Öland III - En gång till

Det var svårt att riktigt släppa tankarna på våradonisarna när vi gick därifrån kvällen före. Därför bestämde vi oss för att efter vi checkat ut och packat in i bilen, att det första vi skulle göra vara att köra tillbaka till Arontorp för att nu få dess rosor i morgonljus. 

Det blev kanske inte direkt i svinottan, men efter att alla bestyr var avklarade svängde vi på parkeringen vid sjusnåret.

#2

Nu kände vi till stigen och det var inget konst att hitta till blommorna. 

#3

Våradonis.

Jodå, de hade inte sprungit och gömt sig under natten. De var alltjämt kvar och det blev lite nya bilder.

#4

#5

#6

#7

Och så hittade jag en maskros. Inget märkvärdigt i det. De växer ju obehindrat i trädgården därhemma. Det var en utblommad maskros och jag kom att fascineras av dess utseende, vilket jag ofta blir många gånger av utblommade maskrosor. 

#8

Jag konverterade maskrosbilden till svartvitt

#9

och sedan gjorde jag även en beskärning så att endast den utblommade blomman kom med. På så här nära håll får maskrosens fallskärmsliknande frön med sina tunna vit spröt mig att tänka på den gamla symbolen som syntes under ång-TV-tiden när det var dags för Eurovisonssändningar. Hade formgivaren bakom den loggan; som man nu säger, en utblommad maskros i åtanke när han eller hon skapade loggan? 

För några år sedan läste jag en text om konstnären Richard Berghs arbete med målningen "Riddaren och jungfrun" från 1897. En målning som finns att beskåda på Thielska Galleriet i Stockholm. Den handlar om konstnärens arbete att med hjälp av fältet med utblommade maskrosor vill skapa en speciell stämning i målningen. Hans studier av utblommade maskrosor och hur han ska kunna använda detta i sin målning. Väldigt intressant. 

#10

#11

Riddarskinnbagge

Lite passande är det att strax därpå att finna två stycken riddarskinnbaggar.

#12

TheInvisibleJackal

I trädgårdens famn

Det här inlägget skrev jag i början av hösten, men sjukdom har satt stopp för mig att lägga ut det tidigare. Bilderna är väl inte helt up to date heller med den varande verkligheten utanför fönstret så här i slutet av november.

När restriktionerna har börjat lätta och de allra flesta är fullvaccinerade har det så sakteliga börjat bli möjligt att träffas igen. Genom vänner i fotoklubben kom jag och min fru att möta upp en del andra medlemmar hemma hos ett par som förutom att de är mycket gästvänliga har en stor och vacker trädgård. En trädgård som vid tidigare tillfällen utnyttjats för att lära ut makrofotografering till deltagare i en av studieförbundens fotokurser. Min fru och två andra gick den kursen när den gavs. Det här var nu inte nytt kurstillfälle utan en sammankomst för att sitta och prata och ha det trevligt samt fotografera. Och ni vet hur det blir. Fotografer som träffas med sina fotoryggsäckar måste till sist otvunget öppna dem och rätt var det är fotograferandet i full gång.

#2

#3

#4

#5

TheInvisbleJackal

Öland XVII - återbesök

Tvåblad.

Dagen efter vår trevliga guidetur vid Borgs ängar återvände vi på morgonkvisten med laddade kameror. Nu skulle vi se om de mentala noteringarna om orkidéernas växtplatser fanns kvar i det egna internminnet eller om de hade sipprat under natten ihop med snarkningarna. En av de orkidéer som vi kom i kontakt med under guideturen var tvåblad. En orkidé som vi på egen hand helt hade gått förbi. Nu gällde det att hitta tillbaka där vi såg dem bäst. Det var som tur var i början vad jag kom ihåg. Efter lite letade hittade vi också dem. Något tiotal meter ifrån där jag trodde att de skulle vara, men det gjorde inget. Vi hittade dem i alla fall. Nu kunde vi slappna av och i sakta mak tas oss fram samma väg som vi gick under guidningen. Jag har fördelen att jag kommer ihåg ganska väl hur vi gått, kört eller cyklat vid tidigare tillfällen.

#2

Korskovall.

#3

Blodnycklar.

#4

Tvåblad.

#5

Blodnycklar.

#6

Praktsporre.

#7

Höskallra. Vår guide berättade att bönderna förr gick ut i ängen och lyssnade när det var dags att skörda. Det de lyssnade efter var höskallran. När den vissnar ligger det frön i de vissnade blomdelarna. När det blåser skallrar det om dessa frön. Ett annat sätt var givetvis att studera växten slåttergubbe. När det vuxit ut två stänglar från huvudstängeln var det också dags eftersom då hade bonden fått sällskap av drängarna.

#8

I en intilliggande hage gick den här fina nordsvensken.

#9

#10

Krutbrännare.

Vi lyckades också finna fina exemplar av krutbrännare. Något vi inte hade gjort vid Station Linné.

#11

Grönvit nattviol.

