hundpromenad åt ett annat håll

även om jag tycker att vi har många bra promenadstråk runtomkring, här där jag bor, blir det lätt så att man ofta går på ett ungefär samma, med mindre variationer. 

idag gick vi en promenadsträcka det var länge sen vi gick. eller, egentligen inte - vi gick där för ett kort tag sen. men innan dess är det flera år sen. 

dagen till ära började det regna.

idag hade jag bestämt mig för att så långt det var möjligt, enbart fokusera på min medvetna rörelseoskärpa (ICM, som jag börjar lära mig att det heter på engelska). det smet med nån enstaka bild med skärpa också, men faktiskt lyckades jag hålla fokus på mitt testprojekt.

jag upphör inte att fascineras över hur kul jag tycker att det här är. det blir ju nåt helt annat än jag är van vid, och möjligheterna för hur jag vill presentera bilderna känns oändliga. sitter och funderar lite över den saken, och jag ska försöka hitta på nåt vettigt att göra.

och med vettigt menar jag ett sätt där jag kan förstärka den känsla åtminstone jag vill komma åt. sen om den som tittar upplever samma sak återstår att se. 😅

om det är någon som undrar över iso och slutartider, så ligger dagens bildskörd på 400 iso, och slutartider om ungefär 1/20 - 1/25. -ish, iaf. det verkar vara ungefär där jag tycker att det blir bäst = inte ALLTFÖR mycket oskärpa.

vid något tillfälle tänker jag ta med mig hunden och kameran ned på stan igen, tror jag. den gången ska jag, tror jag, hålla mig på backen och försöka fotografera folk i rörelse. 

i och för sig. nu när jag tänker närmare på saken skulle jag lika gärna kunna gå bort till ica vid nån passande tid på dagen, när det är mycket folk som rör sig där. miljön i sig är faktiskt inte skitviktig - jag ser allt det här som ett testande och utforskande, inte som bilder att smälla upp på en vägg nånstans (eller göra något annat seriöst och viktigt av).

en sak som känns både kul och intressant är att det inte verkar spela någon roll att bilderna är oskarpa - jag kan fotografera precis som jag gör i vanliga fall, oskärpan är bara ett extra lager. jag känner inte att jag måste göra något annorlunda, bara för att jag väljer rörelseoskärpa.

jag måste faktiskt erkänna att det är jäkligt kul att göra det här. trots att jag har fotograferat i såpass många år, är detta något jag aldrig valt att utforska tidigare. det är oerhört glädjande att hitta något som känns nytt och intressant, med stort utrymme att göra något kul med. 

bilden ovan är den sista bilden med rörelseoskärpa från dagens äventyr. bilderna nedan är helt vanliga och skarpa där de ska vara det. 🤗 men jag gillar dem så mycket att de faktiskt fick lov att vara med, de också. 🙏

det man FÅR visa 🙏

med en viss typ av bilder behöver man ha modellens godkännande för att öht kunna visa omvärlden vad man har gjort. det här är väldigt nära den sortens bilder. dagens fotografering har ÄNTLIGEN hänt - ungefär 25 år efter att jag fotograferade den här snubben första, och enda gången hittills.

tack och lov har han inga som helst problem med att bilder av honom cirkulerar. han är själv fotograf, men ägnar sig åt konsertfoto (rock, metal, goth osv) i stället för den visuella poesi jag själv sysslar med. han är väldigt duktig på att fotografera konserter - det är alltid roligt att se när han visar bilder.

det blev lite mindre bdsm än jag tänkt mig, och lite mer.. nånting annat 😄 men det gör verkligen ingenting. den här personen är väldigt lätt att fotografera; han liksom gör allt på egen hand. väldigt praktiskt. 

vi var nere i ett av mina favoritområden här i stan - anrika kopparlunden, som dignar av vad jag kallar tegelporr och höga järnstaket. det är ett alldeles otroligt vackert ställe med en miljö som går att använda till alla möjliga projekt. till exempel detta. 

