karriärsdriven Stasi-agent som är utsänd att spionera och ständigt övervaka huvudpersonerna i deras lägenhet, och allt de gör. Fascinationen och förståelsen för de övervakade paret växer, och med tiden blir det en konflikt för agenten om huruvida hans lojalitet ligger hos Stasi och Partiet eller hos de personer som han övervakar.
Är man en övertygad socialist, så kanske man kan tycka att filmen är tillrättalagt västlig. Är man en övertygad kapitalist, så kanske man tycker precis tvärtom. Huvudsaken är att det är en väldigt bra film med en gripande berättelse, och det har den fått både riktigt goda recensioner och filmpriser som talar för att den är. Det är ingen propagandafilm, på något av hållen, med pekpinnar på hur man ska tycka.
/per-erik
Här en liten del av den historien, men den förklarar en del ganska väl tycker jag!
/B
https://www.abo.fi/nyheter/vad-ska-handa-med-ryssland/