dagens porträttskörd

idag var det dags för ytterligare ett kurstillfälle i porträttkursen. dagens tema för kursdeltagarna var ATTITYD - och det var tydligen knepigt. :D tursamt nog hade jag med mig en egen modell som är väldigt naturlig framför kameran, och som inte har några som helst problem med att justera sig utifrån de instruktioner man ger.

vi använde oss av min modell såtillvida att han fick stå rätt neutral, jag gav en viss attityd, och så fick deltagarna komma med förslag på vad han skulle ändra i sin position, för att det bättre skulle uttrycka den attityd som gällde just då.

fördelen som kursledare är ju såklart att man kan göra lite som man vill, medan deltagarna ägnar sig åt dagens tema. därför handlar mina egna bilder inte så mycket om just attityd (fast jag borde kanske göra såna också, för jag har inte särskilt många exempel, som det är).

bilden här ovanför är en av mina klara favoriter från idag - kanske till och med den allra största favoriten från min sida. modellen själv var också väldigt nöjd med den här, och en bild till (lite längre ner).

jag känner mig överlag faktiskt väldigt nöjd med dagens bildskörd. den här snubben är överlag väldigt lättfotograferad (bortsett från att han tenderar att blinka en hel del - det försvann ett gäng blund-bilder innan bildredigeringen kom igång), vilket gör att det blir väldigt roligt att fotografera - såklart.

dessutom är just den här snubben betydligt mer rörlig och böjbar än de flesta i vår ålder, numer. :D mina egna knän skulle inte klara en del saker av vad han gjorde (sitta på huk, t ex).

som ni ser blev det en hel del närbilder. jag försökte anstränga mig för att det skulle bli åtminstone några helbilder, och det fick jag till. men av nån anledning tenderar jag att favorisera närbilderna just nu.

däremot så tror jag att det alltid kommer att finnas saker jag tänker att åh, varför såg jag inte det här, eller varför gjorde jag inte den lilla detaljen annorlunda, varför instruerade jag inte si eller så, osv.

men jag tänker att även jag behöver träna upp min förmåga till porträtt, och eftersom det var så oerhört länge sen jag gjorde det här regelbundet, så tycker jag ändå att jag kan vara rätt nöjd.

här är både min och modellens andra favoritbild - jag är jätteförtjust i den här.

jag vet att jag skrev det högre upp, men jag känner att jag vill upprepa mig :D för jag ÄR faktiskt väldigt nöjd med dagens ansträngningar. det är verkligen skitkul att fotografera någon som gör sig bra på bild, som är följsam och kan uttrycka sig genom kroppen och ögonen, och som verkade tycka att det var rätt kul, han med.

det här får vara dagens sista. den är inte dum, den heller, trots ett visst mått av oskärpa. jag märker att jag lider lite av porträttfotografens inre bild av att ett porträtt måste ha skärpa på ögonen för att det ska vara ett bra porträtt. tror att jag kanske behöver göra mig av med den föreställningen om hur ett porträtt "måste" eller "bör" vara.

två dagars fotograferande

först, några bilder på en av mina bästa vänner, som ställde upp som modell på söndagens porträttkurs. det var länge sen vi gjorde nåt tillsammans som INTE inkluderade shopping, så det blev mer pratat än fotograferat. men vi fick till några bilder, och även om hon själv är oerhört självkritisk tycker jag att hon blev bra på bilderna.

det var faktiskt rätt kul. jag använde henne för att visa kursdeltagarna litegrand om hur man genom ganska små skiftningar i hur man håller kroppen, kan få modellen att se mer avslappnad ut även om det är rätt obekvämt att stå såsom åtminstone jag ofta begär. :D

men hon sade det till deltagarna, att det känns jätteskumt och jobbigt att stå si och så, men att det blir bra.

den här är min favoritbild på henne. hon ser så jäkla MYSIG ut! <3

...

igår tog jag med mig kameran när jag och hunden gick upp i skogen en sväng. varje gång kameran följer med, tar promenaderna mycket längre tid. som vanligt blev de vanligaste motiven diverse träd, grenar, trädrötter och stenblock. nu när jag valde vilka jag vill visa, ansträngde jag mig dock för att visa sånt som inte är alltför typiskt mig (även om det här också är väldigt typiskt mig).

det här får mig osökt att tänka på en dubbelradig, gles kam som används av individer med min typ av hår (självlockigt, typ 2C/3A om nån har koll på sånt). jag har själv ett par stycken som jag är väldigt förtjust i - och här kan man ju se det som trollmors egen dubbelradiga kam. 

och det här är  kanske en sån där hårbottens-kliar-grej, fast för troll. om jag vore ett troll skulle jag LÄTT använda en sån här grej för att klia mig i skallen.

här ser jag ingen kam, men jag tänker att storlek är relativt. för ett troll är det här troligen inte större än en liten fågel. eller kanske en rejält stor tusenfoting. vem vet vad troll har för varelser omkring oss, som vi inte kan se!?

jag har inga problem att blanda väsen från diverse traditioner. här tänker jag mig att det är en ent, från sagan om ringen - eller, iaf en del av en ent.

är det bara jag som ser en kvinnas könsorgan här, för övrigt?

just såna här grenar kanske inte påminner jättemycket om något sagoväsen, men för mig är de oerhört vackra. just här kunde jag använda den främre klykan till att rama in den bakre grenen. jag gillar sånt.

det finns rätt mycket stenblock i en del av skogen vi har, där jag bor. jag tror att jag har berättat det förut, men en av de saker jag blir så oerhört fascinerad av, är hur många stenblock som ser ut att vara huggna, eller kanske till och med skapade, med enormt intressanta vinklar. det får mig att undra vem som har skapat dem på det här viset, om det finns något syfte med det, eller om det är naturen själv som varit så listig och placerat dem på de sätt de ligger.

kolla den här, till exempel. det känns på nåt sätt osannolikt att naturen skulle ha åstadkommit detta, men å andra sidan - man vet aldrig. naturen är ju trots allt rätt påhittig och gör saker utan att be om lov eller lyssna på nån som säger att det är omöjligt.

om trädgrensgrejen några bilder upp fick mig att tänka på enter, ger den här bilden mig intryck av dvärgar som smider svärd i järn. nu råkar jag veta att det inte är dvärgar som svettas, svär och sjunger visor till stora eldar och hett järn. i stället är det en liten eldplats uppe i skogen, som någon har gjort. jag skulle tippa på en familj eller kanske ett ungdomsgäng som ville grilla i fred.

det jag gillar särskilt med just den här bilden, är sotet. skitigt blir ofta väldigt vackert i svartvitt fotografi, så är det bara.

de här två, sista bilderna, är kanske det som är som allra mest typiskt mig i det här inlägget. iofs är nog allt väldigt typiskt mig, men tro mig - det finns några bilder från den här skogsrundan som är så typiskt mig att man snudd på blir trött på dem redan innan man ens hunnit titta. :D

det får mig för övrigt att tänka på att nu har den stora högen med nedhuggna träd som jag fotograferat så ivrigt vid, försvunnit. det var jättetråkigt att se, för jag har tyckt väldigt mycket om att fotografera där. min hund har också gillat att vara där, fast mer för möjligheten att klättra runt uppe på stockarna, så att han kan känna sig lite häftig. ^^

det är ju tursamt att man kan hitta fina trädbilder uppe i skogen också.