Malinkas blogg om fotografi
miljöombyte
jag tog med mig hunden och kameran ner på stan idag. vi har alla (inklusive kameran) bara gått runt här hemma hela sommaren, och jag tyckte vi kunde behöva ett miljöombyte. min hund gillar inte att åka buss eller bil, så vi åker framför allt buss lite då och då så att han ska komma ihåg att det är ok. det går sådär. han föddes som stor, häftig schäfer, men det är ingen som har berättat det för honom. han är en stor, smält mjölkchoklad som är skitlöjlig när det gäller vissa saker. #facepalm
jag hade två mål idag, varav jag lyckades med det ena. jag ville fotografera i, på och ifrån ett av parkeringshusen nere på stan. det är rätt ruffig miljö, vilket jag gillar. utöver det ville jag också till vissa delar av stan där jag i princip aldrig har varit. jag är nästan aldrig på stan numer, till skillnad från när jag var tonåring. men den delen av dagens äventyr gick lite sisådär. jag har köpt nya skor, och fötterna är extremt ovana - tror inte jag behöver säga så mycket mer än så.
ljusförhållandena i parkeringshuset var väldigt varierande, så det blev ett himla fipplande med slutartider - och iso, faktiskt. en viss slutartid blir rejält underexponerad på 200 iso, men funkar bra på 640 iso.
vi växlade mellan två våningar i p-huset. först åkte vi upp till våning 5, därefter våning 8. det är många år sedan jag fotograferade i och från den här miljön. det var faktiskt himla kul. våningarna är öppna såtillvida att det inte finns fönster, men de lufthål som är, är såpass små och smala att ingen tar sig ut. de är däremot rätt kul att fotografera igenom. det blir en automatisk inramning som jag är rätt förtjust i.
sen är det ju lite kul att fotografera från ett fågelperspektiv, ned på gatan. jag fotograferade faktiskt lite folk i rörelse, men tyckte inte att det var så mycket att spara på så de fick flytta till papperskorgen.
just i p-huset fanns det drösvis med roliga detaljer. ovan och under är varianter på samma grej. har ingen aning om vad du tycker, men jag gillar dem en hel del, faktiskt.
det finns också en del utbyggnader ut mot gatan, på vissa ställen, våningen/arna under. här är taket på en sådan (ovan). jag känner mig lite överdrivet förtjust i plåten, faktiskt.
den här bilden är ett alldeles ypperligt exempel på hur ett fotografi INTE visar verkligheten. verkligheten såg nämligen inte alls ut såhär. den var till exempel mycket större och mer omfattande än den här bilden antyder och visar.
jag noterar med viss fascination och förtjusning att det inte verkar spela nån särdeles roll VAD det är jag fotograferar. mitt seende verkar fungera på samma vis, oavsett vad som befinner sig framför kameran.
ytterligare en detaljbild jag blev väldigt förtjust i redan vid exponeringen.
medan vi ändå befann oss på hög höjd, passade jag på att försöka få ihop några vybilder. det gick också sisådär - den här ovan blev helt ok, men det beror nog på att den mer eller mindre bara innehåller tak. miljöbilder eller större utsnitt är verkligen inte min starka sida.
men såhär tycker jag ändå att det kan funka.
och här kommer några få bilder från marknivå, innan mina fötter gav upp och ville hem.
bilder från en kort hundpromenad
den här bilden såg jag redan i sökaren att den satt som en smäck.
dagens bildskörd blev inte alls som jag hade tänkt mig. gick ut med hund och kamera med.. inte den tydligaste av planer, men det var iaf tänkt att det skulle bli någon slags promenad. men inte ens 100 meter bort träffade vi på en granne några hus ner på gatan, och så blev vi stående rätt länge. jag och hunden tog sällskap med nämnda granne när han skulle hem, varpå vi sprang på en kompis till mig och hennes syster, och så blev det ytterligare långt prat.
och när vi väl hade pratat klart för dagen, var jag så otroligt trött i fötterna att det blev en ytterst kort promenad. vi tog oss till skräpet uppe vid skogskanten igen, och där hittade jag de här bilderna.
jag måste fundera över det här med skärpan. när jag tittar på mina råfiler, både i utforskaren och i bridge, så ser de skarpa ut. så fort jag öppnar dem i camera raw, däremot, så ser skärpan helt annorlunda ut. ni ser ju själva på bilden här ovanför; den är alldeles för oskarp för att ens vara i närheten av att ha någon som helst form av skärpa.
vet inte om det kanske beror på mitt objektiv. det har, som allt annat tekniskt, ett helt eget liv och alldeles egna åsikter om hur saker och ting ska fungera. vi är inte alltid överens.
här saknas det också tillräcklig skärpa för att vara ett digitalt objektiv. så jävla störigt. det vore en sak om slutartiderna var ngt längre så att jag inte kan hålla kameran still, men här pratar vi om minst 1/60, oftare 1/100. man tycker att det inte skulle behöva bli såhär oskarpt.
på den här tycker jag att det finns rätt bra skärpa på det främre blocket, men det är nästan mer ett undantag än skicklighet.
här finns det lite krispig skärpa på grenen bakom det oskarpa blocket i förgrunden.
