iza, del 3

så länge jag visar crappiga mobilbilder på iza, får ni ju helt enkelt leva med att det är just crappiga mobilbilder på henne. 

men alltså, hörrni. på riktigt. herregud, jag tror jag har fått hem världens mest underbara kattunge. PÅ RIKTIGT!!!

hon är så jävla underbar så jag blir helt svag i knäna. 

idag är det.. vaddå, fem dagar sen jag hämtade hem henne!? på de fem dagarna har vårt liv tillsammans hunnit bli vardag, hon har funnit sig tillrätta, hon och boyo har accepterat varandra - det är nog ett par dagar sen som jag senast hörde henne fräsa åt honom. hon ligger på sin efter molly ärvda klöstunna här i köket, och boyo kommer och lägger sitt gigantiska huvud bredvid henne och förväntar sig att hon ska börja tvätta honom i ansiktet. hon har ju inte riktig fattat det än, oc det kanske hon aldrig gör - det återstår att se. men hon är ok med ATT han lägger huvudet där, vilket är helt enormt, bara det i sig.

i övrigt - jag har alltså en kattunge som är snart 13 veckor gammal. hon började välja mig redan i tisdags. hon söker självmant kontakt. hon lägger sig mellan musen till datorn och väggen, och där trivs hon jättebra. där ligger hon och spinner och somnar. hon har också hittat en annan jättebra plats att vara på - ovanpå de kablar som ligger och trängs bakom skärmen, och sticker ut framför skärmen. hon har också börjat lägga sig på min kontorsstol när jag inte är där. hon följer med när jag går på dass, eller som idag, när jag stod i badrummet och stoppade in hårfärg i håret. hon har också börjat spinna för mig - bara en sån grej, liksom! och smågrejer som att hon sitter/ligger nära och sträcker ut tassen för att lägga på mig. att hon tvättar mina fingrar när hon råkar ha tungan i närheten. 

jag är så jävla kär i den här katten, så ni anar inte. det här blev en match made in heaven, åtminstone som det känns just nu. 

.. och för att vara kattunge; hon är givetvis busig - men för att vara kattunge tycker jag ändå att hon är relativt lugn. de första dagarna verkade det vara en god idé att utforska köksbänken och spisen, vilket jag kan förstå - men just spisen är jag inte jättetänd på att hon umgås med. det kan bli dumt, om man har otur, och jag vill gärna undvika det. hon har inte heller klättrat i några gardiner, hoppat upp på bokhyllorna och "råkat" peta ner något.

hon är helt enkelt SUPERDUKTIG och helt fantastisk.

idag fick hon för andra gången följa med ut i ryggsäck, när jag och boyo gick ut en sväng (med kamera - bilder kommer i ett eget inlägg). det är väldigt mycket mjauande och pipande bakom ryggen, men det är faktiskt inte ett dugg konstigt. när vi kom hem såg jag att hon hade kräkts upp en del osmält torrfoder också, vilket får mig att fundera på om hon blir åksjuk därbak. 

just nu ligger hon och sover som en stock. jobbigt att bli ivägdragen ut på äventyr när man är liten kissebebis. 

jag fattar att det här egentligen är extremt ointressanta bilder att se för i princip vem som helst förutom jag själv. men ni ville ju se, så ni får skylla er själva. 🤗

jag bifogar en liten film på ca 3m 20s eller så, om det är nån som orkar titta. 😅

(jag tror att jag lyckades)