#12

Hustrun i makrofotartagen.

#13

Skogspärlemorfjäril.

#14

Jungfru Marie Nycklar.

#15

#16

Stor blåklocka.

#17

En larv av okänd art. Tyvärr har jag ingen bild på ryggsidan. Det hade kunnat hjälpa till att identifiera arten.

TheInvisibleJackal

Öland XIV - Borgs ängar

Kärrkniprot.

Ett av de ställen som vi valde att titta närmare på i den södra delen av Öland var Borgs ängar vid Gråborg. Det var ett ställe som definitivt kom med på listan över favoritställen på Öland. Kanske t o m högst upp. Det var ett fantastiskt ställe som det egentligen inte går att beskriva med ord. En helt sagolik blomprakt. Då Borgs ängar inte låg speciellt långt ifrån vårt boende i Vickleby, kom vi att återvända dit ytterligare två gånger under vår tid på Öland. Man skulle lätt kunna spendera en hel vecka där och ändå inte känna sig klar.

#2

Ängsnycklar.

#3

Ängsnycklar.

#4

Ängsnycklar.

#5

Ängsnyckel. En ljusare variant. Det finns många varianter och underarter av ängsnycklar. Hybrider är också vanligt förekommande.

#6

Brudsporre.

#7

Kärrkniprot.

#8

Kärrkniprot.

#9

Grönvit nattviol.

#10

Vaxnycklar.

#11

Flugblomster.

#12

Ängsnycklar

#13

Getväppling.

#14

Brudsporre.

#15

Flugblomster.

#16

Praktsporre. De hade inte riktigt slagit ut när vi var på Öland.

#17

Praktsporre.

#18

Flugblomster och darrgräs.

#19

Kråkvicker.

#20

Borgs ängar bjuder även på fina träd i sina omgivningar. Som eken, men även ask och oxel.

#22

Det var inte bara den botaniskt intresserade fotografen som uppskattade Borgs ängar. Det gjorde även den miljard flugor som hyste en obesvarad kärlek till undertecknad. De var så pass irriterande när jag skulle försöka fotografera en del orkidéer att jag till slut gav upp ock körde iväg till Naturbokhandeln i Stenåsa och köpte såna här myggnät till oss. Mycket praktiskt. Ligger numera alltid i fotoryggsäcken. Vi hade varit en sväng till Naturbokhandeln någon dag tidigare, när det regnade en skvätt. Då hade vi gått runt och tittat på allehanda ting som fanns att beskåda där. Vi hittade bland annat en mycket trevlig bok om var man kan hitta olika växter på Öland. Den vore toppen tyckte vi och bestämde oss för att köpa den, men min fru tyckte att hon kände igen boken. I kassan kunde de ta fram att min fru hade redan köpt den här boken i våras av dem. En bok som fint låg på nattduksbordet och tittade när vi kom hem.

#21

I slutet av ängen kommer man fram till en stenmur. Går man en liten bit till kommer man fram till en härlig plats att sitta och fika.

#22

Svettiga, varma och smålortiga, men mycket glada gick vi leden tillbaka mot bilen. Det hade varit en mycket givande dag.

TheInvisibleJackal

Öland XII - Möckelmossen

Midsommarafton. Vad ska man hitta på då tro? Hoppa runt som en amfibie runt en gigantisk fallossymbol? Vi körde ut på Stora Alvaret och Möckelmossen istället. Alltid finns det något där som kan vara intressant. Vägen ut till mossen har en och bred och fin gång på ett ställe där troligen står en del vatten vissa tider om året.

#2

Sankt Pers Nycklar.

Vi hittade en nästan överblommad Sankt Pers Nyckel.

#3

Och den här lilla trebladiga blomman som är så liten man i princip missar den. Ingen av arterna som jag hittar i floran passar in. Det kan mycket väl vara så att den tappat tre kronblad.

#4

En bit ute på alvaret möts vi av en kalkstensmur. Med ett friskt vågat skutt är vi ledigt över,

#5

#6

men så får jag syn på en ung stenskvätta på muren.

Stenskvätta.

Jag har kameran med telezoomen framme och går sakta närmare. Stannar. Tar några bilder. Står stilla en stund. Går sakta framåt några steg. Stannar...

#7

Stenskvätta.

#8

Stenskvätta.

#9

Stenskvätta.

Nu är jag så pass nära att jag inte vågar gå mycket närmare. Jag lutar mig försiktigt över muren och tar en bild av de nu två unga stenskvättorna.

#10

Stenskvätta.

Jag får en ingivelse att huka mig ner och knägående ta mig lite framåt för att ta en bild underifrån av stenskvättan.

#11

Efter det tar vi spången tillbaka till parkeringen. Längre än så kom vi inte. Själva Möckelmossen får vänta till en annan gång.

#12

Törnskata.

Nästan framme vid parkeringen sitter det en Törnskata i ett träd. En trevlig avslutning på besöket vid Möckelmossen.

TheInvisibleJackal