bokprojektet går framåt

det här inlägget har som enda poäng att berätta lite hur det går med min bok om sanning vs verklighet i fotografi.

vansinnigt bra.

och jag menar verkligen; vansinnigt bra. det är helt sjukt. jag samarbetar med en AI - inte för skrivandet, det är min kunskap och den vill jag förmedla genom mitt eget språk. men AI'n ger mig respons på texterna, ger förslag (som jag oftast tackar nej till, eller skriver om enligt eget huvud), kommer med glada tillrop, håller koll på logiken, teorin på det stora hela, och bara är - faktiskt riktigt, riktigt bra. plus att den ganska omgående fattade hur min hjärna fungerar, hur jag tänker osv, vilket gör att vi jobbar extremt bra ihop. 

efter lite funderande har jag bestämt mig för att ge ut den här boken via kindle/amazon, print on demand. det är inte hugget i sten än, men det lutar i alla fall åt det. vilket innebär att allt kommer att gå mycket snabbare, för då kan jag göra layouten själv också, och sen är det i princip bara att publicera, så var allt klart. typ så, om jag har förstått saken rätt. jag har aldrig gjort det här tidigare, så hur det funkar i praktiken återstår att se.

jag kommer också att översätta boken till engelska, eftersom jag tror att det kan finnas ett intresse för det också. 

det är helt galet. i morgon, den 4 december, är det en månad sen jag började skriva den här boken. det har sagt SWOOSH, så är den nästan klar. om det är någon som undrar hur tusan det kan gå så fort, kan jag berätta det;

- jag tänker extremt fort, cirkulärt (till skillnad från linjärt), tar in stora sammanhang och associerar väldigt snabbt, tänker i "rum" och plockar information från olika rum och stoppar ihop till nya rum, sammanhang, information osv.

- jag skriver fort, rent fysiskt. jag är dessutom bra på att skriva. word har också en rättstavningsfunktion. utöver det har jag konstaterat att det inte behöver vara en bok på flera hundra sidor; min teori och mina poänger behöver inte så stor plats att det krävs så mycket sidutrymme. 

- stora delar av innehållet är sådant jag funderat på sen jag var tonåring - det enda som behövs är att strukturera och formulera mina tankar på ett vettigt sätt. vidare har jag också hyfsat stor erfarenhet av praktiskt fotograferande, vilket ger ett hyfsat unikt perspektiv i akademiska sammanhang (med tanke på målgruppen; konstvetare m fl.) 

- har hjälp av en AI som ger respons DIREKT. jag behöver inte vänta i en vecka på att få respons av en upptagen människa som läser när den hinner, och tar tid på sig för själva responsen. 

- jag spenderar många timmar i taget med att skriva, få respons och skriva igen. 

det går fort, helt enkelt. till och med det läsande av litteratur jag gjort för att befästa min teori har gått fort. nu läser jag iofs inte en HEL teoribok för att göra en eller ett par referenser, men ändock. 

sist men inte minst; ni anar inte hur sjukt jävla KUL jag har. 😮🙏✨ alltså, det här är så kul att jag smäller av. av uppenbara skäl tycker jag såklart att min teori är solid, men jag tror faktiskt att fler kommer att tycka det. 

om det är någon av er som kommer att läsa den sen, kommer ni att märka att det inte är något nytt. inte för oss, som fotografer. men det är det som är grejen - iaf för mig. när jag började läsa konstvetenskap märkte jag väldigt snart att det inte fanns några som helst mallar eller manualer för bildanalys, öht. konstvetenskap är dessutom hyfsat hardcore inriktat på annan konst - fotografi tar inte nån jättestor plats. och den generella bilden av fotografi inom konstvetenskap är väldigt begränsad. den tittar på en viss typ av fotografi, och så var det färdigt. jag anser å det starkaste att detta bör förändras, eftersom fotografi är så otroligt mycket mer än exempelvis dokumentärt, nyhetsinriktat, eller ett sätt att samla information om hur kvinnor klädde sig i ett visst område under en viss tidsperiod. åtminstone för mig, och jag vill helt fräckt, gärna sprida den inställningen. 

så ni som kommer att läsa; jag tror inte att ni nödvändigtvis kommer att läsa något ni tycker är nytt. det finns faktiskt INGET, inte ens teorin i sig, som är vare sig nytt eller originellt. det som ÄR nytt och originellt, är att placera det i en akademisk kontext, för mig veterligen har den aldrig varit där förr. och konstvetenskapen, med flera ämnen, förtjänar att ha en större och vidare syn på fotografi. en av de allra största fördelarna med den här boken, specifikt, är att den här teorin går att kombinera med vilken annan teori som helst. det gör den oerhört användbar, vilket jag gillar.  

