första bilderna med nytt batteri

jag blev tipsad om att kolla upp det här med batteri till kameran innan jag gjorde något annat. eftersom jag ibland kan vara lite småimpulsiv och otålig, beställde jag ett batteri och struntade i det där med att ringa. :D jag tänkte att det får bära eller brista, helt enkelt.

och det bar.

jag beställde ena dagen och fick hem batteriet dagen efter. givetvis stoppade jag det direkt i kameran för att se, och tro på fan - det funkade

så - till min stora glädje, har jag en fungerande kamera igen. tacksamheten är enorm, skall erkännas.

till dig som tipsade, och dessutom länkade till batteriet i fråga - TACK! jag kan inte med ord uttrycka hur tacksam jag är.

med det sagt - nu har jag testat, och allt funkar som det ska.

tja, förutom skärpan, förstås. det är ett stort, fläskigt #facepalm på det. jag har mitt stativ, men nu har jag i stället problemet att jag ser lite halvtaskigt, och även om det uppenbarligen finns lampor i mitt vardagsrum där jag gör det här, så är det fortfarande rätt taskigt ljus. jag SER fan inte skärpan i sökaren. :o

det problemet kommer förhoppningsvis att lösas om en vecka när jag hämtar mina nya glasögon. fast jag är osäker på om det verkligen kommer att funka inomhus. jag har avståndskorrigering på glasögonen, men inomhus är det liksom inga direkta avstånd. äsch, vi får se, helt enkelt. jag får göra det bästa jag kan så länge.

men för att övergå till något roligare - bilderna.

det är mycket man glömmer när man inte har fotograferat aktivt på många år. till exempel hur roligt det är att bygga ihop en liten "studio" med hjälp av de lampor man har, och ett gammalt lakan. det vore SÅ kul att ha en riktig studio igen, men det kommer inte att hända just precis nu. alltså tager man vad man haver.

jag tror inte att det är nån nyhet att jag gillar tighta kompositioner. jag exkluderar mer än jag inkluderar. jag tror att det kanske inte passar eller funkar för alla, men för mig fungerar det alldeles utmärkt. jag är ju å andra sidan mindre bra på större utsnitt. :D

när jag var yngre var ordet "proffs" förknippat med att jobba som fotograf, och att vara duktig på det.

idag har det en annan innebörd för mig. man kan jobba med fotografi, men det innebär inte att man automatiskt är en duktig fotograf. att vara en skicklig och passionerad fotograf betyder inte heller att man kan/vill jobba som fotograf.

numer vill jag gärna undvika ordet proffs. mest för att det ligger så mycket värderingar i det ordet (som så många andra ord och uttryck). men också för att jag inte ser mig som "färdig". jag testar och utforskar mest hela tiden. funkar det om jag gör si eller så? hur blir det om jag gör så? vad händer om jag gör på det där sättet?

ofta blir det bra, men långt ifrån alltid.

så är det med de här bilderna. jag testar. det är nog runt 10 - 12 år sen jag senast fotograferade sk studiobilder hemma med hjälp av lampor, senast. alltså måste jag testa för att se om jag kommer ihåg hur man gör, och om jag fortfarande kan.

bortsett från ovan nämnda skärpa, får jag nog erkänna att det faktiskt fortfarande sitter.

och det är så SJUKT jävla kul!!! jag hade glömt hur kul det är att göra sånt här - på riktigt. så går det när man trycker bort det som är ens största passion för att man tror att man måste, och sen väcker upp den igen. då kommer det drösvis med trevliga insikter och känslor i kroppen.

jag har ingen aning om vad jag ska göra med de här bilderna när jag känner mig färdigfotograferad på just den här fiolen. men jag kommer nog på nåt kul. en av mina bästa vänner tyckte att de tre bilder jag visade häromdagen var superromantiska, så det kanske går att göra något kul åt det hållet.

den som lever får se, helt enkelt. under tiden tänker jag roa mig med att fortsätta fotografera, och dessutom ha sådär kul med photoshop - om och om igen, faktiskt. jag misstänker att ni kommer att få se alternativa versioner av de här bilderna om nån dag eller så. :)

vilket skrämselskott! :o :o :o

mitt förra inlägg skrevs i ren panik - med all rätt, kan jag tycka. för att skvallra, kan jag berätta att jag testade att slå på kameran en gång till för att se - och tro på fan, då funkade den. :o döm om min förvåning och oändliga tacksamhet.

nu tänker inte jag lita på att den kommer att hålla sig, utan jag kommer att göra allt jag kan för att kunna skaffa mig en ny kamera så snart som möjligt. jag kan inte vara utan - om ett par månader börjar porträttfotokursen, och då måste jag ha en fungerande kamera.

men. den funkar åtminstone idag (faktiskt fortfarande - jag tittade alldeles nyss). vilket är oerhört glädjande, eftersom jag hade planerat att börja på ett av vinterns fotoprojekt, vilket är det ni ser i det här inlägget.

det här är en fiol jag ärvde efter min biologiska mamma när hon dog för över 20 år sen. jag hade ingen relation till fiolen, visste inte ens om att den existerade. den kommer, efter vad jag minns, från min morfar. hur han fått den har jag ingen aning om, för jag har aldrig sett/hört honom spela på den.

men. nu är den min. flera strängar är av, och stråken har definitivt sett sina bästa dagar. tror det är svårt att få nåt ljud ur den, som den ser ut just nu.

fördelen är förstås att jag kan göra lite vad jag vill med den, när jag har lust att fotografera den. jag HAR fotograferat den, men det är åratal sen, och jag har inte den blekaste aning om vart jag har gjort av de bilderna. så jag tänkte att jag ska fotografera lite nytt.

det här projektet kallar jag när musiken tystnat. vet inte vad jag ska göra med bilderna när jag känner mig klar med fotograferandet, men det kommer iaf att bli ett galleri på min andra fotoblogg (eye-c.se). jag lär ju visa dem här också.

det jag kan säga om dem redan på förhand är att jag kommer att använda en del effekter i photoshop. affe har visat en del bilder med plugin till photoshop. jag har inte råd att skaffa dem, men det finns radvis med skitkul penslar man kan använda. jag har planer - vi får se hur det går.

bilden här ovanför är dagens enda rejält oskarpa bild. :D ngt oväntat, eftersom jag använde mitt numer fungerande stativ - men faktum är att jag blev väldigt förtjust i den.

jag kommer att skriva mer om det här, plus lite annat smått och gott som hör dit. men innan jag gör det väntar jag på att få hem minst en bok som jag ska läsa först - supernördigt om det sublima. ^^

jag är långt ifrån en fetischist, men vissa saker går jag verkligen igång på. fotografi är en sån sak. abstrakt tänkande i form av konstvetenskaplig teori, fototeori, filosofi och liknande är också sånt min hjärna tänder på varenda cylinder den har, och fler därtill. shit, vad sexigt det är. :D