med mycket icm

jag är fortfarande tröttbakis, så det blir ingen direkt text i det här inlägget heller. men jag tänkte jag skulle skrämma slag på er genom att ha två färgbilder (well; låg färgmättnad, men ändock) först i inlägget.

enjoy. 🤗

nytt testande med icm

det finns bara ett skäl till det här inlägget, och det är att visa dagens experimenterande med icm, den där medvetna rörelseoskärpan jag blivit så förtjust i. idag provade jag nämligen något nytt. alla icm-bilder jag visat hittills har fotograferats med rörelse, oftast i sidled (vä - höger), ibland uppifrån och ner. 

det jag gjorde idag var dock något helt annat - faktiskt något jag såg att ett par av mina passionista-medlemmar provade, på vår fotopromenad för ett par dagar sen. jag använde objektivet och zoomade in under exponeringen. det ser HELT annorlunda ut, och även om jag tycker att det är rätt läckert, så har det ett annat uttryck än den faktiska kamerarörelsen jag använt hittills.

jag tror inte att jag kommer att använda just det här sättet tillsammans med det jag gjort tidigare (visa bilder sida vid sida i nån slags större projekt om jag skulle få för mig att göra ett sånt). båda sätten är coola, men kanske inte tillsammans.

den här sista bilden kommer jag inte ens ihåg om jag rörde kameran, eller om jag zoomade. oskärpan ligger ju mer i sidled, så det verkar mer sannolikt med rörelse.

äsch, jag vet inte. och just för ögonblicket spelar det inte så stor roll, heller. 😄 jag tycker fortfarande att det är roligt att testa och utforska. för att inte tala om att jag är extremt tacksam över att kunna fotografera digitalt. shit, vad dyrt det skulle bli att fotografera såhär, analogt. 

fortsatt testande/utvärderande

jag fortsätter mitt testande och utforskande av det här med medveten rörelseoskärpa (icm), och utvärderande, allt eftersom. den här gången även ett testande av kameran, eftersom jag formaterade minneskortet igår. det gjorde tyvärr ingen skillnad för mina problem med korrupta råfiler, så jag ställde en fråga på FB och fick till snabbt svar att det troligen är just minneskortet som håller på att ge upp.

och med tanke på hur många råfiler som var trasiga idag (ca 40/80), så ligger det nog nånting i det. jag har således beställt ett nytt, för pengar jag tänkt använda till annat. men eftersom jag är i en fotointensiv period, behöver jag ha min dagliga fix av fotograferande, annars blir jag knäpp. nu tänker jag dock försöka låta bli att fotografera tills det nya minneskortet dimper ner i brevlådan. jag blir bara irriterad och frustrerad när jag sitter med bridge för sortering osv, när det tar en evighets evighet att ta bort alla trasiga filer.

när det gäller testandet och utvärderandet av icm, så tycker jag att det går framåt. allt blir verkligen inte skitbra - första bilden är till exempel lite för oskarp för min smak.  den här ovan, däremot, tycker jag är rätt trevlig. det kommer fler bilder längre ner, som jag känner mig oerhört förtjust i. 

det är onekligen intressant att allt eftersom ta sig längre och längre in i träsket med just icm. jag har upptäckt att jag är väldigt förtjust i det, och att jag tycker uttrycket är väldigt användbart till det jag så småningom tänker använda det till.

det blev inte BARA icm idag, om än mycket (även av det som blev kvar av råfilerna). nån enstaka skarp bild smög sig in. de här tistlarna är fotograferade i motljus, där solen var rejält skarp och jävlig. bilden är bättre än verkligheten var, just där och då. 😄

ytterligare en bild som är aningens, aningens för oskarp. tror jag. jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig. jag vet ju vad jag är ute efter, men har inte riktigt nått dit än. 

jag tror, eventuellt, att jag INTE tycker att små, tunna grenar såsom på bilden ovan, är det som funkar bäst med icm. det blir mest en oskarp geggamoja att titta på. inte ens en billig fylla, utan bara - oskarpt.

den här, däremot. den här är jag väldigt förtjust i själv, faktiskt. det blev precis lagom rörelseoskärpa, kontrast osv. 

är man stor får man vara snäll. iaf om man har ett tak att erbjuda.

den här ovanför är knepig. jag gillar motivet en hel del. dock kanske jag ska promenera förbi där igen, och ta om den här bilden på ett bättre sätt. det jag retar mig på en aning är att innehållet tar upp bildytan på ett sätt som jag inte helt gillar. jag måste ha blivit distraherad eller nåt, när jag stod där - eller så tänkte jag att det skulle bli på nåt sätt, som jag har glömt nu. 😅

ser ni förresten också alla de här små svarta prickarna, överallt?

jag vet faktiskt inte vad det är. antingen är det fåglar på väldigt långt avstånd, eller så är även de här bilderna trasiga så tillvida att det saknas pixlar. jag är dock inte tillräckligt tekniskt kunnig för att kunna avgöra det.

bortsett från prickarna, är jag väldigt förtjust även i den här (ovan).

den här bilden tillhör en av många, där jag tog minst två varianter - en oskarp, och en skarp. i det här fallet var dess tvilling trasig (som så många av de andra), och den som blev kvar verkar ha hamnat i ett visst mått av rörelseoskärpa. inte tillräckligt mycket för att jag skulle kalla det just rörelseoskärpa, men inte heller skarp nog att vara skarp. dock gillar jag tyngden på vänster sida, och hur bildytan vägs upp på höger sida.

och här har vi dagens sista bilder. det här är fotograferat på ett annat ställe än de järnvägsbilder jag visat förut, men det är på samma sträcka av järnvägen. jag måste ju erkänna att det är himla kul med såna här miljöer. om inte annat, så för att det är så annorlunda mot de detaljbilder jag brukar hitta uppe i skogen.