med mycket icm

jag är fortfarande tröttbakis, så det blir ingen direkt text i det här inlägget heller. men jag tänkte jag skulle skrämma slag på er genom att ha två färgbilder (well; låg färgmättnad, men ändock) först i inlägget.

enjoy. 🤗

nytt hopp - vågar jag?

i mitt huvud är det mest berg- och dalbana just nu. igår var jag rätt knäckt över det här med kameran - men det damp ner lite diverse tips i kommentarerna, och jag vill passa på att tacka alla som kommenterat. tack - jag uppskattar det oerhört, oavsett om det är i tröstande eller tipsande syfte. 

ett av tipsen kom från peter harloff, som tyckte att jag skulle ändra från rgb till srgb i kameran. jag tror faktiskt att jag redan hade gjort det, typ dagen innan (dock efter den dagens fotografering). oavsett - det var inställt så, iaf, när jag tittade.

de andra tipsen jag fick från just peter harloff glömde jag bort att ändra - men jag tog med mig kameran ut med hunden idag. det blev inte en jättestor fotografering, men av det jag fotograferade blev det på flertalet ställen flera exponeringar på varje grej, ifall att nån av dem skulle gå sönder. 

peter dahlén tipsade för övrigt också om att installera annan programvara än bridge för att kolla bilderna, så jag stoppade in faststone viewer enligt förslag. 

döm om min förvåning när jag kom hem, tömde ur kameran och öppnade dem i faststone. ALLA filer var helt hela och funktionsdugliga. jag öppnade bridge för att ta mig en titt där, och tro på fan. ALLA filer hela och funktionsdugliga.

jag höll på att trilla av stolen, och jag skojar inte. hakan var i backen, vilket är rätt skickligt jobbat från tredje våningen.

det ni ser här är några av dagens bilder. ingen av dem är tänkt att imponera - jag ville mest bara se hur råfilerna skulle se ut när jag kom hem. 

tror jag att mitt problem är helt löst?

njaej. jag tänker inte lita på det här förrän det har gått ett antal fotograferingar utan problem alls. och jag behöver fortfarande göra något åt det här, ganska akut. om kameran håller ett tag till blir jag bara jävligt glad och tacksam.

min dator, däremot, är en helt annan sak. det är bara.. kan det vara runt 3 månader sen jag köpte den (begagnad från refurbed)!? hårddisken är nästan helt full, och det enbart av programvara. har knappt spart några filer alls på den. har iofs installerat ett gäng typsnitt, men ändå. 

ser ni förresten de här skumma grejerna i bilden här ovanför? prickar/små streck? de fanns inte där när jag gjorde i ordning dem i photoshop alldeles nyss. hur skumt är inte det? 😮

jag är fortfarande stressad. men om det räckte att göra en enda pytteliten förändring i kamerans inställningar, och om den förändringen gör att råfilerna håller sig hela och fungerande framöver, kan jag släppa iaf DEN stressen. dock kommer jag att villhöva investera i en ny kamera så småningom i vilket fall. faktum är att jag tror att jag ska skriva ett blogginlägg bara om det.

men jag skulle SÅ uppskatta att inte behöva gå runt och oroa mig hela tiden för det här. för att inte tala om att jag skulle uppskatta att inte behöva stressa fram en lösning på problemet gammal kamera/för liten hårddisk. 

dock; nu kan jag slappna av såpass att jag åtminstone utan att få sjutton hjärtattacker dagligdags, ägna mig åt att se hur kameran kommer att bete sig framöver. 

nu - rökpaus och en kanna te till!

bilder från en kort hundpromenad

den här bilden såg jag redan i sökaren att den satt som en smäck.

dagens bildskörd blev inte alls som jag hade tänkt mig. gick ut med hund och kamera med.. inte den tydligaste av planer, men det var iaf tänkt att det skulle bli någon slags promenad. men inte ens 100 meter bort träffade vi på en granne några hus ner på gatan, och så blev vi stående rätt länge. jag och hunden tog sällskap med nämnda granne när han skulle hem, varpå vi sprang på en kompis till mig och hennes syster, och så blev det ytterligare långt prat. 

