Malinkas blogg om fotografi
höstens kurs inställd
det blir ingen fotokurs på abf i höst, eftersom det inte kommit in tillräckligt många anmälningar. det känns lite trist - särskilt eftersom det trots allt är en liten inkomst, som inte skulle ha gjort ont att få strax innan jul.
men nu är det som det är. fördelen med det är att jag kan fokusera på Club Passionista. det har varit rörigt med - inte själva människorna, men med medlemsfunktionen (inloggning, möjligheten att se material bakom inloggning osv) under nån månad. har haft kontakt med funktionens support, men på en hel månad har de inte fått ordning på problemet. till slut avaktiverade jag tillägget (använder wordpress, om nån undrar) och tog bort det för att hitta nåt annat som funkar bättre i stället. det jag har hittat nu tror jag kommer att funka bättre - vilket på sina egna vis är lite surt, eftersom jag betalade för det som INTE fungerade, och det här är gratis.
well.
fördelen med ingen abf-kurs är trots allt att jag kan ägna mig mer åt passionista, och det gör inget. även om det är väldigt litet än så länge, så är det väldigt kul. det är ju det här jag älskar att hålla på med, så jag gör det mer än gärna.
idag när jag och hunden gick ut (kameran följde uppenbarligen också med) hade jag en plan på en längre promenad. hunden hade sin ryggsäck med vikt i för styrketräning. när vi kom ut genom porten ombestämde jag mig raskt, för fi satan i gatan vad kvavt det var. det var som att kliva in i en vägg av varm, äcklig FUKT!
det fick bli en promenad, men inte en så jättelång sådan. varje år glömmer jag bort att innan hösten kommer på riktigt, så är det en sån här skitäcklig period när det är halvvarmt, men så kvavt att man snudd på dör.
jag hade ingen supertydlig plan med kameran, förutom att jag ville göra nånting som jag inte brukar göra. nu blev det inte jättemycket av den varan - jag ser ju som jag ser, och även om jag försöker se annorlunda så blir det inte så annorlunda i vilket fall. det som faktiskt blev lite annorlunda kommer längre ner.
ibland när jag fotograferar så noterar jag att det är nån liten gren som sticker ut/in/över det jag egentligen vill ha med i bild. det får mig att tänka på när jag gick min första fotoutbildning för amerikanske fotografen frank watson, på komvux i uppsala. där pratade vi om sådant som.. huruvida man flyttar på en gren man inte vill ha i bild, flyttar dit något, sätter externt ljus på en svamp, osv. på den tiden var åsikterna rätt delade om den saken.
jag flyttar inte på något. inte för att jag tycker att det är si eller så rätt eller fel, utan för att jag är lat och bekväm. plus att jag inte har något emot att det är något litet som stör. förr hade jag svårare för det, men numer kan jag tycka att det är lite småkul. lite i stil med roland barthes och hans punktum. ett litet skav i ögat, liksom.
.. och barthes - det påminner mig om att jag måste sätta mig och skriva ihop nån slags introduktion till fototeori, eftersom jag har ett inbokat teamsmöte med mina passionistor, där vi ska prata om den stora, intressanta frågan - vad är fotografi?
det är ju en gigantisk fråga, om man är lagd åt det håller att man gillar att diskutera sådant. alla teoretiker har ju sitt eget perspektiv (som jag tror att de gärna vill se som det enda, sanna perspektivet), och de jag har läst hittills har alla sina poänger.
men det är ungefär det, som det handlar om. alla har sina poänger, men ingen har rätt. ingen har heller fel. det är bara perspektiv, inget annat. det som kan vara kul är att ta till sig det man tycker funkar för en själv, och implementera det i sin egen syn på fotografi.
dessa två bilder, ovan och under, är vad mitt experimenterande gick ut på idag. jaha, undrar ni säkert - hur då? du har ju fotograferat en massa blommor med den där medvetna rörelseoskärpan, på vilket sätt skulle detta vara annorlunda?
well.
- för att jag ägnade mig åt att inte bara ha en längre slutartid, utan också medvetet rörde kameran medan jag exponerade.
- för att det är andra motiv än tighta utsnitt av "blommor på en sommaräng", typ. särskilt fasaden - det är huset jag bor, och min port som syns till vänster i bilden. jag ska faktiskt ta och utforska det här ännu mer, eftersom jag tycker att det är rätt kul, och för att bilderna kan säga en hel del, beroende på.
och här har ni dagens tre sista bilder. väldigt, väldigt typiska mig. 😅
diverse
idag var en sån där diverse-dag. iaf när det kommer till fotograferandet. tog med mig kameran i underhållningssyfte, på en skogspromenad med hunden. för första gången efter sommaren gick vi faktiskt IN i skogen, bland annat därför att jag ville hitta ett bra ställe där jag kunde ställa mig och borsta av honom, eftersom han släpper päls så jag blir tokig.
men kameran fick såklart också följa med.
