fotografi vs verklighet

här är, min för tillfället extremt skitdryga skärm till trots, lite diverse bilder jag plockat under min datorlösa vecka. jag litar inte ett dugg på skärmen, när det gäller att visa min redigering korrekt, så jag hoppas på lite överseende om bilderna ser skumma ut.

här ovan, en bild på min hund boyo. 

idag när jag var ute med boyo (och kameran i släptåg) så såg jag en potentiell bild som jag inte tog, eftersom jag har så oerhört stor respekt för andra personers ägodelar, vilket inkluderar staket in till deras tomter, osv. när jag såg den, så slog det mig helt plötsligt att fotografi inte är verklighet.

frågan om vad fotografi ÄR, har ju debatterats.. förmodligen ända sen det uppfanns. många äro de teoretiker som gnuggat sina hjärnceller och kommit med diverse olika teorier, som för dem själva troligen är helt sanna - kanske t o m den enda sanningen.

jag har inte mycket till övers för "den enda sanningen". det finns olika perspektiv, och var och en får anta de perspektiv som fungerar med den man är. 

dock; för mig är fotografi inte samma sak som verklighet.

det finns många skäl till det, men jag tror att av de främsta skälen är - utsnittet. när vi fotograferar väljer vi EN del av verkligheten. EN del av verkligheten kan inte representera HELA verkligheten. EN del av verkligheten avbildas dessutom genom en maskin - kameran. alltså är presentationen beroende och begränsad till maskinens förmåga. lägg till det att det slutgiltiga resultatet också är begränsat till fotografens förmåga.

det här beskrivs bland annat av vilém flusser. både han och john berger känns betydligt modernare än roland barthes, men ingen av dem är fotografer (även om john berger förmodligen är det mer än flusser, och berger dessutom samarbetade i rätt hög utsträckning med en kvinnlig fotograf jag glömt namnet på).

för mig är det en fördel att själv fotografera när jag tänker teori, och tvärtom. jag tycker att man vinner enormt mycket på att kunna tänka omkring fotografi från minst två håll. 

men för att återgå till det där med verkligheten;

jag kan verkligen förstå att det är lätt att uppfatta ett fotografi som verklighet. men verkligheten är oändlig, ett fotografi är det inte. bara en sån grej borde ju rimligtvis få vem som helst att fatta att ett fotografi aldrig kan vara eller representera verkligheten.

dessutom; ett fotografi har alltid ett perspektiv. det innebär att det finns rätt många val som liksom ingår i det här fotografiet. val av kamera, objektiv, slutartid, bländare, filmval (back in the old days), hur man beskär och komponerar redan vid fotograferingen, hur man bildbehandlar, oavsett om det är analogt eller digitalt, med mer. 

det finns liksom ingenting naturligt med ett fotografi, om och när man tänker så.

något jag däremot TYCKER att fotografi är, är användbart. 

fotografi går att använda till så oerhört mycket. jag tror att det är därför jag ibland kan tycka att de äldre teoretikerna är lite naiva. för dem var nog fotografi något helt annat än det är för mig, och säkert många fler med mig. fotografiet, och i dess sällskap, rörlig film, har ju utvecklats enormt sedan 1839. det går ju liksom inte riktigt att jämföra.

jag menar, hur många olika sorters fotografi har vi inte idag? porträtt. sport. natur. astro. nyheter. skolfoto. reklam. that's just the beginning, liksom.

för att inte tala om hur olika stilar och skolor det finns, numer. herregud, redan för 25 år sen när jag precis börjat jobba som porträtt och bröllopsfotograf, fanns det oändligt många olika sätt att fotografera på. traditionellt, lifestyle (som jag själv gillade en hel del, särskilt för bröllop), "lite häftigt", osv. och vad allt det där betyder, beror förstås på vem som vill ha det och vem som fotograferar.

idag verkar det här med bröllopsfotografering och gravidfotografering vara något HELT annat än när jag var aktiv. det är sagokänsla, grådassigt och möjligen aningens underexponerat, lite lägre färgmättnad, osv. det är absolut kul att tiderna förändras, men jag är inte säker på att jag själv skulle vilja ha den typen av bröllopsbilder (så det är ju tur att jag inte står på tur att gifta mig).

sen är det naturligtvis också skillnad på ett medvetet fotograferande, oavsett om det är en rejält skicklig fotograf eller en amatör, samt fullständigt planlöst fotograferande som landar i sociala medier. ni vet; bilder på dagens lunch/middag, osv. söta kattungar där bilden beskrivs som "great photography", trots att det inte alls är "great photography", utan faktiskt urkasst fotografi, trots den söta kattungen.

för mig personligen är fotografi ett uttrycksmedel. det går, av uppenbara skäl (att vi alla är olika, har olika intressen osv) att uttrycka sig på många sätt. kameran, mörkrummet och datorn är de hjälpmedel som krävs, oavsett om vi använder mörkrum/dator själva eller lämnar bort det jobbet till nån annan. 

jag tror inte att någon skulle kunna få mig att bli övertygad om att fotografi är samma sak som verkligheten (för att återigen återgå till det). jag kanske är färgad av mitt eget sätt att fotografera, men när jag gick där med boyo och kameran, så var min spontana tanke att - bilden jag såg och inte tog, inte är något som särskilt många skulle se eller ens reflektera över. och om de gjorde det, skulle kanske inte särskilt många tycka att det var vare sig intressant eller fint.

jag ska skriva mer om både john berger och vilém flusser, men det får bli en annan dag.

här är resten av bilderna från veckan (idag, faktiskt).

en engångsföreteelse

jag bor i västerås, och under helgen är det årets upplaga av summer meet - det som tidigare kallades power meet (som nu har flyttat till linköping, tror jag - men traditionen här i västerås sitter som berg). egentligen är jag alldeles otroligt ointresserad av bilar, och det var många år sen jag gav mig ut för att fotografera under den här gigantiska bilträffen.

men i år fick jag för mig att jag skulle göra det, så med hunden och kameran i släptåg drog jag ut. det småregnade nästan hela stunden vi var ute, så det blev inte skitlänge. men nån dryg timme var vi ute, iaf.

den här sortens fotografering är inte alls min grej. men det är ungefär såhär jag har fotograferat bilar alla de tillfällen jag faktiskt gjort det. jag gjorde det mer förr, när jag kände folk som cruisade. men numer tycker jag mest att det är drygt. mängder av folk, lika många bilar, mycket intryck, både visuellt, ljud och lukter. många är rejält berusade och dryga. lägg till det att jag inte är särskilt förtjust i folk, så är valet huruvida jag vill ta mig ut oftast enkelt. 

jag tar mig friheten att inte skriva mer, utan här har ni en drös bilder på diverse bilar. :)

hundpromenad till lögarängen

innan jag börjar skriva om bilderna, vill jag bara slänga in en snabb kommentar om mitt förra inlägg. det är fyra personer som kommenterat det inlägget, men av någon skum, okänd anledning kan jag inte godkänna era kommentarer, därför att jag ser dem inte ens. jag ser i mitt nyhetsflöde att de finns, men på moderera-kommentarer-sidan finns de inte. jag har testat alla möjliga saker för att se om det hjälper (uppdatera sidan, byta webbläsare, starta om datorn, ta bort inställningen om att moderera kommentarer innan publicering, satt tillbaka samma inställning.. ), men inget har fungerat. jag har kontaktat david elmfeldt, för jag gissar att det här är nåt som har gått fel, utanför min kontroll.

så det är inte det att jag inte velat svara på era kommentarer - jag har inte läst dem, därför att jag inte har sett dem (än!). 

nog om det. över till dagens bildskörd.

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden idag. det var blåsigt som tusan, och relativt kallt, men när man går funkar det hyfsat bra. vi har inte varit nere vid lögarängen sen i.. mars, tror jag, så vi gick dit. på väg dit går vi över järnvägen, och även om det inte är den sorts motiv som intresserar mig mest, så är det fortfarande väldigt kul att fotografera. 

bilden nedan är ytterligare en bild på en fågel - såna där som jag vanligtvis aldrig hinner få till, eftersom fågeln oftast brukar hinna sticka iväg innan jag får upp kameran. 

som vanligt tänker jag skriva om annat, medan ni tittar på bilder. just nu känner jag att jag vill skriva lite om mitt skrivprojekt - bildanalys (för nykläckta fotografer). för ögonblicket är mitt största problem att hitta språket för att skriva det här projektet. jag vet ju vilken målgrupp jag har; amatörfotografer som inte hållit på alltför länge, eller som kanske ägnat sig mer åt teknik än bildskapande. hela tanken med det här projektet är att få målgruppen att börja titta på fotografier på ett annat sätt, så att de i förlängningen.. well, ett flertal saker, faktiskt. 

dels kommer de att lära sig ett fototekniskt språk när det handlar om att betrakta fotografi. det är användbart om och när man vill prata med andra fotonördar om diverse olika bilder. dels kommer de att lära sig titta på ett annat sätt än de gör nu. i förlängningen kommer det att göra att de blir bättre fotografer. dels kommer de att kunna ta emot influenser på ett medvetet sätt, dels kommer de att lära sig mer om hur man kan göra för att få ett visst resultat. 

det finns naturligtvis fler saker de kommer att lära sig, men det här är vad jag anser är viktigast såhär i början. min tanke är att den bildanalys som kommer att presenteras i den här skriften fokuserar just på fotografer som analyserar fotografier. vill man ägna sig åt mer akademisk bildanalys av fotografi, så är ju det något annat som kräver betydligt mer introduktion och information.

den här skriften kommer inte att ges ut som fysisk bok, utan jag kommer att sälja den till medlemmar i Club Passionista. är man intresserad av att läsa den (när den blir klar) får man helt enkelt bli medlem där. :) 

jag funderar för övrigt på att skriva ytterligare en skrift av nåt slag, som behandlar bildskapande och bildkomposition, just. jag har ju en light-variant i form av det kursmaterial jag använde i höstas, samt det jag skrev ihop/om till onlinevarianten av den kursen, som finns på min hemsida. men det är ganska kortfattat, och jag tänker att det skulle vara kul att skriva något mer ingående. plus att man i en sån bok kan ta upp andra saker som också är relevanta - fototips, framför allt. 

sen har jag ju också min idé om att skriva en bok (förhoppningsvis en som kan tryckas och säljas) om det där med sanning i fotografi, och hur trovärdigt fotografi är som bärare av just sanning. 

vilket HELT osökt fick mig att tänka på passionista, igen. jag har lite smått börjat fundera på ett projekt för 2026 - en gemensam utställning, för de som vill delta. jag ska boka in ett teams-möte med medlemmarna, så vi får prata igenom en del grejer. men jag tror stenhårt på idén och det upplägg jag planerar för. plus att jag har en drös skitkul idéer på gemensamt tema, som medlemmarna ska få rösta på. eventuellt vill jag själv delta i utställningen, beroende på vilket tema som väljs. :D 

för min egen del, och mitt eget fotograferande - jag har faktiskt kommit på ett litet projekt för mig. jag har ju redan börjat, så det är bara att fortsätta - men jag ska ägna mig åt att fotografera mina kranier, edward, ebba och hedda. inte bara i min hemmagjorda låtsas-studio, utan jag ska ta med kranierna utomhus, och fotografera i lite olika miljöer och annat. sen, när jag fått ihop tillräckligt mycket bilder, ska jag ta och göra en bok av det hela. med text, dessutom.

tanken uppstod på grund av de texter jag har som beskrivning, på pixels. jag tycker själv att de blev så roliga, och insåg att jag faktiskt måste göra en fotobok om det. det vore ju vansinnigt kul om det blev en fotobok man kan sälja, men om inte annat vill jag ha en för min egen del. 

jag känner mig lite småmatt inför tanken på allt det här. :D det är ju inte några små projekt jag planerar för. men det är ju så kul! 

plus, såklart, att jag ska ta sommaren på mig att försöka trycka i mig så många som möjligt av alla böcker jag investerat i. just nu håller jag på med roland barthes. först läste jag bildens retorik, som jag tyckte var lite si-och-så. just nu läser jag camera lucida, som jag visserligen redan har läst, men det var så länge sen att jag villhöver läsa om den. men jag har rätt många böcker som ska läsas, och inte enbart nördig fototeori. jag har rätt tunga filosofer att läsa (bl a kant, hume, focault), plus några böcker om 1800-talets gotiska litteratur, poesi, fotografi osv. 

och mitt i allt det här, ska jag planera för höstens kurs i bildseende/bildskapande, samt en intensivkurs i porträtt som kursdeltagarna från våren önskade sig.

så. well. det händer iaf grejer. man har inte mer att göra än man skaffar sig - uppenbarligen. och tydligen så gillar jag att ha fullt upp. tack och lov blir det ju inte mer stressigt än jag gör det, och allt det här får ta den tid det tar. 

jag tror att det var allt jag ville skriva om just idag, men det finns ett gäng bilder kvar att visa - varsågoda. :)

.. och här är dagens sista bild. 

