efter några inlägg visar det sig att det är här jag kommer att dela med mig av tankar omkring fotografi - både praktiskt, teoretiskt och filosofiskt. jag gillar sånt.

dragon scales

vi har finbesök, här hemma. min hunds bästa kompis, en gigantisk tik, ett år yngre än honom, är här på sleepover ända till söndag. hon har varit daghund här hos oss, men flyttade till halmstad med sina människor. nu kommer hon hit och hänger med oss när hennes människor träffar familj här i stan.

vi passade på att gå en långpromenad neråt lögarängen till. bilden ovan är den enda miljö/vy-bilden ni kommer att se i det här inlägget. jag tog den enbart för att det blev lite kul med inramningen.

här är en bild på boyos kompis, kimchi. boyo är rätt stor, men hon är betydligt större. helt ljuvlig är hon. 🙏

inte kunde jag låta bli tistlarna, heller. det kommer en till härunder. 😄

och nu kommer vi till det som är riktigt kul i det här inlägget. 

dragon scales.

det här är ju inte på något som helst vis ägnat att förvåna. det är ett under att både ni och jag själv står ut med att titta på alla bilder som kommer från mig, på träd, bark osv. 😅 men alltså, det finns en poäng.

andra får fotografera precis hur de vill, i vilket syfte som helst, så länge jag får göra detsamma (och det får jag).

man kan tycka att mina bilder mest är dekorativa. och visst, de är de - väl. men det finns också rätt mycket tankeverksamhet bakom. för mig är åtminstone den här typen av bilder som jag fotograferar, magi. genom dem kan jag kommunicera massor med saker som har med naturmagi, vördnad och respekt för naturen, osv. genom mina bilder kan jag berätta långa berättelser helt utan ord, som förhoppningsvis ger någon slags djup, ordlös påminnelse om att vi är rätt små i tillvaron. 

ett av träden jag fotograferade på hundpromenaden idag - det första jag tänkte när jag såg det var; dragon scales. det fick mig att tänka på en fantasyserie (tre böcker) jag läst, om skepp som byggs av okänd träsort, som visar sig vara drak-kokonger med drakägg som väntar på att kläckas. skeppen som byggs, väcks till liv efter si och så mycket blah blah (vill inte skvallra för mycket om du blir nyfiken - det är jättebra böcker), och hela tanken på drakars fjäll kommer lite därifrån.

här har ni fler bilder från dagens bildskörd. jag är överlag väldigt nöjd, faktiskt.

Inlagt 2025-08-28 23:17 | Läst 318 ggr. | Permalink
Poromaa 2025-08-29 07:52
Bilderna på barken — mumma för öga och själ... :)
Svar från pisces 2025-08-29 14:52
tack - jag är sådär lite smålöjligt nöjd själv, faktiskt 😅
Lena Holm 2025-08-30 10:11
Du har läst Robin Hobb! Jag fastnade direkt för dina dragon scales och visst kan man se mycket spännande i dina bilder på trädbark. Om du inte läst en tidigare serie av samma författare så kan jag rekommendera den som börjar med boken "Assassins apprentice". Man får följa en ung pojke/man som är oäkta son till landets härskare. Det som gör böckerna fantastiska är att han lever ihop med en varg (så småningom) som han kan kommunicera med. Vargen heter Nighteyes och blir förstås mannens ögon i mörkret (och så mycket mer). Det låter kanske larvigt men jag älskade dessa böcker och gillar man Fantasy så är de perfekt avkoppling.
Hälsningar Lena
Svar från pisces 2025-08-30 14:57
jajamen, det har jag!!! 🤗 och hur osannolikt är det inte att nån (du!) skulle känna igen den serien genom den superkorta referensen!? 😮

jag har inte läst den serien, men känner igen titeln - har tittat på den till och från, men aldrig kommit mig för. kanske får anstränga mig för att få arslet ur och faktiskt läsa den också. för skepp-serien är ju helt jävla fantastisk, jag älskar den! ❣
Lena Holm 2025-08-30 20:00
Böckerna om Fitz Chivalry och Nighteyes är bättre, mycket bättre och jag är avundsjuk på dej som har alla dessa volymer olästa :-)
Hälningar Lena