Norrsken

Innan jag fortsätter färden bland förra årets bilder och händelser sticker jag  i mellan med lite bilder från det norrsken som visade sig så fantastiskt i slutet av januari i år.

#2

Jag satt och tittade på TV - efter fem år utan TV har vi åter en - när det plingade till i telefonen. Norrskensappen påtalade att det var goda möjligheter att kunna se norrsken. Det är inte alltid det är det på mina breddgrader, så tanken väcktes att ge mig iväg någonstans och se om jag kunde få någon bild.

#3

Jag lämnade således TV:n och gick för att fixa till kameran. När jag gjort det och tagit fram ett par varma kängor kom jag att titta ut igenom ett fönster och fick se hur himlen sprakade grön och röd ovanför grannens tak. Jag sa till min fru och min son som var hemma. 

#4

Min son och jag bestämde oss  för köra iväg ner till havet för att se om det kunde vara något. Vid havet hade vi norrsken såväl söderut...

#5

...som västerut,

#6

som österut och

#7

norröver.

#8

Vi hade norrsken runt omkring oss. 

#9

Hade jag vetat om att de skulle bli en sånt här makalöst norrsken hade jag troligen försökt leta upp en plats som varit än bättre än där vi nu befann oss. 

#10

Det var ett tag sedan jag hade chansen att fotografera norrsken. Fotografera i mörker överhuvudtaget. Jag kämpade i minnet med vilka inställningar som var gångbara samtidigt som jag försökte lita på muskelminnet. Jag ville inte tända pannlampan och fördärva mitt mörkerseende.

#11

Jag stod på samma ställe hela tiden. Flyttade bara stativet efter hur norrskenet betedde sig. 

#12

#13

#14

#15

#16

#17

Som sagt en helt makalös norrskenskväll. Det känns som om det kommer att dröja innan jag får uppleva något liknande på mina breddgrader.

#18

TheInvisibleJackal

Förhoppning om norrsken

Tillsammans med några kamrater i fotoklubben hade jag begivit mig iväg norr om stan till en plats med förhoppningsfullt få ljusföroreningar. Så var inte fallet som synes. Vår förhoppning denna lite småkyliga afton, där termometern visade på - 7 grader, var att få se lite norrsken. Det var på gränsen att det var möjligt att få se något på våra sydliga breddgrader. Eftersom det mestadels är mulet och regnigt här gäller det att chansa lite när förhållande medger. Klär man sig bara varmt är några timmars väntan inget större bekymmer. 

#2

Månen var uppe och spred sitt milda sken. Inte helt lysande för lite astrofoto, men trivsamt ändå. Det blev inget norrsken den här novemberkvällen och tyvärr får jag väl säga i skrivandes stund sista dagarna i februari anno 2024 har det inte varit tillstymmelse till någon chans efter den här kvällen heller. Jag lever dock på hoppet. Mars kanske blir bättre.

TheInvisibleJackal 

Äntligen!

Vårvintern har varit en fin tid för norrskensfotografering även för oss som bebor landets sydliga breddgrader. Om jag inte missminner mig var det ypperliga förhållanden i slutet av februari och likaledes senare i slutet av mars. Vid båda dessa första tillfällen var jag p g a sjukdom förhindrad att kunna ta mig ut. Hade dessutom inte riktigt krafterna till det heller.

Den tredje gången den här våren som det visade sig vara bra förhållande var i april. Då, äntligen kunde jag ge mig ut för at försöka mig på att fotografera norrsken. Frågan vara bara var. Mot norr, men var vad det mörkast och var fanns det en intressant förgrund?

Jag borde kanske ha haft koll på lämpliga förgrunder, men det stod helt still. Till sist körde jag till en plats som kallas Särdals kvarn, en bit norr om Halmstad. Väl framme syntes inget norrsken. Hade jag missat det eller hade det inte nått så långt söderut som de hade sagt att det skulle göra. Jag var en smula villrådig. Jag har sett norrsken i Luleå och då var det inget snack om saken. Det gick inte att ta miste på. 

På vinst eller förlust ställde jag upp stativet med vidvinkelzoomen inställd på 16mm och med största bländare d v s f4. Ett ljusstarkare objektiv vore önskvärt, men å ena sidan hur ofta fotar jag norrsken. Inte tillnärmelsevis tillräckligt ofta för att motivera en betydligt ljusstarkare vidvinkel. Jag får nöja mig med det jag har. 