och när vi väl hade pratat klart för dagen, var jag så otroligt trött i fötterna att det blev en ytterst kort promenad. vi tog oss till skräpet uppe vid skogskanten igen, och där hittade jag de här bilderna. 

jag måste fundera över det här med skärpan. när jag tittar på mina råfiler, både i utforskaren och i bridge, så ser de skarpa ut. så fort jag öppnar dem i camera raw, däremot, så ser skärpan helt annorlunda ut. ni ser ju själva på bilden här ovanför; den är alldeles för oskarp för att ens vara i närheten av att ha någon som helst form av skärpa.

vet inte om det kanske beror på mitt objektiv. det har, som allt annat tekniskt, ett helt eget liv och alldeles egna åsikter om hur saker och ting ska fungera. vi är inte alltid överens.

här saknas det också tillräcklig skärpa för att vara ett digitalt objektiv. så jävla störigt. det vore en sak om slutartiderna var ngt längre så att jag inte kan hålla kameran still, men här pratar vi om minst 1/60, oftare 1/100. man tycker att det inte skulle behöva bli såhär oskarpt.

på den här tycker jag att det finns rätt bra skärpa på det främre blocket, men det är nästan mer ett undantag än skicklighet.

här finns det lite krispig skärpa på grenen bakom det oskarpa blocket i förgrunden.

ännu mer oskärpa. yay! *ljuger mig knallblå i nyllet*

ett annat alternativ, om det inte har med objektivet att göra, är att det är jag som ser illa. jag har ju glasögon, men jag tycker att det är svårare att se MED dem i sökaren, än utan.

på den här bilden ovan ligger skärpan ganska nära, men inte tillräckligt för att jag ska tycka att den faktiskt är skarp. 

alltså, det här är vansinnigt irriterande.

inte är det mycket bättre här heller.

blesh.

jag har en av flera i rad, knepig dag idag. det är inte mycket som fungerar eller blir som det är tänkt. det är oerhört frustrerande. tur att det finns fler dagar, där saker kan funka bättre.

diverse önskad oskärpa och tankar

mitt dygn har rullat i väldigt sakta mak sedan det blev såhär varmt i förra veckan. jag hade en inplanerad grej i helgen där jag behövde vara vaken dagtid, så jag sköt fram dygnet med ett par timmar i taget, för att kunna vara social. men alltså, det här med värmen.. den tar kål på mig. i lördags fick jag spatt och spader, och bestämde mig för att boka av min sociala träff, och vrida tillbaka dygnet så jag kan sova bort värmen. fi satan i helvete, vad dåligt jag mår av det här. igår när jag vaknat/duschat satt jag och grinade innan jag gick ut med hunden, för att det är varmt - precis exakt överallt. 

det är inte kul.

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden för några timmar sedan. det var precis, exakt innan soluppgången, så det var något för mörkt för att få ordentlig skärpa om man nu ville ha det. men eftersom jag ändå ägnar mig åt medveten rörelseoskärpa osv, så struntade jag i det. dagens lilla fotoäventyr fick gå ut på att skifta mellan en slutartid på 1/60 och 10. trots att jag fotograferat såpass länge som jag har, så var det länge sen jag engagerade mig särdeles i att fotografera med något annat än P - ja, jag är jättelat och superbekväm. 😅 det brukar bli bra ändå.

men idag var det faktiskt kul att engagera sig lite mer. jag lär mig mycket på att göra iaf nånting annorlunda mot vad jag brukar göra. 

en sak som slog mig när jag traskade runt med min uttråkade hund som tycker att jag är supertråkig när jag stannar vartannat steg för att fotografera (trots att han själv gör samma sak med allt som luktar på backen), är det här med sanning/verklighet i fotografi. jag har skrivit lite kort om det förut, och det är ett ämne jag planerar att skriva en bok om förr eller senare.

