Flyktens pris

I dagarna pågår en fredskonferens om Syrien. Ingen tror på fullaste allvar att konferensen kommer att ta parterna ett steg närmare varandra i den konflikt som i våld mot en civilbefolkning saknar motstycke.

Kriget visar upp allt helvete som står i mänsklig makt att utföra och den senaste rapporten om de krigsbrott som den syriska regimen gjort sig skyldiga till är ohygglig. Den innehåller tusentals bilder -  tagna av en avhoppare från syriska armén, och visar på systematisk tortyr, övergrepp och övervåld mot ca 11 000 människor.

Den tidighare chefsåklagaren - Desmond de Silva, vid specialdomstolen för krigsbrotten i Sierra Leone menar att rapporten

"påminner om vad man fann i koncentrationslägren under andra världskriget".... 

Men de hundratusentals syriska flyktingar som befinner sig i läger i grannländerna, i Libanon, i Turkiet och i norra Jordanien lever i alla fall. Men inte alla överlever. De som oftast dör är de svagaste, de riktigt gamla och de små barnen.

Det som de syriska flyktingar nu genomlever är samma helvete som  drabbar alla flyktingar oavsett var katastrofen inträffar.

Jag tog de två bilderna  här på sidan, och på samma lilla barn, när en halv miljon irakiska kurder hade flytt upp i bergen mellan Turkiet och Irak, undan Saddam Hussein, på 90-talet. Turkarna vägrade ta emot dem och satte in militär vid gränsen. När nattkylan drog in i bergspassen blev det mycket kallt.

Hur många småbarn som frös ihjäl de där dygnen i nattkylan innan hjälpen anlände vet ingen säkert, men de små filtpaketen var många när nätterna övergick i dag och kylan vek av.

En summarisk begravning.

En nödtorftigt grävd grop mellan skrevorna.

Det som nyss var ett liv.