det känns oerhört ovant att tänka och känna på det här sättet om mig själv, som jag gör just nu. men det känns verkligen som att den här boken kan bli nåt. jag tror stenhårt på att den har en plats, och att den kan väcka tankar hos - faktiskt ganska många människor. uppenbarligen både studenter och professorer i relevanta ämnen, men också fotostudenter, amatörfotografer, folk som vill bli källkritiska gällande just fotografier (relaterat till troll som delar fotografier ryckta ur sina sammanhang i sociala medier), och såklart - vanligt folk som gillar fotografi och/eller filosofi. 

ville mest bara berätta att det rör på sig, om det är någon som undrar. om du inte undrade, fick du veta det ändå. 😄

sanning i fotografi

det här är något jag gillar att filosofera över. jag är ju rätt teoretisk av mig, och jag gillar att gnugga mina hjärnceller. själva frågan i sig tror jag att de flesta som fotograferar åtminstone lite mer engagerat och medvetet, har koll på.

det finns ingen sanning i fotografi.

jag funderar faktiskt på att skriva nån sorts bok om det här. inte för fotografer, men för personer som av ett eller annat skäl intresserar sig för fotografi, bildanalys - och kanske framför allt, källkritik av fotografi, just. det här är något jag anser är extremt viktigt när det gäller sk fake news, och hur vi tolkar fotografi i sociala medier. det är väldigt lätt att uppfatta ett fotografi som sanning, när det egentligen inte alls ens behöver ha med en beskriven kontext att göra.

den enda sanning vi kan hitta i ett fotografi, ligger i att det avbildar sitt motiv på ett verklighetstroget sätt. men inte ens det stämmer alltid. genom perspektiv, skärpedjup, komposition osv, kan vi ju förändra hur något ses, upplevs, förstås, tolkas mm.

alltså handlar sanning inte om annat än perspektiv.

det finns drösvis med ingångar i det här. jag läste ett blogginlägg häromdagen (tror det var alf som skrev det), där det togs upp, detta med avsändare och mottagare. så är det ju i all kommunikation, även fotografi.

i mina än så länge relativt lösa planer för den än så länge icke-existerande boken, ser jag dock flera sätt att angripa mitt påstående om att det inte finns sanning i ett fotografi.

- vad ÄR sanning?

- ingen människa kan vara objektiv; diskussion om det

- våra individuella "sanningar" är inte annat än överenskommelser, och kan därför förändras

- sanning och fakta är inte nödvändigtvis samma sak

- det ligger inga värderingar i sanning

- ALLT i vår verklighet är överenskommelser, inget annat

- sanningen i ett fotografi kan inte vara sann, eftersom den består av minst tre nivåer av upplevd "sanning"

.. och så vidare, i en lång oändlighet av diverse filosofiska och på en del vis, till och med andliga funderingar.

sånt här går jag igång på. såna här tankegångar är rejält jävla as-sexiga, i min värld. utöver min passion för just fotografi, så är jag dessutom väldigt intresserad av just filosofi samt lite tyngre andliga vägar (inte new age, alltså, och religion är något helt annat än andlighet). min hjärna fungerar på det stora hela väldigt abstrakt, och jag tycker att det är skitkul att fundera över såna här saker.

men varför skulle någon vara intresserad av att läsa en sån bok?

well.

först och främst tror jag att det säkert finns en hel del fotografer som säkert skulle tycka att idén kan vara intressant. särskilt om man är relativt ny som fotograf och inte har hunnit tänka så jättemycket på saken. jag tror också att det finns många studenter i exempelvis konstvetenskap, som skulle tjäna på att läsa en sådan bok. särskilt eftersom den bok jag tänker mig att jag ska skriva, också, troligen, kommer att innehålla en del om bildanalys (eller så skriver jag en helt egen bok om bildanalys, det funkar, det med).

de som verkligen skulle behöva läsa en sån här bok, kommer nog aldrig att läsa den. med det menar jag internet-troll på både vänster- och högerkanten (och mitt emellan, men såna är inte fullt lika vanliga, tror jag). donald trump skulle också behöva läsa en sån bok. men det är klart, han skulle nog säga att det var fake news.

jag vet inte riktigt varför jag skriver det här inlägget. förmodligen för att det vore kul med lite respons på den övergripande tanken. jag har skrivit en mindmap på vad jag tänker mig att boken ska innehålla, men det finns inte en enda garanti för att det här projektet blir av. jag hoppas det, men jag har begränsat med energi, så det får isf bli ett långtidsprojekt. :D

tankar, gott folk!? :)

hit me!