fortsatt testande/utvärderande
jag fortsätter mitt testande och utforskande av det här med medveten rörelseoskärpa (icm), och utvärderande, allt eftersom. den här gången även ett testande av kameran, eftersom jag formaterade minneskortet igår. det gjorde tyvärr ingen skillnad för mina problem med korrupta råfiler, så jag ställde en fråga på FB och fick till snabbt svar att det troligen är just minneskortet som håller på att ge upp.
och med tanke på hur många råfiler som var trasiga idag (ca 40/80), så ligger det nog nånting i det. jag har således beställt ett nytt, för pengar jag tänkt använda till annat. men eftersom jag är i en fotointensiv period, behöver jag ha min dagliga fix av fotograferande, annars blir jag knäpp. nu tänker jag dock försöka låta bli att fotografera tills det nya minneskortet dimper ner i brevlådan. jag blir bara irriterad och frustrerad när jag sitter med bridge för sortering osv, när det tar en evighets evighet att ta bort alla trasiga filer.
när det gäller testandet och utvärderandet av icm, så tycker jag att det går framåt. allt blir verkligen inte skitbra - första bilden är till exempel lite för oskarp för min smak. den här ovan, däremot, tycker jag är rätt trevlig. det kommer fler bilder längre ner, som jag känner mig oerhört förtjust i.
det är onekligen intressant att allt eftersom ta sig längre och längre in i träsket med just icm. jag har upptäckt att jag är väldigt förtjust i det, och att jag tycker uttrycket är väldigt användbart till det jag så småningom tänker använda det till.
det blev inte BARA icm idag, om än mycket (även av det som blev kvar av råfilerna). nån enstaka skarp bild smög sig in. de här tistlarna är fotograferade i motljus, där solen var rejält skarp och jävlig. bilden är bättre än verkligheten var, just där och då. 😄
ytterligare en bild som är aningens, aningens för oskarp. tror jag. jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig. jag vet ju vad jag är ute efter, men har inte riktigt nått dit än.
jag tror, eventuellt, att jag INTE tycker att små, tunna grenar såsom på bilden ovan, är det som funkar bäst med icm. det blir mest en oskarp geggamoja att titta på. inte ens en billig fylla, utan bara - oskarpt.
den här, däremot. den här är jag väldigt förtjust i själv, faktiskt. det blev precis lagom rörelseoskärpa, kontrast osv.
är man stor får man vara snäll. iaf om man har ett tak att erbjuda.
den här ovanför är knepig. jag gillar motivet en hel del. dock kanske jag ska promenera förbi där igen, och ta om den här bilden på ett bättre sätt. det jag retar mig på en aning är att innehållet tar upp bildytan på ett sätt som jag inte helt gillar. jag måste ha blivit distraherad eller nåt, när jag stod där - eller så tänkte jag att det skulle bli på nåt sätt, som jag har glömt nu. 😅
ser ni förresten också alla de här små svarta prickarna, överallt?
jag vet faktiskt inte vad det är. antingen är det fåglar på väldigt långt avstånd, eller så är även de här bilderna trasiga så tillvida att det saknas pixlar. jag är dock inte tillräckligt tekniskt kunnig för att kunna avgöra det.
bortsett från prickarna, är jag väldigt förtjust även i den här (ovan).
den här bilden tillhör en av många, där jag tog minst två varianter - en oskarp, och en skarp. i det här fallet var dess tvilling trasig (som så många av de andra), och den som blev kvar verkar ha hamnat i ett visst mått av rörelseoskärpa. inte tillräckligt mycket för att jag skulle kalla det just rörelseoskärpa, men inte heller skarp nog att vara skarp. dock gillar jag tyngden på vänster sida, och hur bildytan vägs upp på höger sida.
och här har vi dagens sista bilder. det här är fotograferat på ett annat ställe än de järnvägsbilder jag visat förut, men det är på samma sträcka av järnvägen. jag måste ju erkänna att det är himla kul med såna här miljöer. om inte annat, så för att det är så annorlunda mot de detaljbilder jag brukar hitta uppe i skogen.














Som du vet så har jag rätt svårt med det där du benämner ICM (har faktiskt aldrig stött på det begreppet tidigare, men man blir aldrig för gammal för att lära sig nått nytt) men jag gillar bilder som nr. 1 och kanske främst nr. 3, där motiv tillsammans med oskärpan förflyttar bilden in i intressanta abstraktioner och ”händelser” i bildens yta. Har dock svårare med de bilder som är mer av miljöskildringar, för mig blir de tyvärr mest bara oskarpa. Fast det skall bli intressant att följa ditt forskande på rörelseoskärpans vindlande stigar och med tiden kanske jag också fattar grejen... 😉
jag hade inte heller hört talas om begreppet icm. fick googla vad det står för - faktiskt flera gånger, men nu har det satt sig i minnet. 😄
angående gilla/inte gilla osv, vs hur man använder det.. för min del kommer det att vara väldigt användbart när jag väljer att fotografera mer uttalat på temat gotik (1800-talets gotiska litteratur och det bildlika språk som används där, alltså). jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om vad det innefattar, men då blir det sjutton doktorsavhandlingar, och då blir både du och jag trötta.. 😂 .. jag kommer att skriva lite om det på min egen blogg, iofs (http://eye-c.se), om det känns intressant. men; det är framför allt där det kommer att vara intressant - och eftersom det är just det, samt mina barndomsfantasier om tomtar och troll, som ligger i bakhuvudet när jag motionerar kameran, så kan det nog bli en del. det återstår att se. 😅
kul har jag, iaf. 🙏
och för övrigt så tror jag inte att det här med icm är något som alla gillar, just för att det trots allt handlar om oskärpa, hur medveten den än är. 😅
och tack. tror säkert att du skulle fixa att fotografera på det här viset, du också. jag är verkligen ingen expert - men jag gillar att testa. 🤗