Ismantorp - Öland III

Vit skogslilja

Att vi begav oss till Öland just den här tiden var att vi gärna ville se orkidéen - vit skogslilja. En av de växtplatser där den finns är vid Ismantorp. Det är en högväxt orkidé och just det förhållandet gjorde att jag tänkte att det inte kunde vara alltför svårt att hitta den. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det var rena slumpen; som kanske det ofta är, att vi till sist hittade en. 

#2

#3

#4

Det växer en hel del ekar vid Ismantorp. Det är lite speciellt för en ekpollenallergiker som jag själv. Jag medicinerar visserligen under ekpollenperioden så det brukar gå rätt bra. Är det rejält mycket pollen kan jag känns mig märkbart slö och orkeslös. Jag har alltid med min medicin den här tiden och vet hur mycket jag får ta av den om jag skulle behöva ta mer än den vanliga dosen.

#5

Ismantorp är en av fornborgarna Öland. Den är också en av de största. Det är svårt; i varje fall för en lekman som jag, att föreställa sig hur borgen kan ha sett ut i sina glansdagar. Nu för  tiden består den av ett par meter hög ringmur av stenblock i olika storlekar. Inget som för det otränade ögat inte ser mer utan än en stor stenhög.

#6

Backklöver

I artdatabankens artbeskrivning står det att läsa om backklöver - "Många lokaler är belägna på gravfält som hävdas genom fornminnesvård". Det var kanske just därför jag hittade den här vid Ismantorp.

#7

#8

Vit skogslilja

Återigen stöter jag på ett exemplar av den vita skogsliljan. Ett betydligt vackrare exemplar den här gången.

#9

Inte bara blommor och träd fångar mitt intresse när vi sakta vandrar omkring i området, även buskage gör det. 

#10

Krutbrännare

Även här stöter jag på krutbrännare. Den här tjänstgör som fälla åt någon spindel som spunnit sitt nät runt den och i princip helt kapslat in den i sitt näts klibbiga trådar.

#11

#12

Getväppling

#13

Gul fetknopp

#14

Gul fetknopp

Timmarna vid Ismantorp har väckt hungern i oss och då vi hyr en liten stuga i närheten far vi åter dit för att stilla vår hunger innan det är dags att ge sig kast med försöka finna den lilla späda linnean.

TheInvisibleJackal

Hagön

Bara några dagar efter mitt besök i Tönnersa bestämde jag mig för att köra ner till Hagön. En slags hedområde mellan Hagöns camping och sandstranden. Längre fram på våren går det knappt att vara här. I varje fall inte närmare stranden. Soldyrkarna ploppar då upp som maskrosor till varstans i landskapet. En svår tid för en fotografen. Särskilt när sagda dyrkare bestämmer sig för att á naturell eller nästan är modet för dagen. 

#2 

Den här lite kylslagna och därtill snöfattiga decemberförmiddagen möter jag knappt inte ens hundägare. Det är påfallande tomt på andra levande varelser ur mitt eget släkte. De sitter väl på caféer och annat och stoppar i sig bakelser på löpande band för att bygga upp en fettreserv inför vinterns umbäranden. 

#3

Själv spatserar jag käckt idrottsmannamässigt runt i området med spänstiga steg. För att i emellanåt utbrista i ett "Tallyho!"

#4

Så förflyter några timmar och ryggsäcken som i början kändes skrämmande lätt börjar kännas alltmer otäckt tung. Villfarelse är människans lott beträffande hennes krafter.

#5

#6

Jag satte mig på marken för att ta för mig av min medhavda matsäck. Varm choklad och prickig korvmackor spred sin väldoft över nejden med jag fixade med stativ för att kunna ta några bilder på de små tallarna som tyst gjorde mig sällskap.

#7

TheInvisibleJackal

Vinterpromenad utan snö

Jag sticker emellan mina inlägg om händelser som timade sig under första halvan av förra året med några relativt nytagna bilder (december 25). Jag hade återigen en ledig efter att ha jobbat i helgen som gick. Det var ett tag sedan jag ute och som många gånger förr föll valet på Tönnersa. Jag gillar området och känner att här finns en hel del, även om jag gärna återkommer till en del motiv. Ni som har sett en del av mina tidigare inlägg från den här miljön känner säkert igen ett och annat träd. Har fått ett favoritträd här, som jag gärna fotograferar både en och två gånger.

#2

De här små björkarna har jag sett varje gång och fotograferat varje gång, men inte riktigt hittat en komposition jag känt fungerat. Den här och nästa två bild är första gången (tror jag) som jag visar bilder på de här björkarna. 

#3

#4

#5

#6

Här är tallen jag känner ett oemotståndligt tvång att fotografera varje gång jag befinner mig i Tönnersa. Min komposition är troligen mycket snarlik från gång till gång.

#7

TheInvisibleJackal

Råbäcks hamn i svart och vitt - Kinnekulle

Självklart kunde jag inte låta bli att konvertera bilderna från Råbäcks hamn till svartvitt.

#2

#3

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal

Råbäcks hamn - Kinnekulle VI

Eftermiddagen den här dagen spenderade vi en stund vid Råbäcks hamn. Vi hade sett att den låg ganska nära vårt boende och tänkte att det kunde vara intressant att sig ner till vattnet (Vänern) för att se lite hur det såg ut där. Då vi bor på västkusten har vi upplevt och sett en antal små hamnar och Råbäcks hamn skiljde sig inte nämnvärt från de vi sett tidigare ur det hänseendet. Läste på en skylt att man här brukade skeppa ut kalk härifrån.

Nej, det jag kom fastna för var det minimalistiska landskapet som uppenbarade sig om man gick lite norr om själva hamnen. 

#2

#3

#4

#5

#6

#7

TheInvisibleJackal