(och har du läst ända hit, kanske du vill läsa mitt senaste blogginlägg på min egen domän, som handlar om olika sätt att se fotografi)

betong och lite växtlighet

tog med mig kameran när jag var ute med hunden idag. jätteskumt väder var det - när solen var framme; skitvarmt. när solen gick i moln och det kom byvindar - skitkallt. och på min balkong var det verkligen kallt. jag står vid balkongdörren när jag röker, så.. 

äsch. well, vädret är rätt ointressant. :)

det som var kul idag var att jag bestämde mig för att INTE gå upp i skogen. jag känner mig ganska mätt på skogsbilder just nu, så jag försöker hitta lite annat att fotografera i stället. idag bestämde jag mig för att viadukter skulle bli dagens motiv.

det finns tre viadukter close-by, som kändes lagom att ta sig an. de ligger inom lämpligt avstånd, särskilt när man har en hund som är värmekänslig (jag med, och det var varmare än jag trott). nu är det ju ingen större skillnad på viadukter, men jag gillar att fotografera i flera ändå. alltid är det nåt som skiljer, och om jag glömde att fotografera en viss sak i den förra, kan jag göra det i den jag är i nu.

det jag verkligen gillar är att det är så oerhört lätt att hitta geometriska former. de bara ÄR ju där, de ligger verkligen bara och väntar på att nån ska förbarma sig och fotografera dem, så att de kan stoltsera med hur snygga de är.

sen är jag förstås också väldigt förtjust i texturen i betong och liknande material. i ärlighetens namn; jag föredrar hur det ser ut i typ betongsuggor - den här är så oerhört gropig och "prickig". men jag gillar det ändå. det blir fortfarande bra på bild, vilket är vad jag är ute efter.

kuriosa: för nån dag sen kom jag att tänka på den gången jag hade en mindre utställning (en "för"-utställning av bilder som skulle ställas ut senare). det var en besökare där - en äldre man, om jag inte missminner mig.. han tittade på en av bilderna, vände sig till mig och sade "sådär kan man ju inte komponera ett fotografi", varpå jag sade "jo, för jag gjorde ju det där". 

haha, så jäkla underhållande. och han var verkligen upprörd! :o och även om det var länge sen och jag inte minns exakt hur bilden såg ut, så vet jag att jag var väldigt nöjd med den. det var då rakt inget fel på den kompositionen. :D 

den här bilden är jag jätteförtjust i. den var väldigt knepigt exponerad, men jag tycker att jag lyckades hyfsat bra med att få den snygg. det är främst taket jag är förtjust i, jag gillar hur ljuset reflekteras.

den här fågeln såg jag på väg hem. det är sällan (om nånsin, faktiskt) jag har lyckats få en sån här bild, men idag hände det. det är inte nån skithäftig bild, men jag tycker att den är lite gullig, om inte annat.

sen råkade jag hitta lite växtlighet också, på vägen. det här var så fint att jag inte kunde låta bli. det blåste rätt rejält när jag var på just det här stället, så det blev rätt många bilder. var osäker på om jag skulle få något som var någotsånär skarpt, och jag tycker att jag lyckades rätt väl, faktiskt.

de här två sista bilderna har jag väntat på att ta. på kortsidan av huset där jag bor står de. jag är ingen tulpan-älskare, men just de här är rätt coola, faktiskt. den ovan är så mörkt röd att den i vissa ljus ser svart ut. den andra är kritvit. 

när jag redigerade bilderna kom jag på att dessa två bilder är ett exemplariskt tillfälle att höra om mina Passionista-medlemmar (fd kursdeltagare) kan förklara varför den vita tulpanen har fått så mörk bakgrund, medan den mörka tulpanen har en mycket ljusare bakgrund. 

på det stora hela känner jag mig faktiskt rätt nöjd med dagens bildskörd, trots att jag är både trött och groggy. 

