Mina bilder och tankar för dagen

Första bilden efter min stroke

Idag tog jag på mig ett fotojobb, ett uppdrag. Det tillhör ovanligheterna eftersom jag inte söker beställningsjobb, har aldrig gjort. Konstigt kan tyckas, lite snobbigt t o m. Men sanningen är att jag har fullt upp med mina egna bilder och projekt. Min kärlek till stillbilden vill jag därför hålla för mig själv.Kanske är jag också lite nervös över förväntningarna från en beställare. Men idag gjorde jag ändå ett "knäck", två författarporträtt för en pressrelease från ett förlag för en ny bok.

Stressigt, trycka av några exponeringar på en kaffekvart i en orekad miljö. Precis de förutsättningar man inte vill ha. Men jag såg det som en utmaning eftersom jag sedan tre månader knallar omkring med en rollator efter en stroke. Höger hand och höger arm är i ett visset skick, även om det långsamt blir bättre. Därför tänkte jag att det vore väl faan om det inte skulle gå. Och det gick. Förläggaren bläddrade igenom bilderna på kameraskärmen och var uppenbart förtjust. Jag tyckte väl sådär. Det får duga som man säger. Skarpt och fint. Efter lite photoshop blir det mesta bra.

Men det kändes ändå bara som"bruksbilder". Inte som de bilder jag själv gillar, inte som de bilder jag själv tar.

Men när själva plåtningen var klar lutade sig en av författarna mot en vägg och slöt ögonen. DÄR såg jag bilden. Den lilla Fuji-kameran runt halsen gjorde jobbet på en 30-dels sekund. I min högra hand dessutom.

Sedan gav jag mig iväg, stödd på rollatorn, tog 4:ans buss hem till Södermalm och "framkallade" bilden.

Kanske är det trots allt inte slutplåtat för min del, tänkte jag, trots den smäll som stroken inneburit. Tänkte också på den tjeckiske fotografen Josef Sudek som förlorade sin högra arm i första världskriget men likväl gick omkring i Prag och Paris och plåtade med en gigantisk storformatskamera. Han tog bilder som tillhör några av den fotografiska historiens finaste verk.

"Allt går bara man vill", som min farmor brukade säga....

Inlagt 2017-09-15 00:30 | Läst 2839 ggr. | Permalink

Logga in för att kommentera

2017-09-15 01:04 Dubbelolle

Fin bild! Med vänlig hälsning, LO

Svar från per-erik åström 2017-09-15 02:03

Tack! Det kändes bra att det trots eländet faktiskt fungerar.
Med vänlig hälsning,/ per-erik

2017-09-15 02:48 JeannaQ

Ibland läser jag vad du skriver och känner i stort till vad det handlar om.
Nu blev det en sådan läsning, i en sömnlös natt med förkylningsvärk.
Beklagar din stroke, Du är värd en strokefri tillvaro är jag rätt säker på.
Det är som om de människor vi behöver, som kan förändra, ofta drabbas
av något som gör att man väntar sig att de måste ändra kurs.
Känner fler som haft detta som också varit viktiga inom kulturlivet,
och vad jag sett .. så är det så att "Ta det lugnt och öva långsamt" är vad
man vill säga.

Bilden ger känslan av dekadent författare som skriver mycket om inre
personliga världar ... men det är ju bara vad bilden säger till just mig.
Inte en lycklig person. Inte förstådd heller. Inte så svensk.
En bra bild men ser inte länge på den, den gör litet ont.

Hälsar Jeanna

2017-09-15 06:38 elgenper

Utsökt bild! Känner inte författaren, så vet inte hur mycket bilden speglar hennes inre, s a s. Men den ser ut att göra det, känns äkta!

Och de där "småkamerorna" har blivit fullgoda verktyg, inte alls de nödlösningar de var för bara några år sen. Minns min egen rullator/kryckperiod efter ett knäbyte för 6-7 år sen, vad man längtade efter att kunna gå med en "riktig" kamera! Nu går jag alldeles frivilligt med bara en liten "fickis" och känner mej mycket friare.

2017-09-15 07:20 duckphoto

Spännande och vacker bild! Krya på dig.
Hälsningar
Bertil

2017-09-15 08:11 Benganbus

Du e en kämpe, och då går det bra!
/Bengan

2017-09-15 08:14 präntare

Mycket fin bild.
😁

2017-09-15 09:21 arpeand

Verkligen en fin bild. Det är roligt att läsa att du är "på väg tillbaka" efter din stroke. Så klart är det jobbigt att råka ut för något sådant men jobba på så blir du bättre, ge inte upp.

2017-09-15 09:42 Khalad

Jättefint!/ Björn T

2017-09-15 09:48 Mats Adsten

Far- och mormödrar brukar oftast sitta på ett stort förnuft och mycket klokheter. Fint porträtt är det i alla fall och ger det som så oftast brukar se väldigt tillrättalagt och säljande ut i många releaser och på bokomslag en sedelärande läxa. Att det måste finnas en känsla i bilden också.

Hejar på dig P-E!

/Mats