Döm om min förvåning när jag på displayen såg en bit grönfärgad himmel. En himmel jag inte kunde upptäcka några färger alls i med blotta ögat. Jag experimenterade lite med några tider och motiv. Det blev några bilder till sist och av dem föll valet till sist på de här två.

#2

TheInvbisibleJackal

Ljusfest

Norrvikens trädgårdar bjuder på en ljusfest under några veckor i december. Det är populärt och biljetter brukar man behöva boka i tid. En av decembers kallare dagar visade det sig att till den senare tiden fanns det gott om biljetter. Då det var söndag och vi var lediga slog vi till. Plockade fram varmare klädesplagg. Satte kamerabatterier på laddning ity då silvret kryper under noll kan det ibland behövs förstärkning å den sidan. I Norrviken visar temperaturen visar på -8 grader.

#2

Jag tog min 16-35:a. Den brukar vara bra vid nattfotografering, som det den här kvällen kom att handla om. Stativet brukas även det vid dessa tillfällen. Jag känner mig friare då att använda de slutartider jag vill. Min tanke från början var att använda mig av lite längre tider för att kunna hålla ISO:t nere. Det visade sig att utöver den belysning som man hade hängt upp här var var det även eldshow. 

#3

Jag kom även här att använda mig av lite längre tider för att jag anade att de skulle ge upphov till att skapa intressanta mönster av de rörelser som artisten utförde med sina brinnande facklor och andra föremål. 

#4

#5

#6

#6

Här går artisten och slänger glödande gnistor. Med den längre slutartiden blir det till något annat. Märkliga varelser som dansar fram i natten.

#7

Jag hade förväntat mig mer besökare, men kylan höll nog många borta. Det gjorde inte mig något. Det var då bara lättare att fotografera utan känna sig i vägen eller få någon i vägen. 

#8

#9

#10

#11

Strax väntade en ny ljusshow. En artist med ljusbeströdd dräkt dansade på ett litet podium. Hennes lysande klädedräkt kom att tillsammans med längre slutartider att skapa något annorlunda och spännande.

#12

#13

#14

#15

#16

#17

#18

Efter ett tag kom artisten att börja dansa medan hon rörde ett par ljustavar som hon höll i sina händer. Jag kom att fotografera dansen med ljusstavarna med 0,4 sekunders slutartid. Denna tid kom bidra till att artistens rörelser med dessa ljusstavar skapade fantastiska och mycket oväntade mönster.s

#19

#20

#21

#22

#23

#24

#25

#26

#27

#28

#29

#30

God Jul och Gott Nytt År

önskar

TheInvisibleJackal

Kust

Efter en lång och i mångt och ofrivillig frånvaro från bloggandet här på FS börjar jag sakta återvända. Det har varit en tuff senhöst med först en rejäl influensa (ej Covid) följt av svår huvudvärk och en inflammerad slemsäck i höger axel. Den sistnämnda åkomman är ännu inte helt läkt. Jag har stora svårigheter att lyfta min högerarm över axelhöjd, vilket har medfört att jag inte kunnat fotografera överhuvudtaget sedan ett antal veckor tillbaka och med säkerhet inte kan göra det en bra tid framöver heller. Det har därför också tyvärr medfört att jag såg mig tvungen att avboka fotoresa jag hade bokat i början av februari nästa år. Jag har fått ett antal övningar för att förbättra styrka i högerarmen, men att kommer att ta lite tid innan det blir bra igen. Jag tar en dag i taget, mer kan jag inte göra.

Det är aldrig långt till kusten och havet för mig. Jag kan cykla några kilometer så är jag nere vid vattenbrynet. Eller så kan sätta mig i bilen och köra norrut för att se en annan del av kusten. Ibland är det planerade turer. Ibland är det ren ingivelse. Den här turen var av det senare slaget. Kanske lite i senaste laget. solen gick precis ner när vi kom fram. Inte för att jag jagande en solnedgång precis, men det är lite lättare att hitta kompositioner när man ser lite bättre vad man har framför sig. Det var bara att ställa upp stativet och föröka att göra det bästa av situationen. Det var en fantastik kväll vilket fall som helst.

#2

#3

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal