bara för att jag kunde och hade lust

idag var en sån där dag när jag inte hade nån särskild plan med hundpromenaden. jag visste bara att jag ville ta med mig kameran, och det gjorde jag. med ett par av mina (två par) nya skor, trotsade jag min nervositet över att få skitont i fötterna på en längre promenad, och så gick vi just en sådan.

bildskörden blev inte så stor idag, men jag tycker ändå att jag fick till nån enstaka bild som faktiskt kändes riktigt bra. vi har säkert olika åsikter, så jag håller för mig själv vilken/vilka min/a favorit/er är. 

enjoy! 🤗

ett enda träd (rookie mistakes)

bilderna i det här inlägget är fotograferade av samma träd. ett endaste träd, och nedhugget är det inte särskilt högt (kanske 1,5 meter över backen). jag måste erkänna att jag känner mig lite fånigt nöjd med dagens bildskörd, som skedde på en alldeles för varm, kort hundpromenad för några timmar sedan. det hade dock redan hunnit bli rejält varmt, och både jag och hunden är värmeintoleranta, såååå... 

det här trädet står längs en av våra promenadsträckor, och jag har med all största sannolikhet fotograferat det tidigare. men det stod där och var fint, så både trädet och hunden fick leva med att vi stod där en stund.

jag tänker på det ibland, det här med hur man fotograferar som newbie, och när man fotograferat under en längre tid. nu är det ju länge sen, men jag vill minnas att min fotolärare när jag gick min grundläggande fotoutbildning, gav oss uppgiften att fotografera EN sak, men från olika håll, olika perspektiv osv. om inte annat är det en uppgift jag själv gärna använder mig av, om jag ska lära ut.

jag tycker att det är en uppgift som har rätt många fördelar. dels får man träna på att gå nära, så att man fotograferar det som är intressant utan att ta med halva världen runtomkring. dels hjälper det en att lära sig att man ibland kan tjäna på att ta ett steg åt ena eller andra hållet, kanske backa ett halvt steg - eller kliva fram ett par centimeter. 

i min erfarenhet är det ett vanligt rookie mistake, just detta. man tar antingen EN bild på sitt motiv, från ett håll, eller så tar man många, fortfarande från samma håll. man tänker inte på att det går att röra sig runtomkring, och man har inte tränat ögat på att SE. 

för att inte tala om att man får träna sig på att SE. att hitta olika bilder i ett och samma motiv kan vara lite klurigt, men det kan också vara väldigt spännande. ibland, om jag hittar något jag vill fotografera, kan jag få stå en stund innan jag hittar rätt. vissa gånger kan det till och med bli så att jag går därifrån utan, bara för att jag just den gången inte hittade rätt. det känns i hela kroppen när bilden sitter som en smäck i sökaren. jag ser det redan innan jag lyft kameran, och då känns det som att jag "satt mig" i bilden.

så även om det blev en kort promenad med hunden på tidiga förmiddagen, så är jag ändå rätt nöjd. trodde inte det skulle bli något idag, trots att jag tog med kameran. men - där stod det och väntade, och jag fick en hel rad kul bilder på en och samma plats. 

nästa promenad blir ännu kortare, för då kommer det att vara skitvarmt ute, sådär på riktigt. jag erkänner glatt och villigt att jag är glad att värmen inte håller i sig så länge. det är mest bara plågsamt, både för mig och mina djur.

men; det här inlägget är inte till för att gnälla på sommarvärme, utan för att berätta att jag hittade några bilder trots att jag inte trodde att jag skulle. :)

om roland barthes

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden för ett par timmar sen. hade nån slags plan, som genast ändrades när vi kom ut. det slutade med att vi gick en sväng runt kvarteret, och jag tänkte att ser jag nån bild som vill bli plockad, så gör jag det. annars låter jag bli.

det föll sig så att jag valde att till största delen fotografera sådant som är likadant. alltså; typ, mönster. på ett eller annat vis, iaf. 

men - jag tänkte att jag skulle skriva om roland barthes, så ni får se bilderna som orelaterad illustration till det. :D

nu har jag läst ut de två böcker jag har av barthes - camera lucida, och bildens retorik. jag har läst camera lucida förut, men det är så orimligt länge sen att det var läge att friska upp minnet lite.

min spontana tanke är - herregud, vad tråkig han är. 

jag tycker att camera lucida är bättre än bildens retorik, men det spelar ingen roll - båda böckerna är tråkiga i vilket fall. det märks oerhört tydligt att han egentligen är lingvist. min kopia av camera lucida är på engelska. jag har ett rätt stort och bra ordförråd på engelska (jag läser mycket på engelska, ser serier och filmer på engelska, lyssnar nästan uteslutande på musik med engelsk text osv), men SHIT pommes frites, vilka ord det finns med. och bildens retorik ska vi inte ens prata om - min bok är på svenska, och det är vansinnigt många ord jag ALDRIG har hört, i hela mitt liv. 

med tanke på hur vi bombarderas av fotografi numer, framför allt i media och sociala medier, är det lätt (även för oss som fotograferar, tror jag) att tänka att fotografi är lika gammalt som alla andra konstformer, men så är det ju faktiskt inte. det är inte ens 200 år sedan det första fotografiet någonsin, skapades. mycket vatten har visserligen runnit under broarna sedan dess, men som konstform är fotografi fortfarande rätt ung.

och jag tänker att även om roland barthes levde, verkade och skrev under ett århundrade som de flesta som finns här på fotosidan har upplevt, så har fotografiet som fenomen, som uttryck osv, ändå förändrats en hel del.

från mitt perspektiv, som är född bara några år innan barthes dog. känns hans grepp om bildanalys ganska naivt. jag tror inte att det var det - då, men nu, nästan 50 år senare, känns hans grepp om bildanalysen rätt tom. åtminstone för mig. man behöver inte göra en psykoanalys på ett fotografi, men för mig är det viktigt med annat, än det som barthes skriver om. 

en del saker köper jag - men endast som ett första steg in i en analys. och jag tycker att det åtminstone på vissa sätt kan jämföras med panofskys tankar om ikonologi (igenkänning i ett konstverk man betraktar), men likt panofsky verkar det inte komma så jättemycket längre än så. hans studium känns mest som att svara på frågan "gillar jag det här eller ej", och punktum verkar inte vara mer än något i det fotografi man betraktar som sticker ut och retar ögat på den person som tittar. (studium och punktum). 

sen tycker jag också att barthes är alldeles otroligt omständig i sina texter. han tar enormt lång tid på sig att nå nån slags poäng, vilket gör att jag har svårt att ta mig vidare i texten - jag tröttnar, helt enkelt.

nu läser jag ju vidare ändå, men det skall erkännas att delar av texterna har jag mest skummat igenom.

det finns lite andra olika saker jag reagerar på, men min misstanke är att det beror på just det faktum att roland barthes levde under en annan tid än jag, och fotografiet då var inte samma sak som det är nu.

barthes verkar, rent generellt, vara av åsikten att ett fotografi på något sätt skulle vara.. well, diskussionerna han för är långrandiga, men han verkar söka efter någon slags sanning i fotografiet, och ha åsikten att alla fotografier på något sätt är samma sak (fast ändå inte, eftersom han tar upp hur han söker essensen av sin döda mamma i gamla fotografier, men även pornografiskt fotografi). 

jag tror inte att barthes och hans metoder är någonting jag kommer att använda mig av själv, och inte heller något jag kommer att anstränga mig särdeles för att föra vidare. jag är visserligen glad att jag har böckerna, och nu dessutom har läst dem - men eftersom jag själv har ett annat förhållningssätt till, och närmar mig fotografi - både som fotograf och teoretiker, så känner jag inte nödvändigtvis att barthes har så mycket att tillföra, rent praktiskt.

jag valde att läsa de här böckerna nu (jag har andra böcker att läsa också), eftersom jag planerar att skriva ihop nån slags skrift till mina passionista-medlemmar om just bildanalys. jag har åtminstone 3 - 4 böcker till att trycka i mig. john berger är med på den listan, liksom james elkins. jag har också ett par till nya böcker, där jag inte kommer ihåg vad författarna heter (och är för lat för att vända mig om och kolla), som ska läsas. 

dock; eftersom mina medlemmar är rätt så novis inom fotografi rent generellt, så kommer det inte att bli en skrift som behandlar fototeori ur något akademiskt perspektiv. jag funderar på om jag ska ta upp några författare (glömde att jag kanske måste läsa om ett par böcker av susan sontag också), men sedan lämna det för att ägna mig åt hur en fotograf analyserar andra fotografers bilder, för att lära sig språket, och framför allt, utveckla sitt eget fotograferande.

och då handlar det ju mer om fototeknik, val man gör som fotograf när man står där med kameran, komposition, ljus, korn, färg vs svartvitt, osv.

jag vet inte om medlemmarna kommer att vara intresserade av det här. :D jag menar; bildanalys låter ju lite småtråkigt. men jag hoppas att de intresserar sig för det, iaf litegrand. jag tror att de flesta av dem skulle tjäna på att lära sig åtminstone nån slags grundläggande kunskap om det. språket, framför allt - det är ju alltid kul att kunna prata om fotografi med andra intresserade, och förstå vad de menar när de kläcker ur sig diverse fototermer på löpande band.

och med det sagt har jag inte så mycket mer att säga om roland barthes eller bildanalys just för ögonblicket. de här sista bilderna tog jag på väg upp genom trapphuset, när vi kom in. solen ligger på den sidan, från soluppgång och några timmar framåt. jag tänker ibland att jag ska fotografera där, men glömmer det alltid.

och här kommer dagens sista. mycket nytta och nöje - hoppas du inte dog av tristess, av att läsa om roland barthes. :)

hundpromenad till lögarängen

innan jag börjar skriva om bilderna, vill jag bara slänga in en snabb kommentar om mitt förra inlägg. det är fyra personer som kommenterat det inlägget, men av någon skum, okänd anledning kan jag inte godkänna era kommentarer, därför att jag ser dem inte ens. jag ser i mitt nyhetsflöde att de finns, men på moderera-kommentarer-sidan finns de inte. jag har testat alla möjliga saker för att se om det hjälper (uppdatera sidan, byta webbläsare, starta om datorn, ta bort inställningen om att moderera kommentarer innan publicering, satt tillbaka samma inställning.. ), men inget har fungerat. jag har kontaktat david elmfeldt, för jag gissar att det här är nåt som har gått fel, utanför min kontroll.

så det är inte det att jag inte velat svara på era kommentarer - jag har inte läst dem, därför att jag inte har sett dem (än!). 

nog om det. över till dagens bildskörd.

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden idag. det var blåsigt som tusan, och relativt kallt, men när man går funkar det hyfsat bra. vi har inte varit nere vid lögarängen sen i.. mars, tror jag, så vi gick dit. på väg dit går vi över järnvägen, och även om det inte är den sorts motiv som intresserar mig mest, så är det fortfarande väldigt kul att fotografera. 

bilden nedan är ytterligare en bild på en fågel - såna där som jag vanligtvis aldrig hinner få till, eftersom fågeln oftast brukar hinna sticka iväg innan jag får upp kameran. 

som vanligt tänker jag skriva om annat, medan ni tittar på bilder. just nu känner jag att jag vill skriva lite om mitt skrivprojekt - bildanalys (för nykläckta fotografer). för ögonblicket är mitt största problem att hitta språket för att skriva det här projektet. jag vet ju vilken målgrupp jag har; amatörfotografer som inte hållit på alltför länge, eller som kanske ägnat sig mer åt teknik än bildskapande. hela tanken med det här projektet är att få målgruppen att börja titta på fotografier på ett annat sätt, så att de i förlängningen.. well, ett flertal saker, faktiskt. 

dels kommer de att lära sig ett fototekniskt språk när det handlar om att betrakta fotografi. det är användbart om och när man vill prata med andra fotonördar om diverse olika bilder. dels kommer de att lära sig titta på ett annat sätt än de gör nu. i förlängningen kommer det att göra att de blir bättre fotografer. dels kommer de att kunna ta emot influenser på ett medvetet sätt, dels kommer de att lära sig mer om hur man kan göra för att få ett visst resultat. 

det finns naturligtvis fler saker de kommer att lära sig, men det här är vad jag anser är viktigast såhär i början. min tanke är att den bildanalys som kommer att presenteras i den här skriften fokuserar just på fotografer som analyserar fotografier. vill man ägna sig åt mer akademisk bildanalys av fotografi, så är ju det något annat som kräver betydligt mer introduktion och information.

den här skriften kommer inte att ges ut som fysisk bok, utan jag kommer att sälja den till medlemmar i Club Passionista. är man intresserad av att läsa den (när den blir klar) får man helt enkelt bli medlem där. :) 

jag funderar för övrigt på att skriva ytterligare en skrift av nåt slag, som behandlar bildskapande och bildkomposition, just. jag har ju en light-variant i form av det kursmaterial jag använde i höstas, samt det jag skrev ihop/om till onlinevarianten av den kursen, som finns på min hemsida. men det är ganska kortfattat, och jag tänker att det skulle vara kul att skriva något mer ingående. plus att man i en sån bok kan ta upp andra saker som också är relevanta - fototips, framför allt. 

sen har jag ju också min idé om att skriva en bok (förhoppningsvis en som kan tryckas och säljas) om det där med sanning i fotografi, och hur trovärdigt fotografi är som bärare av just sanning. 

vilket HELT osökt fick mig att tänka på passionista, igen. jag har lite smått börjat fundera på ett projekt för 2026 - en gemensam utställning, för de som vill delta. jag ska boka in ett teams-möte med medlemmarna, så vi får prata igenom en del grejer. men jag tror stenhårt på idén och det upplägg jag planerar för. plus att jag har en drös skitkul idéer på gemensamt tema, som medlemmarna ska få rösta på. eventuellt vill jag själv delta i utställningen, beroende på vilket tema som väljs. :D 

för min egen del, och mitt eget fotograferande - jag har faktiskt kommit på ett litet projekt för mig. jag har ju redan börjat, så det är bara att fortsätta - men jag ska ägna mig åt att fotografera mina kranier, edward, ebba och hedda. inte bara i min hemmagjorda låtsas-studio, utan jag ska ta med kranierna utomhus, och fotografera i lite olika miljöer och annat. sen, när jag fått ihop tillräckligt mycket bilder, ska jag ta och göra en bok av det hela. med text, dessutom.

tanken uppstod på grund av de texter jag har som beskrivning, på pixels. jag tycker själv att de blev så roliga, och insåg att jag faktiskt måste göra en fotobok om det. det vore ju vansinnigt kul om det blev en fotobok man kan sälja, men om inte annat vill jag ha en för min egen del. 

jag känner mig lite småmatt inför tanken på allt det här. :D det är ju inte några små projekt jag planerar för. men det är ju så kul! 

plus, såklart, att jag ska ta sommaren på mig att försöka trycka i mig så många som möjligt av alla böcker jag investerat i. just nu håller jag på med roland barthes. först läste jag bildens retorik, som jag tyckte var lite si-och-så. just nu läser jag camera lucida, som jag visserligen redan har läst, men det var så länge sen att jag villhöver läsa om den. men jag har rätt många böcker som ska läsas, och inte enbart nördig fototeori. jag har rätt tunga filosofer att läsa (bl a kant, hume, focault), plus några böcker om 1800-talets gotiska litteratur, poesi, fotografi osv. 

och mitt i allt det här, ska jag planera för höstens kurs i bildseende/bildskapande, samt en intensivkurs i porträtt som kursdeltagarna från våren önskade sig.

så. well. det händer iaf grejer. man har inte mer att göra än man skaffar sig - uppenbarligen. och tydligen så gillar jag att ha fullt upp. tack och lov blir det ju inte mer stressigt än jag gör det, och allt det här får ta den tid det tar. 

jag tror att det var allt jag ville skriva om just idag, men det finns ett gäng bilder kvar att visa - varsågoda. :)

.. och här är dagens sista bild. 