ännu mer oskärpa. yay! *ljuger mig knallblå i nyllet*
ett annat alternativ, om det inte har med objektivet att göra, är att det är jag som ser illa. jag har ju glasögon, men jag tycker att det är svårare att se MED dem i sökaren, än utan.
på den här bilden ovan ligger skärpan ganska nära, men inte tillräckligt för att jag ska tycka att den faktiskt är skarp.
alltså, det här är vansinnigt irriterande.
inte är det mycket bättre här heller.
blesh.
jag har en av flera i rad, knepig dag idag. det är inte mycket som fungerar eller blir som det är tänkt. det är oerhört frustrerande. tur att det finns fler dagar, där saker kan funka bättre.
sista testet, nu då
ok, gott folk - det här får helt enkelt lov att vara sista testrundan med bildredigeringen. nu orkar jag inte hålla på längre. 😅 såsom min skärm är inställd just nu, såsom den står på skrivbordet osv, så ser de här bilderna helt ok ut för mig. jag får helt enkelt bita ihop och hoppas att det ser någotsånär vettigt ut hos er andra också.
de här bilderna fotograferades nu på morgonen när jag och hunden var ute en sväng medan tvättmaskinen gick. häpnadsväckande hur olika vädret/temperaturen kan vara från en dag till en annan. det blåser rätt rejält, så fönster och balkongdörr står öppna för att vädra ut värmen inomhus.
ni vet, allt det här "skräpet" som ligger uppe vid skogskanten på andra sidan gatan där jag bor - nu har det landat nya grejer där. exempelvis bilden här ovanför; diverse plattor som prytt backen nånstans. plus en massa asfalt som brutits upp från nånstans på gatan. jag har ju svårt att låta bli att gå dit, så är det. men det finns ju vansinnigt många bilder som bara ligger där och väntar. det vore ju oerhört egoistiskt av mig att INTE gå dit, kan jag tycka.
bilden här ovanför är svårredigerad, oavsett om man har en välkalibrerad skärm eller inte. tegelväggen är gul, och bortsett från att jag inte gillar gult öht så är det en svårredigerad färg. när man gör sina bilder svartvita blir den så oerhört grå, och vill man ha nån som helst kontrast i den så blir allt annat jätteskumt - och det ser ni också att det har blivit här, särskilt på trägrejen längst till höger. det kommer en bild till med den här tegelväggen lite längre ner, och det är samma fenomen där.
men alltså, ni ser ju själva. det går ju liksom inte att passera såna här ställen. eller; JAG kan inte, iaf. det är stört omöjligt.
jag tror att det här (ovan) är min favoritbild från idag. jag tar mig friheten att tycka så, trots att det är asfalt som jag rent generellt tycker är rätt svårt att fotografera. det kommer nån till asfaltsbild, och då ser ni förhoppningsvis vad jag menar. jag gillar struktur, men asfalt har så vansinnigt mycket av det, och när solen ligger på i en viss vinkel blir det så extremt grovt att till och med jag tycker att det blir alldeles för hårt.
men den här är skitkul ändå, trots att det är asfalt. 🤗
här är för övrigt ytterligare en struktur som blir lite för mycket för min smak. det är ju som det är - jag kan ju inte byta ut den mot vit betong bara för att jag gillar det mer, men det här har också en tendens att bli så oerhört grov och kontrastrik på ett sätt som jag personligen inte nödvändigtvis tycker är skitsnyggt.
den här bilden, däremot, gillar jag.
mer asfalt, och den här bilden existerar därför att jag såg ett fågelhuvud i den här gropen, och kunde inte riktigt låta bli att ta med mig den hem.
och ännu mer asfalt (näst sista). ni ser ju själva; när solen ligger på blir det skuggor av knottrorna i asfalten, och så ser det jättehårt ut. den här gillar jag pga skuggan till vänster, men asfalten i sig... well.
