när man (tror att man) kan se

HA!

idag har min vakentid befunnit sig åt rätt håll - alltså; varit vaken dagtid. alltså tog jag med mig kameran ut med hunden, för jag tänkte se om ljuset ute var tillräckligt.

och tro på fan, det var det. döm om min lycka! <3

det här inlägget blir mest bilder, för jag är vansinnigt trött efter att ha vridit dygnet nästan ett helt varv tre gånger den senaste veckan. men det var roligt att fotografera ute igen, och jag hoppas att jag kommer att hålla dygnet iaf litegrand åt rätt håll, framöver, så jag kan stjäla mer dagsljus och fotografera ute.

träden på bilderna är samma trädhög som jag fotograferat och visat flera gånger tidigare. det är verkligen helt otroligt att man kan gå dit många gånger, och ändå hitta nya bilder varje gång.

och jag slås av vilken skillnad det är på att fotografera ute och inne. det är två olika sätt att tänka, samtidigt som det är precis samma sätt att tänka. skumt. iaf för min trötta hjärna.

det är också väldigt glädjande att det bättre ljuset kombinerat med mina nya glasögon gör att skärpan är lättare att hitta. eller; den skulle iaf vara det, om inte glasögonen immade igen så fort jag ens tänker på att lyfta kameran och ha den framför ansiktet. :D :D :D herregud, vad störigt att inte se nåt genom immiga glasögon, och att knappt se om jag skjuter ner dem på näsan, för att försöka se i sökaren utan. #facepalm

ännu mera fiol-bilder

ni kommer att tröttna på mina fiolbilder, till slut. :D fast jag tänker inte be om ursäkt för att jag trakasserar er med dem. jag tänker fortsätta fotografera den, tills jag har fått fram bilder jag kan tänka mig att ha på väggen utan att hitta något att störa mig på.

som ni kommer att märka i det här inlägget, är det flera fotografier som är snarlika. jag testade lite olika vinklar och höjd på kameran, för att se hur det blev. och just det där "att se hur det blir" är något jag har börjat tänka aktivt på, när jag fotograferar. vissa saker måste man testa, för annars vet man inte hur det blir. ofta blir det.. well, inte alltid skitbra, men det blir NÅNTING, och ibland faktiskt ganska bra.

jag har också minskat färgmättnaden den här gången. det har jag iofs gjort på de tidigare också, men när jag börjar rucka på andra värden så blir färgen mer intensiv trots -75% färgmättnad. idag minskade jag med ytterligare 50% EFTER att jag minskat med 75% i raw-hanteringen.

det är faktiskt väldigt roligt att fotografera på det här sättet. det är nåt helt annat än att fotografera ute. det är precis som jag skrev i kursmaterialet för porträttkursen som sätter igång i mars - inne har man full kontroll över ljuset, och när man fotograferar på det här viset kan man verkligen styra ALLT. hur ska man ställa grejen man fotograferar? vad ska vara med? hur ska man sätta ljuset? hur ska man tänka när man tittar i sökaren? hur komponerar man?

full kontroll.

i like it.

det blir mer och mer rekvisita till den här stackars fiolen. svart spets. torkade rosor. den gamla, dammiga, trasiga hatten som edward bär, där han filosoferar över livet uppe på bokhyllan. han fick låna ut den idag, och det gjorde han så gärna.

jag funderar på, sen när jag har bestämt mig och det är dags att faktiskt beställa bilder, att använda crimson. jag har aldrig gjort några bilder hos dem, och har ingen aning om hur de är. om du har tagit fram bilder där får du jättegärna berätta vad du tycker - jag är intresserad av kvalitet, hur de beter sig omkring de filer man skickar, och om de är trevliga att ha kontakt med.

jag kommer att göra flera bilder att sätta upp på väggarna. att ställa på hyllor också, för den delen. t ex ska jag ta fram bilder på mina hundar - nuvarande, boyo, och min förra hund, ella. jag vill ha bilder på alla katter också, men de två första är såpass länge sen att jag verkligen måste rota i mina arkiv om jag ska hitta några bilder. det kan t o m tänkas att det behöver bli analoga bilder. vi får se. förr eller senare kommer jag att hitta något - för man kan inte vara selektiv och bara ha på vissa. det måste vara på alla.

och så ska jag såklart, någonstans, ha bilder på edward och ebba. hedda också (kon), kanske.

och så ska jag faktiskt fotografera skor. jag är långt ifrån en skofetischist (även om jag känner ett par stycken, minst), men en viss typ av skor gör sig oerhört bra på bild. fast de bilderna kanske jag inte sätter på väggen. det återstår att se. ^^

här är iaf dagens sista fiolbild. jag gillar den. har ingen superfavorit från idag, tror jag - iaf inte just nu. det kanske känns annorlunda lite senare, när jag har sovit (eftersom jag håller på att vrida dygnet ytterligare ett varv - tredje gången inom en vecka).

nej, förresten - jag ljög. här kommer en till bild. :D den är fotograferad med mobilen, för att visa hur det ser ut när jag gör de här bilderna. enjoy!