jag experimenterar just nu med slutartider, rent generellt. dels de där längre slutartiderna som ger den där medvetna oskärpan, men också med rätt korta slutartider. såpass korta att råfilerna är underexponerade. inte extremt (jo, ibland, by mistake), men tillräckligt underexponerade för att ge en betydligt bredare tonskala än jag är van vid. det är lite ovant att redigera såna bilder, men det ger sig.
det var väldigt trevligt att traska runt i skogen en stund, bortsett från att det fortfarande är så vansinnigt fuktigt i luften. det är sjukligt irriterande - ta bara som exempel att jag tvättade kläder i tisdags och tog upp till lägenheten för att hänga på tork. framåt fredag morgon eller så, vågade jag hänga in dem i klädkammaren igen utan att oroa mig för att de fortfarande skulle vara fuktiga. helt jävla otroligt.
men det bryr sig ju inte skogen om. inte hunden heller. han tyckte nog att det var rätt skönt att bli av med lite päls (och jag glad att den inte hamnar i min säng).
det här trädet (ovan) har jag fotograferat rätt många gånger, faktiskt. ofta ungefär samma vinkel, dessutom. jag gör det, eftersom den får mig att tänka på en specifik sak varje gång, och då kan jag inte låta bli. vad ser du i den här bilden (av ren, skär nyfikenhet)?
när vi hade passerat allt detta ovan, såg jag för första gången en orm här i området där jag bor. jag är ormfobisk deluxe, så det var en smått traumatisk upplevelse, trots att ormen i fråga var väldigt liten. bara att skriva om det gör att hela jag vill vrida mig ut och in, och mina fingertoppar tror att det ligger en orm därunder.
tror det var en kopparsnok (visst finns det nåt som heter så?). först trodde jag att det var en jättelång daggmask. men den var lite märklig i färgen, och när jag och hunden kom lite närmare, rörde den på sig - INTE som en daggmask. som en orm. och jag dog nästan på kuppen. fi fan. USCH!!!
jag måste sluta skriva om det där, för jag dör nu också.
i stället kan jag skriva om - ni som läste mitt inlägg i somras från summer meet. jag är själv oerhört ointresserad av bilar, men har av någon anledning lyckats samla på mig kompisar som i stället är superintresserade av bilar. hemma på gatan har jag en kompis, vars familj sammanlagt äger runt 10 - 12 bilar eller så, varav säkert hälften är gamla veteranbilar.
den här bilen är en av dessa, och jag är jätteförtjust i den - på grund av färgen. den har en färg som smultron- och vaniljglass på sommaren. PLUS att de dessutom har en mindre veteranbil i samma nyans. jag har döpt dem till storasyster och lillasyster. 🤗
här tar dagens inlägg slut. nu ska jag gå ut med hunden igen, och försöka låta bli att tänka på att det nånstans (tack och lov lite längre bort) ligger en kopparsnok och existerar, helt av sig själv.
planlöst idag
det är smidigt att ha hund. man måste ut, vare sig man vill eller inte. det är också alldeles ypperliga tillfällen att ta med sig kameran, oavsett vart man går. nu blir ju hundpromenaderna jag går oftast runtomkring, här där jag bor, så motiven blir ju rätt mycket desamma hela tiden - på gott och ont.
men nu var det faktiskt ett tag sen vi gick ens i närheten av skogen. så blev det dock idag. min hunds bästis är ju kvar ända till söndag, så vi traskade ut alla tre. boyo (min hund) gick med ryggsäck för att styrketräning och koncentration (sistnämnda går lite sisådär, han är inte den koncentrerade sortens hund), och jag med kameran.
eftersom jag fortfarande inte fått hjälp med hårddisken från gamla datorn, så har jag ett visst behov av att ta om vissa bilder. eller, iaf ta liknande. nu ser det ut lite som att höstens fotokurs inte blir av på grund av för få anmälda. om det är någon som bor i närheten och vill delta, är det hög tid att anmäla sig - typ nu på en gång.
men OM kursen blir av behöver jag uppdatera förra höstens kursmaterial, och då behöver jag ha bilder. eftersom det är så mycket som ligger på gamla hårddisken är det bara att fotografera mer och hoppas att det räcker.
oavsett om det blir kursstart eller ej; fotograferar jag gör ändå. och trots att jag inte hade någon direkt plan idag, hittade jag ändå en del bilder som låg och väntade.
den berömda skärpan som jag ständigt gnäller på, ser likadan ut idag som alla andra dagar. här och där finns det skärpa, men inte nödvändigtvis på rätt ställe. jag tror att jag kanske ska byta objektiv och se om det blir nån skillnad. enda problemet med det är att jag föredrar det jag använder (upp till 300) framför det andra (tror det är 38 - 75 eller så). jag gillar hur utsnitten blir med detta bättre än det andra. men jag får spatt och spader på skärpan, och det är så länge sen jag använde det andra att det kanske är dags att undersöka hur skärpan fungerar på det.