en till på nämnda stenplattor. jag gillar såna här. jag är oerhört förtjust i strukturen och hur gråskalan ser ut när man gör svartvitt av det. plus att när det ligger och skräpar på det här viset som detta gör, så finns det verkligen huuuuur många bilder som helst av alla vinklar och former. hur kul som helst!
här har vi en till bild på den där gula tegelväggen. även här blir det väldigt stora kontraster mot det svarta räcket till vänster. jag tycker att det är skitdrygt att fotografera gula prylar - västerås slotts innergård är också knallgul. usch!
här är dagens sista bild - också asfalt. skuggan, tro det eller ej, kommer från ett ungt, tunt träd som har stöttepelare som håller upp det. skuggan såg så kul ut att jag inte kunde låta den ligga utan att bli plockad.
om ni ser några konstigheter i bildbehandlingen av dessa, let me know. annars kommer jag att låta det vara som det är för tillfället.
betong och lite växtlighet
tog med mig kameran när jag var ute med hunden idag. jätteskumt väder var det - när solen var framme; skitvarmt. när solen gick i moln och det kom byvindar - skitkallt. och på min balkong var det verkligen kallt. jag står vid balkongdörren när jag röker, så..
äsch. well, vädret är rätt ointressant. :)
det som var kul idag var att jag bestämde mig för att INTE gå upp i skogen. jag känner mig ganska mätt på skogsbilder just nu, så jag försöker hitta lite annat att fotografera i stället. idag bestämde jag mig för att viadukter skulle bli dagens motiv.
det finns tre viadukter close-by, som kändes lagom att ta sig an. de ligger inom lämpligt avstånd, särskilt när man har en hund som är värmekänslig (jag med, och det var varmare än jag trott). nu är det ju ingen större skillnad på viadukter, men jag gillar att fotografera i flera ändå. alltid är det nåt som skiljer, och om jag glömde att fotografera en viss sak i den förra, kan jag göra det i den jag är i nu.
det jag verkligen gillar är att det är så oerhört lätt att hitta geometriska former. de bara ÄR ju där, de ligger verkligen bara och väntar på att nån ska förbarma sig och fotografera dem, så att de kan stoltsera med hur snygga de är.
sen är jag förstås också väldigt förtjust i texturen i betong och liknande material. i ärlighetens namn; jag föredrar hur det ser ut i typ betongsuggor - den här är så oerhört gropig och "prickig". men jag gillar det ändå. det blir fortfarande bra på bild, vilket är vad jag är ute efter.
kuriosa: för nån dag sen kom jag att tänka på den gången jag hade en mindre utställning (en "för"-utställning av bilder som skulle ställas ut senare). det var en besökare där - en äldre man, om jag inte missminner mig.. han tittade på en av bilderna, vände sig till mig och sade "sådär kan man ju inte komponera ett fotografi", varpå jag sade "jo, för jag gjorde ju det där".
haha, så jäkla underhållande. och han var verkligen upprörd! :o och även om det var länge sen och jag inte minns exakt hur bilden såg ut, så vet jag att jag var väldigt nöjd med den. det var då rakt inget fel på den kompositionen. :D
den här bilden är jag jätteförtjust i. den var väldigt knepigt exponerad, men jag tycker att jag lyckades hyfsat bra med att få den snygg. det är främst taket jag är förtjust i, jag gillar hur ljuset reflekteras.
den här fågeln såg jag på väg hem. det är sällan (om nånsin, faktiskt) jag har lyckats få en sån här bild, men idag hände det. det är inte nån skithäftig bild, men jag tycker att den är lite gullig, om inte annat.
sen råkade jag hitta lite växtlighet också, på vägen. det här var så fint att jag inte kunde låta bli. det blåste rätt rejält när jag var på just det här stället, så det blev rätt många bilder. var osäker på om jag skulle få något som var någotsånär skarpt, och jag tycker att jag lyckades rätt väl, faktiskt.
de här två sista bilderna har jag väntat på att ta. på kortsidan av huset där jag bor står de. jag är ingen tulpan-älskare, men just de här är rätt coola, faktiskt. den ovan är så mörkt röd att den i vissa ljus ser svart ut. den andra är kritvit.
när jag redigerade bilderna kom jag på att dessa två bilder är ett exemplariskt tillfälle att höra om mina Passionista-medlemmar (fd kursdeltagare) kan förklara varför den vita tulpanen har fått så mörk bakgrund, medan den mörka tulpanen har en mycket ljusare bakgrund.
på det stora hela känner jag mig faktiskt rätt nöjd med dagens bildskörd, trots att jag är både trött och groggy.
