Järn och rågummi
Året var 1964.
Jag hade burit ut tidningar under sommarlovet.
I augusti köpte jag en sovjetisk kamera, en Zenit 3M, som verkligen inte var en bra kamera. Men jag bläddrade ivrigt i den gröna manualen och undersökte noga kameran som saknade återgående spegel och lät som nyss kommen som en biprodukt från en sovjetisk traktorfabrik.
Samtidigt var det en upptäckarglädje och jag minns att jag cyklade ut på landsbygden där uppe i det norrländska kustlandskapet där jag växte upp för att ta mina bilder. Tri-X hette filmen. ”Den är den som proffsen använder”, sa man på fotoaffären.
En klasskompis lånade mig framkallningsdosa och han invigde mig i mörkrummets hemligheter.
En ny värld öppnade sig med hjälp av Rodinal, fix och en Opemus förstoringsapparat. Agfa stod för det magiska pappret på vilket bilderna växte fram.
De här två bilderna måste ha varit några av de första jag tog med kameran som luktade järn och rågummi.
Då, för snart 60 år sedan…




Du är ett lysande exempel på en ung fotograf som visar att vilken kamera man har spelar ingen roll. Det är blicken för bild som är slående. Första bilden är ett klassiskt exempel på rinnande vatten. Den bilden är en dröm, för så ser inte rinnande vatten ut.
Bilden på hästen gillar jag. Tagen från den farliga zonen, men hästen ser så snäll ut och något frågande.
Skönt att se bra bilder
Bob
Tack Bob. Jag var nog inte så medveten om vad jag gjorde då. Det var mer att det blev som det blev. Bilden på vattnet minns jag är tagen med lång exponeringstid, en chansning. Det jag kan sakna från den tiden är Rodinal-framkallaren. Den hade en tonkurva som jag gillade.
Med vänlig hälsning/per-erik
Tack Bob. Jag var nog inte så medveten om vad jag gjorde då. Det var mer att det blev som det blev. Bilden på vattnet minns jag är tagen med lång exponeringstid, en chansning. Det jag kan sakna från den tiden är Rodinal-framkallaren. Den hade en tonkurva som jag gillade. Kameran hade ett 50 mm objektiv med skruvfattninng och jag var van vid hästar….
Med vänlig hälsning/per-erik
Jag gillar hästbilden :-)
Mvh Bengt
Tack Bengt!
Alltgott/per-erik
Tack Björn!
/per-erik
projekt, alltså en helt annorlunda typ av fotografering än dina fina bilder här ovan. Tycker att `ryssen´ levererade bra bilder (via Linkopia) tills den efter några månader gav upp och såldes billigt. 1:a och sista ryss-kameran för min del.
/Stephan
Ryska prylar har en särskild sorts charm. Det gäller allt från kameror till traktorer. Jag sålde min Zenit till en amerikan på en kibbutz i Israel sommaren 1968. Han betalade ett sjukt överpris men tyckte den var värd det eftersom det var importförbud, på sovjetiska varor i USA vid den tiden. För pengarna köpte jag en begagnad Leica inne i Tel Aviv. Min bästa kameraaffär.
Med vänlig hälsning/per-erik
Ryska prylar har en särskild sorts charm. Det gäller allt från kameror till traktorer. Jag sålde min Zenit till en amerikan på en kibbutz i Israel sommaren 1968. Han betalade ett sjukt överpris men tyckte den var värd det eftersom det var importförbud, på sovjetiska varor i USA vid den tiden. För pengarna köpte jag en begagnad Leica inne i Tel Aviv. Min bästa kameraaffär.
Med vänlig hälsning/per-erik
Kul att du minns lukten! Samma lite sura doft som jag minns från Östtyskland förr i världen.
Med vänlig hälsning/per-erik
Se'n under åren blev det bara sämre och sämre med det här då man plockade in mer ryska "förbättringar!"
Men konstigt nog tog många ryska fotografer bra bilder i alla fall!
Bra bilder som vi även ser här!
Så det här svarar nog på en stor del av frågan, att bra fotografer tar bra bilder med vilken kamera som helst! :)
/B
Planekonomins förfall pågick under årtionden för att slutligen kollapsa med Berlinmuren fall -89. I takt med detta blev rysk/sovjetisk produktion lidande. Det ryssarna alltid varit duktiga på är dock radiorör. Flera eftertraktade ryska rör sitter i fina Rörförstärkare idag. Detta hänger naturligtvis också ihop med de militära behoven och prioriteringarna. I övrigt är Ryssland idag i stort sett bara en gas- och oljeproducent. Och en militärt aggressiv stat där demokrati och mänskliga rättigheter lever på sparlåga.
Att det finns/funnits duktiga ryska fotografer trots dåliga teknik/förutsättningar är fantastiskt. Lika enastående som när Koudelka lyckades ta sina bilder av den sovjetiska invasionen -68 trots sin ”öststatsprylar”.
Bra bilder kommer alltid att finnas oavsett de tekniska förutsättningarna,
I slutändan handlar det om passion, vilja och ett visst mått av talang.
Allt gott/per-erik
Ha det gott
/gunnar S
Tack för fin reflektion Gunnar!
Allt gott/per-erik