tankar som kommer att dyka upp i den boken är skillnaden mellan sanning och verklighet, igenkänning och associationer, och lite mer åt det hållet.

men - om det tänker jag skriva ett inlägg på min egen blogg, och inte just precis exakt nu. jag känner ett behov av att göra lite annat innan det är dags att sova bort dagens värme.

hence; enjoy dagens bildskörd. 🙏🏻🤗📷

disträ, ofokuserad och allmänt skum

senaste veckan har varit jätteskum. är, och har varit jättetrött, och dessutom känt mig väldigt låg och off. gissar att det är pollen, nu igen, men vet inte. oavsett vilket, så har inspirationen att fotografera lyst med sin frånvaro. idag vaknade den såpass att jag åtminstone fick med mig kameran ut med hunden. 

det här staketet är hyfsat långt, och uppvisar varierande grad av trasighet lite här och där. eftersom det råkade finnas där, och jag råkade ha kameran med mig lät jag de tu mötas. det är kanske inte världens mest spännande motiv, men jag gillar symmetrin, de upprepade linjerna, den där trasigheten.

och det är väl ungefär så ambitiös och engagerad jag har orkat vara idag. jag är lite mer stressad än jag har lust med - det finns lite olika skäl till det. exempelvis; det är sista kursträffen i morgon, och då ska jag fotografera alla deltagare. jag har varit lite småstressad under hela kursen, eftersom det blev så tokigt precis i början - dels att renoveringen här hemma var i full gång, och att jag fyllde år precis i den svängen. just nu har jag ett par andra saker jag stressar över också, men om några dagar är iaf de grejerna ur världen. 

det märks rätt tydligt (för mig) när jag inte är på topp. jag tycker att jag har svårt att hitta bilder, och även när jag har hittat dem känner jag inte någon direkt connection till dem. har för mig att jag skrivit om det här fenomenet vid något tillfälle tidigare. det uppstår just när jag är trött och stressad. det är dock inte omöjligt att jag kommer att gilla bilderna mer när trötthet och stress gett med sig (typ; efter sommaren, om pollen-eländet ska envisas på det här sättet). 

jag tog en paus i skrivandet av det här inlägget och gjorde ett yogapass. till min stora glädje och tacksamhet känner jag mig lite bättre. såpass att jag kan tycka att bilderna från idag är helt ok, om än kanske inte några mästerverk.

jag har för övrigt funderat lite på en sak. det är en eller ett par, av er som läser här i min blogg, som kommenterat vid nåt enstaka tillfälle, att mina bilder inte ser ut som andras. jag tar det som något väldigt positivt,  men det jag funderar på är huruvida mitt sätt att se verkligen skiljer sig så mycket från andras. jag tycker personligen inte det - jag är ju en människa, som alla andra. hur olika kan man se, liksom!?

jag tror att det enda jag är beredd att tycka, är att sättet jag ser och fotograferar på, inte är ett dugg kommersiellt. alls. öht. det har nog aldrig varit det, inte ens när jag jobbade som porträttfotograf. mer då än nu, visserligen, men inte som andra porträttfotografer. så visst, jag köper att mitt sätt att se/fotografera är något annat än många andras ur det perspektivet.

men det lär jag ju inte vara ensam om. att ha ett icke-kommersiellt bildspråk.

det är ju också därför jag kallar det jag gör visuell poesi, mer än något annat - med fotografi som metod. 

och något som är hyfsat relevant i sammanhanget är att jag numer inte har samma behov av bekräftelse som jag hade när jag var yngre. jag är inte blind - jag ser ju att det jag gör är rätt trevligt att titta på. jag ser också att det är mindre lättillgängligt än många andras. men tack och lov har jag inget behov av att fotografera lättillgängligt och säljande. det blir ju inte mindre bra för att det (troligtvis) inte funkar för den stora massan.

det är tur att det bara är en bild kvar att visa, eftersom jag känner att jag börjar bli lite fladdrig i tankarna. :D :D :D