100 inlägg - hipp, hipp, hurra!? :D
detta är mitt hundrade blogginlägg sen jag började hänga här igen - vilket måste vara lite drygt ett halvår sen. har inte bemödat mig om att titta när jag skrev det första inlägget, men det torde rimligtvis ha varit nånstans precis i början av min återkomst till fotosidan.
jag satt just och funderade på vad jag skulle skriva om idag, och bestämde mig för att ägna lite tid åt frågan om vad tusan man gör med alla sina bilder. jag menar; även om jag inte är i min mest foto-intensiva period just nu, så blir det ändå en hel del bilder. de flesta lägger sig på hög, och det händer inget särskilt med dem. en del använder jag som illustration till blogginlägg jag skriver i club passionista. ytterst få har hamnat på mina väggar.
men sen, då?
med tanke på att jag beslutat mig för att ägna mig åt att - vad ska jag kalla det? lära ut? undervisa? inspirera? well, vad man än kallar det, så är ju hela poängen att på ett eller annat vis hjälpa andra människor att hitta nya sätt att se och fotografera.
(den här såg skarp ut innan jag öppnade den i photoshop)
alltså behöver jag exempelbilder. det blir ju svårt att undervisa/inspirera om man inte kan visa exempel på det man pratar om. trots allt är det ju ett visuellt medium vi ägnar oss åt, och jag är medveten om att alla kanske inte har samma abstrakta hjärna som jag har (ie; förmågan att se framför sig det man pratar om).
som exempel, bilden ovan - hur förklarar jag med ord så att någon som inte är van att tänka i bildseende/bildkomposition, att den här bilden för mig innehåller ett visst mått av dragkamp mellan trästock och grangrenar?
det behövs exempel, helt enkelt.
vid det här laget har jag betydligt fler exempelbilder än jag behöver. jag ska uppdatera kursmaterialet till höstens kurs i just bildseende/bildskapande, bland annat med nya bilder - men det är mest för min egen skull, för att jag tröttnar på att titta på samma bilder en gång till. :D
plus att det åtminstone för mig är kul att faktiskt kunna välja vilka bilder jag vill ska illustrera en viss sak. inte bara använda si och så många, för att jag inte har några andra.
så jag känner mig ändå lyckligt lottad, på det viset. att det någonstans finns ett syfte med att fotografera. det är nämligen ett av de skäl som gjorde att jag varit frånvarande härifrån i så många år, och att jag knappt fotograferat alls under lika nästan lika många år.
jag kunde inte se någon poäng med att fotografera om det inte var för att jobba med det, och jag är en person som behöver ha ett syfte för att vad-det-än-gäller ska vara värt besväret.
nu är jag ganska precis exakt där jag vill vara, faktiskt. jag är otroligt nöjd med det faktum att jag beslutat att inte fotografera mot betalning. jag är lika nöjd med att fungera som kunskapsförmedlare/lärare/inspiratör/vad-man-nu-vill-kalla-det.
jag kan ju bara lära ut mitt eget sätt att tänka/fotografera, och det handlar om att se världen på ett helt annat sätt än de flesta kanske är vana vid. fotografi är en beståndsdel i min världsbild, och det är en del i hur jag har lärt mig att se och betrakta världen. EN del. sen finns det rätt många andra tårtbitar också, som är del av hur jag ser saker och ting.
att lära sig fotografera av mig, är att ta del av hela den tårtan. du och jag kommer aldrig att kunna se världen exakt likadant, eftersom vi är två olika personer - men jag kan ge dig en inblick i hur jag ser, och förhoppningsvis kommer det att göra något med hur du ser. i slutänden, förhoppningsvis, gör det något med din världsbild (inte bara fotograferandet).
men för all del - tro inte att jag inte lär mig något av andra. jag tittar, beundrar, funderar, ifrågasätter (i mitt huvud, alltså), och lär mig hela tiden. i min värld är livet till för att lära sig saker av, och jag försöker så gott jag kan att ta lärdom av det mesta jag möter.
så visst ser jag att det finns poänger med mina fotografier. kanske inte alla. eller, åtminstone så används inte alla. men på det stora hela finns det poänger med det mesta jag fotograferar.
och de här två tulpanbilderna får avsluta dagens rant. :) det är för övrigt samma tulpaner som för några inlägg sedan - bilderna med kraftigt nedsatt färgmättnad, som är lite för sockersöta för sitt eget bästa (och alla andras bästa, eftersom diabetes och sockerchocker är överväldigande lättriskerat när man tittar på dem). nu är de i ett stadie av förfall som jag själv uppskattar oerhört mycket mer.




























