ett av skälen till att jag slutade jobba med just porträtt och bröllopsfotograferingar, har att göra med slentrian. man hittar ett visst antal poser som man använder till mer eller mindre ALLA fotograferingar. folk säger att de vill ha unika bilder, men alltså.. det blir det i princip aldrig. som fotograf vet man vad som funkar, och så kör man på det för att det ska gå snabbt och effektivt. 

i längden blir det faktiskt rätt tråkigt.

just därför är det kul att göra sånt här, lite emellanåt. just den här människan är rätt teatralisk i sitt uttryck - jag antar att det blir så när man befinner sig i rock/metal/goth-musikvärlden. det är på gott och ont. det gör ju att hans personliga uttryck är lätt att få fram, men också att det ibland kan kännas något överdrivet. 

just nu är jag dock väldigt tacksam för att det är en liten paus tills det börjar hända grejer igen. helgen och veckan upp tills nu har varit med händelserik och intensiv än jag egentligen fixar. är helt slut i skallen - både jag och hunden, faktiskt. nu behöver vi vila lite, båda två, innan vi är fit for fight igen. 😅

det här är nog den "normalaste" bilden i hela serien. 😆

det här är en av mina favoriter (jag har flera).

av någon anledning gillar jag den här trappen. förra året fotograferade jag två brudpar (dubbelbröllop; mor och dotter gifte sig med sina respektive) i den. väldigt kul att den går att använda till så olika grejer. just när vi stod här gick det förbi några gymnasiekillar som frågade vad vi höll på med, och om de behövde ringa polisen (med tanke på repet). 😂

hunden fick följa med - även han förtjänar att komma ut och bort från alla tråkiga promenadstråk vi gått under sommaren. eftersom han och min modell såklart blev bästisar inom loppet av en tusendels sekund, fick han också vara med och modella.

jag gissar att jag inte är ensam om att tycka att rök kan vara väldigt sexigt. jag röker visserligen själv, så jag är givetvis rätt partisk. men jag tycker ändå att det kan vara väldigt sensuellt med just rök, oavsett vad man tycker om rökning som grej.

objektivtest

ni vet, det här jag ständigt gnäller på - att objektivet jag använder inte beter sig vettigt när det gäller skärpan. jag har svårt att avgöra om det är autofokusen, att objektivet faktiskt HAR svårt att ställa in skärpa, om jag själv ser så illa att jag inte får ordentlig skärpa, eller vad det nu kan vara. 

så jag bestämde mig för att byta objektiv idag, bara för att se hur skärpan ser ut med mitt korta objektiv.

bilden ovan och bilden under är med mitt långa objektiv. resten är med det korta.

ovan: en nattfjäril satt som klistrad på tapeten, mitt i solljuset som får tapeten att se ut mer som en gardin. men tro mig, det är tapet. 😅

resten av bilderna har som enda syfte att visa hur skärpan ser ut - och eftersom det är ungefär ett år sen jag senast använde just det här objektivet, också hur sånt som skärpedjup ser ut. för att inte tala om; det vidvinkliga perspektivet som jag nu minns att jag inte riktigt gillar.

det händer nåt mer linjerna som jag inte gillar. det finns säkert nån som kan förklara exakt vad det är som händer, men helt ärligt - jag är rätt ointresserad av de tekniska detaljerna. 😂 jag ser att nåt händer som jag inte gillar; good enough for me. det är anledning nog att använda så lite som möjligt, trots att det andra objektivet är knepigt på sina egna vis.

det här är nog den enda bilden jag tycker att det verkligen finns en poäng med att använda det kortare objektivet; jag får med mer av taket, vilket är lite småkul. om det är tillräckligt kul för att användas oftare - ytterst tveksamt.

så länge det finns tistlar kvar att beundra, så får ni stå ut med att de dyker upp i mina blogginlägg. 🤗

när det gäller skärpan i det här objektivet så tror jag att den funkar hyfsat bra. bättre än i det andra, iaf. men det är fortfarande inte tillräckligt kul för att det ska kännas värt att fotografera med det här. 