100 inlägg - hipp, hipp, hurra!? :D

detta är mitt hundrade blogginlägg sen jag började hänga här igen - vilket måste vara lite drygt ett halvår sen. har inte bemödat mig om att titta när jag skrev det första inlägget, men det torde rimligtvis ha varit nånstans precis i början av min återkomst till fotosidan.

jag satt just och funderade på vad jag skulle skriva om idag, och bestämde mig för att ägna lite tid åt frågan om vad tusan man gör med alla sina bilder. jag menar; även om jag inte är i min mest foto-intensiva period just nu, så blir det ändå en hel del bilder. de flesta lägger sig på hög, och det händer inget särskilt med dem. en del använder jag som illustration till blogginlägg jag skriver i club passionista. ytterst få har hamnat på mina väggar. 

men sen, då?

med tanke på att jag beslutat mig för att ägna mig åt att - vad ska jag kalla det? lära ut? undervisa? inspirera? well, vad man än kallar det, så är ju hela poängen att på ett eller annat vis hjälpa andra människor att hitta nya sätt att se och fotografera.

(den här såg skarp ut innan jag öppnade den i photoshop)

alltså behöver jag exempelbilder. det blir ju svårt att undervisa/inspirera om man inte kan visa exempel på det man pratar om. trots allt är det ju ett visuellt medium vi ägnar oss åt, och jag är medveten om att alla kanske inte har samma abstrakta hjärna som jag har (ie; förmågan att se framför sig det man pratar om).

som exempel, bilden ovan - hur förklarar jag med ord så att någon som inte är van att tänka i bildseende/bildkomposition, att den här bilden för mig innehåller ett visst mått av dragkamp mellan trästock och grangrenar? 

det behövs exempel, helt enkelt.

vid det här laget har jag betydligt fler exempelbilder än jag behöver. jag ska uppdatera kursmaterialet till höstens kurs i just bildseende/bildskapande, bland annat med nya bilder - men det är mest för min egen skull, för att jag tröttnar på att titta på samma bilder en gång till. :D 

plus att det åtminstone för mig är kul att faktiskt kunna välja vilka bilder jag vill ska illustrera en viss sak. inte bara använda si och så många, för att jag inte har några andra.

så jag känner mig ändå lyckligt lottad, på det viset. att det någonstans finns ett syfte med att fotografera. det är nämligen ett av de skäl som gjorde att jag varit frånvarande härifrån i så många år, och att jag knappt fotograferat alls under lika nästan lika många år. 

jag kunde inte se någon poäng med att fotografera om det inte var för att jobba med det, och jag är en person som behöver ha ett syfte för att vad-det-än-gäller ska vara värt besväret. 

nu är jag ganska precis exakt där jag vill vara, faktiskt. jag är otroligt nöjd med det faktum att jag beslutat att inte fotografera mot betalning. jag är lika nöjd med att fungera som kunskapsförmedlare/lärare/inspiratör/vad-man-nu-vill-kalla-det. 

jag kan ju bara lära ut mitt eget sätt att tänka/fotografera, och det handlar om att se världen på ett helt annat sätt än de flesta kanske är vana vid. fotografi är en beståndsdel i min världsbild, och det är en del i hur jag har lärt mig att se och betrakta världen. EN del. sen finns det rätt många andra tårtbitar också, som är del av hur jag ser saker och ting. 

att lära sig fotografera av mig, är att ta del av hela den tårtan. du och jag kommer aldrig att kunna se världen exakt likadant, eftersom vi är två olika personer - men jag kan ge dig en inblick i hur jag ser, och förhoppningsvis kommer det att göra något med hur du ser. i slutänden, förhoppningsvis, gör det något med din världsbild (inte bara fotograferandet). 

men för all del - tro inte att jag inte lär mig något av andra. jag tittar, beundrar, funderar, ifrågasätter (i mitt huvud, alltså), och lär mig hela tiden. i min värld är livet till för att lära sig saker av, och jag försöker så gott jag kan att ta lärdom av det mesta jag möter.

så visst ser jag att det finns poänger med mina fotografier. kanske inte alla. eller, åtminstone så används inte alla. men på det stora hela finns det poänger med det mesta jag fotograferar. 

och de här två tulpanbilderna får avsluta dagens rant. :) det är för övrigt samma tulpaner som för några inlägg sedan - bilderna med kraftigt nedsatt färgmättnad, som är lite för sockersöta för sitt eget bästa (och alla andras bästa, eftersom diabetes och sockerchocker är överväldigande lättriskerat när man tittar på dem). nu är de i ett stadie av förfall som jag själv uppskattar oerhört mycket mer.