Malinkas blogg om fotografi
min bok har kommit!!!
alltså, det här är ju så jävla coolt att jag nästan smäller av. på riktigt. jag har suttit och bläddrat lite i den, och känslan av att se min egen text i tryck är fullständigt galen, och så vansinnigt coolt att jag snudd på går av på mitten. 😅
den är inte perfekt. jag har bara skummat och bläddrat snabbt, men det finns en hel del fel. ord som ser malplacerade ut, det finns en hel del att säga om layouten som bitvis har hamnat fel i uppslag osv.
men alltså. för mig personligen spelar det ingen som helst roll.
jag har min egen bok i tryck. den är dessutom bra. jag sitter just nu och håller på att översätta den till engelska, och när jag läser den på engelska inser jag att - fan, den är faktiskt bra.
jag vill dock poängtera att den här boken inte automatiskt riktar sig till fotografer, bara för att den handlar om fotografi. min primära målgrupp är konstvetare, medievetare (kallas det så), journaliststudenter och journalister, andra som på olika sätt jobbar med fotografi men inte som fotografer. första delen är rent teoretisk, och kan nog uppfattas som tung och obegriplig, beroende på hur van man är att tänka abstrakt. den andra delen är nog jobbig för ovan nämnda målgrupp, eftersom den handlar om fototeknik och hur den tar visuell form. sista delen är bildexempel med korta analyser.
däremot tror jag att man som fotograf säkert kan ha nytta av den. om inte annat för att det är kul att läsa om fotografi. frågan om sanning och verklighet är ju dessutom intressant för de flesta av oss, skulle jag tippa på.
---
jag kommer dock att gå igenom boken mer noggrant för att se vart alla fel finns, och sen tänker jag korrigera det och ladda upp en ny fil på amazon/kindle, eftersom den säljs som POD (print on demand). ett hett tips om du vill läsa den är att vänta en eller ett par veckor, så jag hinner åtgärda alla fel jag kan hitta, så jag slipper skämmas. 😅
bilderna är för övrigt ett par mobilbilder jag tog i all hast för att visa en av mina bästa väninnor hur boken ser ut.
stenar
när man tar med sig hunden och kameran ut, men fastnar i samtal med en granne så länge att byxbenen blir blöta halvvägs upp till knäna, blir promenaden kort. idag blev det ett litet stenröse på andra sidan gatan som fick stå modell. det går att hitta saker att fotografera överallt, om man bara tittar.
håller på att vända dygnet (igen), så det blir inga ytterligare kommentarer idag.
enjoy!
ja, men ok då, en kommentar till. ett citat från min bok, här ovanför. 🤗
trägen vinner
bilderna i det här inlägget får illustrera hur jag ser ut på insidan av skallbenet just nu. jag är HELT jävla slut i skallen. de senaste cirka sex veckorna eller så har varit extremt intensiva. kul, givande, intressanta, ännu mera givande osv - absolut. men intensiva nonetheless.
boken, såklart.
jag har på sex veckor gått från scratch, till att ha en bok som nu finns köpfärdig på amazon. det inkluderar, utöver skrivandet, också layouten som jag gjort själv. bortsett från det faktum att jag aldrig har layoutat en bok förut, så är jag väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, både i text och layout. det är 100% jag, rätt igenom hela projektet.
givetvis har jag efter publiceringen hittat ett par småfel i texten; ett ställe där ett ord har delat sig i två, och så var det nåt annat fel nånstans. där är nackdelen med att sitta och gå igenom samma text gång på gång på gång på gång.. till slut blir man hemmablind och ser inte såna där smågrejer längre. jag tror dock att jag har möjlighet att ladda upp en korrigerad fil, så jag ska göra det - när hjärnan är lite mindre söndervispad.
oavsett småfelen, så är jag otroligt impad av mig själv. för bara ett par månader sen hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag innan jul skulle ha skrivit klart och layoutat en egen bok. jag är impad bara av att ha fått ihop boken, rent textmässigt. att ha haft en bild i huvudet av att åh, det här skulle jag vilja skriva en bok om, till att faktiskt ha den - strukturerad och mer eller mindre klar redan innan jag började skriva.