(det är min katt molly som smyger sig in i bilden till höger - hon är ofta väldigt nyfiken och hjälpsam.)

det är mycket nu

det är mycket just nu.

mest roliga saker. lite dryga grejer med dygnsrytm och sömn också. men allra mest är det roliga saker.

jag är en sån som ägnar mig åt att efter bästa förmåga manifestera mitt liv såsom jag vill ha det. just nu innebär det att bygga upp ett liv omkring mitt fotograferande - så att jag så småningom ska kunna åtminstone delvis försörja mig på det.

för ögonblicket är det några saker jag växlar mellan att göra aktivt;

• skriver kursmaterial till kommande kursen i porträttfotografi (abf västerås)
• finputsar onlinekursen i bildseende/bildkomposition
• funderar och pillar med kommande medlemsfunktion på min hemsida (jag har tidigare tänkt använda patreon, men har ombestämt mig)

de här bilderna fotograferade jag natten tills idag. jag har haft såna här konstnärsmodeller i omgångar - senast jag gjorde mig av med ett par, var för runt 1½ - 2 år sen när jag döstädade hemma efter mina cellgiftsbehandlingar. de här två köpte jag nyligen in, enbart för att kunna göra exempelbilder till porträttkursen. det gäller både ljus och posering.

de är ju så vansinnigt praktiska, eftersom man kan vrida och bända dem nästan som man vill, och de säger inte emot. det gör det väldigt enkelt att göra lite kul grejer bara för att visa. jag tror att när vädret blir bättre, så ska jag nog ta med mig dem och fotografera dem utomhus. det går ju liksom att uttrycka så oerhört mycket med dem - det behövs liksom inte en människa för att uttrycka mänskliga känslor.

men för att återgå till det där med manifestationer, hur man vill leva sitt liv, osv. jag har ju ett antal idéer som ska omsättas i verklighet. fotokurserna är en sådan del. fotogalleri-idén är en annan. den kommer nog att ta längst tid att göra verklighet av, skulle jag tippa på.

jag har i alla fall bestämt mig för att jag och fotografi ska vara bästisar i resten av mitt liv. jag vill ägna mig åt fotografi på en ganska hög nivå, men inte genom att fotografera mot betalning. och det är däri mitt manifesterande ligger; att skapa ett liv fyllt av fotografi på ett sätt som funkar för mig, och som genererar pengar så att jag kan betala allt det där som man behöver betala för att ha ett hyfsat vettigt liv.

det måste helt enkelt bli så, det finns inga alternativ. för mig som har andliga övertygelser, så är det detta jag är född till att göra. så enkelt är det bara.

.. och som en liten knorr på slutet bjuder jag på en bild på en av mina prydnadselefanter (jag och pappa började samla när jag var barn, och när han dog tog jag över hela hans samling).

edward och ebba

för den som följt bloggen iaf ett litet tag, torde det inte vara någon större överraskning att jag attraheras av det mesta som har det visuella uttrycket av framför allt 1800-talets gotiska litteratur. jag gillar det där med melankoli, förtvivlan, längtan, virrvarr i tankar, mentalt kaos, förgänglighet osv.

det torde alltså inte heller vara någon större överraskning att jag delar mitt liv med flertalet kranier efter (vad jag gissar) älg, rådjur och, tror jag, en ko. jag har inte hittat något av nämnda kranier själv, utan har fått dem från vänner som hittat och genast tänkt på mig.

här ovanför har vi edward. han är den som flyttade hem till mig först av allihop. han sitter och ägnar sin tid åt att filosofera högst upp på en av mina bokhyllor. en snygg, hög hatt har han på sig också - det är bara monokeln som saknas, men jag har ingen sån, så han får klara sig utan. han gör sig otroligt bra på bild, den käre edward.