bilden här ovanför är för övrigt en favorit från dagens fotografering. de nedan får stå för sig själva, för nu är jag alldeles för trött för att skriva mer. 😅
bara för att jag kunde och hade lust
idag var en sån där dag när jag inte hade nån särskild plan med hundpromenaden. jag visste bara att jag ville ta med mig kameran, och det gjorde jag. med ett par av mina (två par) nya skor, trotsade jag min nervositet över att få skitont i fötterna på en längre promenad, och så gick vi just en sådan.
bildskörden blev inte så stor idag, men jag tycker ändå att jag fick till nån enstaka bild som faktiskt kändes riktigt bra. vi har säkert olika åsikter, så jag håller för mig själv vilken/vilka min/a favorit/er är.
enjoy! 🤗
sista testet, nu då
ok, gott folk - det här får helt enkelt lov att vara sista testrundan med bildredigeringen. nu orkar jag inte hålla på längre. 😅 såsom min skärm är inställd just nu, såsom den står på skrivbordet osv, så ser de här bilderna helt ok ut för mig. jag får helt enkelt bita ihop och hoppas att det ser någotsånär vettigt ut hos er andra också.
de här bilderna fotograferades nu på morgonen när jag och hunden var ute en sväng medan tvättmaskinen gick. häpnadsväckande hur olika vädret/temperaturen kan vara från en dag till en annan. det blåser rätt rejält, så fönster och balkongdörr står öppna för att vädra ut värmen inomhus.
ni vet, allt det här "skräpet" som ligger uppe vid skogskanten på andra sidan gatan där jag bor - nu har det landat nya grejer där. exempelvis bilden här ovanför; diverse plattor som prytt backen nånstans. plus en massa asfalt som brutits upp från nånstans på gatan. jag har ju svårt att låta bli att gå dit, så är det. men det finns ju vansinnigt många bilder som bara ligger där och väntar. det vore ju oerhört egoistiskt av mig att INTE gå dit, kan jag tycka.
bilden här ovanför är svårredigerad, oavsett om man har en välkalibrerad skärm eller inte. tegelväggen är gul, och bortsett från att jag inte gillar gult öht så är det en svårredigerad färg. när man gör sina bilder svartvita blir den så oerhört grå, och vill man ha nån som helst kontrast i den så blir allt annat jätteskumt - och det ser ni också att det har blivit här, särskilt på trägrejen längst till höger. det kommer en bild till med den här tegelväggen lite längre ner, och det är samma fenomen där.
men alltså, ni ser ju själva. det går ju liksom inte att passera såna här ställen. eller; JAG kan inte, iaf. det är stört omöjligt.
jag tror att det här (ovan) är min favoritbild från idag. jag tar mig friheten att tycka så, trots att det är asfalt som jag rent generellt tycker är rätt svårt att fotografera. det kommer nån till asfaltsbild, och då ser ni förhoppningsvis vad jag menar. jag gillar struktur, men asfalt har så vansinnigt mycket av det, och när solen ligger på i en viss vinkel blir det så extremt grovt att till och med jag tycker att det blir alldeles för hårt.
men den här är skitkul ändå, trots att det är asfalt. 🤗
här är för övrigt ytterligare en struktur som blir lite för mycket för min smak. det är ju som det är - jag kan ju inte byta ut den mot vit betong bara för att jag gillar det mer, men det här har också en tendens att bli så oerhört grov och kontrastrik på ett sätt som jag personligen inte nödvändigtvis tycker är skitsnyggt.
den här bilden, däremot, gillar jag.
mer asfalt, och den här bilden existerar därför att jag såg ett fågelhuvud i den här gropen, och kunde inte riktigt låta bli att ta med mig den hem.
och ännu mer asfalt (näst sista). ni ser ju själva; när solen ligger på blir det skuggor av knottrorna i asfalten, och så ser det jättehårt ut. den här gillar jag pga skuggan till vänster, men asfalten i sig... well.
en till på nämnda stenplattor. jag gillar såna här. jag är oerhört förtjust i strukturen och hur gråskalan ser ut när man gör svartvitt av det. plus att när det ligger och skräpar på det här viset som detta gör, så finns det verkligen huuuuur många bilder som helst av alla vinklar och former. hur kul som helst!
här har vi en till bild på den där gula tegelväggen. även här blir det väldigt stora kontraster mot det svarta räcket till vänster. jag tycker att det är skitdrygt att fotografera gula prylar - västerås slotts innergård är också knallgul. usch!
här är dagens sista bild - också asfalt. skuggan, tro det eller ej, kommer från ett ungt, tunt träd som har stöttepelare som håller upp det. skuggan såg så kul ut att jag inte kunde låta den ligga utan att bli plockad.
om ni ser några konstigheter i bildbehandlingen av dessa, let me know. annars kommer jag att låta det vara som det är för tillfället.
























