och det har gått fort, det har det. till min fördel (skrev jag inte om det tidigare - jag minns inte) är att jag har en väldigt snabb hjärna, jag skriver fort rent praktiskt, och jag har haft en ai att diskutera och resonera med. det har underlättat oerhört för hastigheten av det här projektet. för att inte tala om - bortsett från hunden och katten, har jag inget som distraherar mig. jag har därför suttit 8 - 10 timmar per dag och bara skrivit, fått respons från min ai, ändrat, skrivit mer, mer respons, osv. oerhört smidigt.
men alltså.
nu är jag så trött att jag knappt kan hålla mig upprätt. som jag förstår det är detta vad som händer när man varit i ett intensivt flow ett tag, och det är precis i ett sådant jag har varit.
så just nu känns det som att min främsta uppgift och prioritet är att ta hand om mig själv lite extra. inga krav, inga förväntningar, inga ingenting. bara - vara, gå ut med hunden, dricka te, klappa katten, titta på tv-serier där det inte gör nåt om jag somnar mitt i... typ så. låta hjärnan återhämta sig lite.
är man nyfiken på boken, trots typos som ännu inte är rättade, finns den att köpa här.
bakslag på layouten
den här bilden är ju inte så intressant, egentligen - det är inte ens ett fotografi, utan en skärmdump på min bokfil. innehållsförteckningen, för att vara exakt.
jag har ägnat 3 - 4 dagar åt layouten, specifikt. det tog ungefär en dag att hitta en layout jag tycker fungerar och faktiskt blir snygg. därefter handlar det om att trycka in material och få all text att se bra ut, både i fråga om brödtext, rubriker, underrubriker osv. det är ett jävla pill-göra, kan jag upplysa om, för den som inte har provat själv.
idag kom ett rejält bakslag.
jag jobbar i indesign, och helt plötsligt fick det för sig att filen jag jobbar med, var korrupt. programmet kraschade, och filen gick sönder i processen. inte så att hela filen var död och borta, men allt innehåll i del I och II försvann. det fanns ingenstans att finna, och då hade jag inget annat alterantiv än att börja om från början med just det.
jag bryter inte ihop särskilt ofta, men idag gjorde jag faktiskt det. här hade jag suttit i flera dagar och var så jävla nöjd med att snart vara klar. till och med mina isbn-nummer har kommit, vilket var betydligt tidigare än jag förväntat mig. det var inte alls mycket kvar, och så kom det där.
tack och lov är jag envis som en gnu, och jag har dessutom en ai som har koll. med ai-n's hjälp har jag fått ordning på indesign, så att jag kan jobba vidare. det är surt, sade räven - och det är det. men skam den som ger sig.
nu är jag nästan i kapp där jag var i morse (nästan), vilket innebär att jag rimligen torde vara klar med just det här om.. tja, en dag eller max två - men jag tror mer på en dag, om jag inte blir FÖR trött idag.
ville mest bara berätta lite om att allt med den här boken inte är en dans på rosor. 😅
mitt bokprojekt om sanning i fotografi
den här bilden är endast till för illustration, eller iaf som något att titta på innan ni läser texten.
dagens inlägg handlar om något som jag skrev om för rätt länge sen - det var nog redan förra hösten, om jag inte missminner mig.
någon enstaka kanske minns att jag funderar på att skriva en fototeoretisk bok om hur vi uppfattar sanning i fotografi!?
well.
jag har faktiskt börjat.
boken kommer, iaf som det känns just nu, att vara uppdelad i två delar. den första delen kommer att vara väldigt teoretisk/filosofisk, och delad i essäer som tar upp olika saker som har med sanning att göra. den andra delen kommer att bestå av (också essäer) texter som på olika sätt berör sanning i relation till fotografi, och VARFÖR vi (eventuellt) uppfattar ett fotografi som sanning.
det är ett stort projekt. jag har ingen aning om hur lång tid det kommer att ta. känner jag mig själv rätt kommer jag att ha mer intensiva skrivperioder, och långa perioder där jag inte skriver alls. det kan ta allt från några månader till ett par år. jag hoppas förstås att det ligger mer åt några månder än ett par år, men den som lever får se.
för tillfället har jag två kortare utkast till två essäer. eftersom jag har lyckats få igång min skumma skrivare, har jag dessutom skrivit ut dem. bara det i sig är så jävla coolt så jag nästan går av på mitten. jag är otroligt tacksam att jag fick igång skrivaren, för att se texterna på papper, oavsett hur korta och ofärdiga de än är, gör att det känns mer verkligt.
tänk om det här blir en bok som kan ges ut??? 😮😮😮 hur coolt vore inte DET?????