egentligen tror jag att edward var en hona i sitt föregående liv. men så fort jag såg honom, så var han en edward för mig, och så fick det bli. han kanske är en trans-älg - det vet man aldrig.

samma sak gäller ebba. hon var nog en hane i sitt förra liv, men det verkligen stod ebba i pannan på henne, och vem är jag att säga nej när det är så uppenbart?

på det stora hela lever de ett lugnt liv hemma hos mig, edward och ebba. men ibland händer det att jag villhöver fotografera dem. de har stått modell många gånger här hemma. tror att de kanske tycker det är lite tröttsamt, men det är så det är när man umgås med mig. då får man lov att modella, vare sig man vill eller ej.

jag vet inte riktigt varför jag blev så oerhört nöjd den här gången. det kanske beror på hur jag fotograferar, den här gången. förr har jag inte haft samma lampor, det kanske beror på det. men jag känner mig lite löjligt nöjd med de här bilderna, faktiskt. jag kommer definitivt att göra om det - vilket är kul, för då kan jag variera mellan fiolen och dessa två.

alltså. det här är så jävla kul. jag hade ett stort flin över hela ansiktet som liksom inte ville ge sig, när jag höll på. att redigera bilderna är ju också sjukt kul. jag kommer förmodligen att ge dem lite extra kärlek någon dag, bara för att det är kul att göra nåt mer med dem.

några av de här skulle jag kunna tänka mig att ha på min vägg.

det är liksom vare sig jobbigt eller svårt att göra sånt man tycker är såhär kul.

mer fotografi åt mig, helt enkelt! massor och massivt! jag har alldeles, alldeles för roligt för att låta bli! <3

vilket skrämselskott! :o :o :o

mitt förra inlägg skrevs i ren panik - med all rätt, kan jag tycka. för att skvallra, kan jag berätta att jag testade att slå på kameran en gång till för att se - och tro på fan, då funkade den. :o döm om min förvåning och oändliga tacksamhet.

nu tänker inte jag lita på att den kommer att hålla sig, utan jag kommer att göra allt jag kan för att kunna skaffa mig en ny kamera så snart som möjligt. jag kan inte vara utan - om ett par månader börjar porträttfotokursen, och då måste jag ha en fungerande kamera.

men. den funkar åtminstone idag (faktiskt fortfarande - jag tittade alldeles nyss). vilket är oerhört glädjande, eftersom jag hade planerat att börja på ett av vinterns fotoprojekt, vilket är det ni ser i det här inlägget.

det här är en fiol jag ärvde efter min biologiska mamma när hon dog för över 20 år sen. jag hade ingen relation till fiolen, visste inte ens om att den existerade. den kommer, efter vad jag minns, från min morfar. hur han fått den har jag ingen aning om, för jag har aldrig sett/hört honom spela på den.

men. nu är den min. flera strängar är av, och stråken har definitivt sett sina bästa dagar. tror det är svårt att få nåt ljud ur den, som den ser ut just nu.

fördelen är förstås att jag kan göra lite vad jag vill med den, när jag har lust att fotografera den. jag HAR fotograferat den, men det är åratal sen, och jag har inte den blekaste aning om vart jag har gjort av de bilderna. så jag tänkte att jag ska fotografera lite nytt.

det här projektet kallar jag när musiken tystnat. vet inte vad jag ska göra med bilderna när jag känner mig klar med fotograferandet, men det kommer iaf att bli ett galleri på min andra fotoblogg (eye-c.se). jag lär ju visa dem här också.

det jag kan säga om dem redan på förhand är att jag kommer att använda en del effekter i photoshop. affe har visat en del bilder med plugin till photoshop. jag har inte råd att skaffa dem, men det finns radvis med skitkul penslar man kan använda. jag har planer - vi får se hur det går.

bilden här ovanför är dagens enda rejält oskarpa bild. :D ngt oväntat, eftersom jag använde mitt numer fungerande stativ - men faktum är att jag blev väldigt förtjust i den.

jag kommer att skriva mer om det här, plus lite annat smått och gott som hör dit. men innan jag gör det väntar jag på att få hem minst en bok som jag ska läsa först - supernördigt om det sublima. ^^

jag är långt ifrån en fetischist, men vissa saker går jag verkligen igång på. fotografi är en sån sak. abstrakt tänkande i form av konstvetenskaplig teori, fototeori, filosofi och liknande är också sånt min hjärna tänder på varenda cylinder den har, och fler därtill. shit, vad sexigt det är. :D