(och har du läst ända hit, kanske du vill läsa mitt senaste blogginlägg på min egen domän, som handlar om olika sätt att se fotografi)

iakttagelser

jag närmar mig med sniglars myrsteg ett "efter-stressen-stadie", vilket är högst efterlängtat. igår gjorde jag mig av med ett stressmoment, och i morgon blir jag av med det andra. därefter tror jag att det är klart, allt som ska göras, och jag kan ägna mig åt att vila och återhämta mig efter nästan tre månaders konstant stress. 

ni anar inte vad skönt det ska bli. jag är så slut att jag knappt vet vad jag heter. skrev ett långt inlägg på fb natten till igår och beskrev hur jävla skitdrygt det är att vara så stress-skadad att det krävs i princip ingenting alls för att både kropp och skalle ska slå knut på sig själva och vägra samarbeta på ens det minsta lilla vis. det är extremt irriterande, frustrerande och ut-tröttande. 

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden idag. vi gick inte skitlångt, men det tog lång tid. dels för att jag fotograferade, dels för att han hittade en fotboll som blev hans, som han fipplade runt med hela vägen hem. tur att vi är lättroade, både han och jag. :D 

när jag tömde ur kameran funderade jag på om det skulle vara nåt att titta på. det är inte mycket, inte är det spännande heller. men så beslöt jag mig för att det får vara iakttagelser - inget mer, inget mindre. ibland får det räcka, man måste inte producera mästerverk varje dag.

en sak som slog mig när jag laddade upp bilderna till bloggen var - den här intressanta frågan om sanning, om vi kan tolka fotografi som sanning, och ur det perspektivet, hur viktigt det blir att utbilda sig i åtminstone grundläggande bildanalys. 

nu finns det ju många sätt att avnjuta fotografi. man måste ju inte nödvändigtvis eftersöka SANNINGEN - för hur ska vi kunna göra det? 

följande tanke blev; nu när porträttkursen är slut kommer jag att ha både tid och energi att skriva en del i sommar (förutsatt att det inte blir skitvarmt kombinerat med pollen, för då ger min hjärna upp igen). jag har ett helt gäng skrivprojekt som jag både vill och behöver engagera mig i, och jag kanske skulle göra ett ryck, få arslet ur, så att jag kan känna att jag åstadkommit åtminstone nånting under en period där jag vanligtvis bara sitter av tiden.

men det här med sanning.. åtminstone för mig så är ju det nånting som beror väldigt mycket på syftet med en bild. när det gäller mina egna, t ex, så är ju SANNINGEN rätt ointressant. må så vara att de är utsnitt ur verkligheten, men vilken sanning kräver en betraktare att utläsa ur det jag ägnar mig åt?

och samtidigt, på ett sätt, så kan det ju vara intressant att veta att bilderna som kommer här under, inte är fotograferade i en skog. motivet är en stubbe på ett hörn av en gräsmatta utanför ett 6-våningshus i ett område strax bredvid där jag bor. allt är inte vad man tror att det är. 

ok då. den här kom visst emellan, innan stubben. :D

här har vi stubben; ett nedtaget träd. det är otroligt vackert, sådär som jag brukar tycka om trädrötter, nedhuggna träd och liknande.

och det här är ungefär så engagerad jag orkar vara idag. nu ska jag ägna resten av kvällen åt att inte stressa, så att jag lyckas ta mig iväg i morgon, så att jag därefter - äntligen, kan slappna av och släppa stressen. 

wish me luck.