sådär. då har ni sett dagens testbilder. i morgon ska jag iväg och fotografera en bekant, faktiskt. sannolikheten att jag kommer att visa dem här är dock av det mindre slaget. bilderna som ska tas kommer att ha starka inslag av bdsm, och det beror lite på hur min modell ställer sig till att vara offentlig med sådana bilder. 

det återstår att se. 🙂

i trötthetsdimmor idag

det har varit en trevlig, men märklig helg. den blev inte alls som var planerat från början. från allra första början var tanken att gårdagen skulle innehålla en träff med passionista-medlemmar. det gjorde den också. för ett par veckor sen fick jag förfrågan om att vara hundvakt, och eftersom vi alla avgudar varandra tackade jag såklart ja, med vetskapen om att jag skulle vara trött på passionista-träffen. i fredags hörde ett par kompisar av sig och undrade om jag ville ha besök i lördags. jag har inte träffat dem på länge, så jag tackade ja, väl medveten om att jag skulle vara halvdöd efter helgen.

nu är det efter helgen, och jag ÄR halvdöd.

tur att jag känner mig själv såpass att jag vet det. självkännedom is the shit, gott folk - så är det bara. 

jag hade svårt att bestämma mig för hur lång hundpromenaden skulle bli idag, innan vi gick. tog med mig kameran, bara ifall att. det blev inte en jättelång promenad, men några bilder blev det trots att jag är så trött att skallen är helt dimmig på insidan.

och med det sagt; här är dagens bildskörd. är för trött och groggy för att skriva mer än såhär, så - enjoy. 🙂

förberedande bilder

ni anar inte vad jag är både glad och tacksam för de fotokurser som redan varit, de som komma skall, och de individer som valt att bli medlemmar i club passionista. innan jag träffade dem var det många år som jag knappt fotograferat öht, eftersom jag inte kunde jobba med det pga min psykiska ohälsa. och eftersom jag inte kunde jobba med det, hade jag svårt att se poängen med att fotografera överhuvudtaget.

men nu när det finns ett behov - inte nödvändigtvis av att sälja det jag gör, men att använda bilderna som exempel, att visa och förklara, så är det helt annorlunda. det är till stor del därför jag fotograferar; för att ha just exempel.

nu på söndag är det teamsmöte med club passionista. då ska jag visa hur jag gör en (vad jag kallar) digital dubbelexponering = slår ihop två bilder för att ge effekt av en dubbelexponering.

en av bilderna ovan ska fungerar som bas i den sk dubbelexponeringen. jag har redan visat en bild med en sådan bas, men eftersom jag ännu inte fått hjälp med att förhoppningsvis rädda vad som rädda går på min gamla hårddisk, behövde jag nya bilder att använda i stället.

den här slank med, bara för att jag gillar den. tror dock inte att jag kommer att använda just den i detta lilla projekt.

här är det första alternativet till övre lager. vi får se vad det blir i slutänden - det beror på vad jag har lust med på söndag. här nedan kommer ett gäng varianter på tistlar. de är så vansinnigt vackra med sitt fluff.

ytterligare ett annat alternativ är rönnbären här nedanför.

sedan kom det med lite annat smått och gott som jag inte kunde låta bli när jag ändå var ute. allt som fotograferades idag blev långt ifrån bra. det var rätt skarpt solljus, trots att det var tidig kväll - jag gillar inte det, riktigt. just rönnbären här ovanför låg i skugga, men jag tog nån bild på andra som befann sig i direkt solljus. snudd på katastrof - HU!

här kommer de sista bilderna från idag. på just den här promenaden passerar vi en rad björkar, och jag såg sist vi var där att nån har roat sig med barken på en av dem. även om jag inte gillar det, så finns det bilder att plocka även där. 

ser du det jag ser?

i bilden här ovanför ser jag t ex en profil av en äldre, sur gubbe.

och som referens till mitt senaste gnälliga inlägg angående skärpan; här tror jag faktiskt att jag HAR skärpa - längst till vänster i bilden.😅