Malinkas blogg om fotografi
mer frost
det är verkligen vackert med frost. jag kunde inte låta bli att ta ett ytterst långsamt varv runt kvarteret med hunden idag, och hittade mängder med skönhet bland löven.
mitt dygn har dock rullat nästan ett helt varv, så ni får njuta av dem på egen hand, utan ytterligare kommentarer.
kommer dock, om nåt inlägg eller så, att skriva ett längre sådant om hur jag tänker och vad jag tittar efter när jag fotograferar. det är ju en eller ett par av er som kommenterat att ni undrar hur jag bär mig åt, så jag har funderat lite på det. 😄
men för nu; frostiga höstlöv (och kottar) deluxe! 🙏
jag tror för övrigt att jag kommit på varför jag i perioder har så svårt att sätta skärpan, när jag VILL ha skärpa. tror att det beror på att jag vid de tillfällena är trött. idag märkte jag (och det syns) att det var svårt att sätta manuell skärpa, och jag var trött, och dessutom var det för årstiden rätt drygt ljus ute (ljuskänslig).
nåja.
frost på höstlöven
de här fotograferades igår (söndag) morse innan jag gick och lade mig. hade turen att vara vaken tillräckligt länge för att hinna med lite dagsljus. fotograferade uteslutande höstlöv på backen och på björken på baksidan av mitt hus. jag hade en plan om att visa dem i liiite, lite färg, men.. well, det blev inte så. 😅
jag har inga direkta kommentarer till dessa, utöver att jag själv tycker att de blev rätt trevliga.
så - enjoy! 🙏
mest ICM, ett par i färg
det är bra att ha hund. då kommer man ut, vare sig man vill eller inte. dessutom kan man ta med sig kameran när man går ut. det sker nästan dagligen - iaf de dagar jag faktiskt är vaken dagtid.
såsom idag.
jag är fortfarande lite tröttbakis sen helgen, så jag tänkte att det blir vad det blir, när vi gick ut. hade ingen direkt plan för vart vi skulle gå heller, utan vi gick dit fötterna ledde oss. det finns dock en hel del rätt kul bildmöjligheter längs just den här rundan.
jag har börjat med en ny rutin i fotograferandet. inte alla, men många saker jag fotograferar, blir det minst tre bilder av. en skarp, minst två med icm. det är inte alltid alla blir bra, men man måste ju prova och se - annars lär man ju inte få reda på det.
liiiite, lite färg kommer med även idag. det finns fortfarande ställen som är bedövande vackra i färgerna, och jag erkänner att jag har svårt att låta bli just där.
har ni för övrigt noterat att jag inte fotograferar fullt så många närbilder just nu? det slog mig nu under promenaden, att jag faktiskt börjar lyckas få till bilder med ett annat utsnitt än mina gamla vanliga skogsbilder.
inte för att det gör nån större skillnad. tror att jag bygger upp mina bilder på samma sätt, bara att det är en lite större bit verklighet som fotograferas. jag är lite impad av det själv, faktiskt. ni anar inte hur lång tid jag har trott att jag inte kan det. men det tar sig!
.. och här har vi slutet på dagens bildskörd! 📷✨🙏
lite gott och blandat
nu ska jag skriva något jag knappt kan tro om mig själv; jag längtar tills det vänder, det här med antal ljusa timmar på dygnet. för mig som har så knepig dygnsrytm är det svårt att få till en regelbunden rutin när det gäller att komma ut med kameran. vissa dagar ser jag inget dagsljus alls.
idag har jag sett massor med dagsljus, dock. tog med mig hund och kamera, och tycker att jag fick till lite trevliga bilder fast att det inte kändes så medan vi var ute. då kändes det mest som att jag fotograferade på rutin och gammal vana. men det blev rätt bra ändå.
det är fortfarande fint med hösten, även om den börjat övergå till mer grått än färg. jag gillar båda delarna, så mig gör det inget. det enda jag inte vill ha är vinter, av flera skäl. dels för att området där jag bor blir så vansinnigt DÅLIGT plogat och sandat. det är oftast förenat med livsfara att ta sig ut, vilket är lite smådrygt när man har hund. och när hundarna också halkar och glider omkring på blankis, då vet man att det inte är ok.
sen, beroende på om det är mycket vit snö, är vintern också alldeles för ljus för mig. jag blir så bländad att jag inte ser nåt, och det är också jobbigt. särskilt om det är en solig dag med mycket snö.
plus att jag tycker att det är skitdrygt att fotografera ute i snö.
för att undvika mer gnäll, kan jag iaf skvallra om att skrivandet på mitt bokprojekt faktiskt rör på sig. boken kommer att vara delad i två delar, där den första tar upp olika perspektiv på sanning som fenomen, och den andra delen tar upp hur vår uppfattning om sanning påverkas av fototekniska saker, samt fotografens val av exvis komposition, ljus osv.
just för ögonblicket känns det väldigt bra, det jag skriver. vi får se om jag lyckas hålla samma känsla genom hela processen - det återstår att se.
men. jag har lite annat att pyssla med, så ni får titta på resten av bilderna utan kommentarer (förutom på kanske en).
enjoy! 🙏
(jag kunde inte låta bli att fotografera det här, faktiskt - det torde rimligtvis vara ett gäng tonårstjejer som passerat här på fyllan, eller nåt)
mitt bokprojekt om sanning i fotografi
den här bilden är endast till för illustration, eller iaf som något att titta på innan ni läser texten.
dagens inlägg handlar om något som jag skrev om för rätt länge sen - det var nog redan förra hösten, om jag inte missminner mig.
någon enstaka kanske minns att jag funderar på att skriva en fototeoretisk bok om hur vi uppfattar sanning i fotografi!?
well.
jag har faktiskt börjat.
boken kommer, iaf som det känns just nu, att vara uppdelad i två delar. den första delen kommer att vara väldigt teoretisk/filosofisk, och delad i essäer som tar upp olika saker som har med sanning att göra. den andra delen kommer att bestå av (också essäer) texter som på olika sätt berör sanning i relation till fotografi, och VARFÖR vi (eventuellt) uppfattar ett fotografi som sanning.
det är ett stort projekt. jag har ingen aning om hur lång tid det kommer att ta. känner jag mig själv rätt kommer jag att ha mer intensiva skrivperioder, och långa perioder där jag inte skriver alls. det kan ta allt från några månader till ett par år. jag hoppas förstås att det ligger mer åt några månder än ett par år, men den som lever får se.
för tillfället har jag två kortare utkast till två essäer. eftersom jag har lyckats få igång min skumma skrivare, har jag dessutom skrivit ut dem. bara det i sig är så jävla coolt så jag nästan går av på mitten. jag är otroligt tacksam att jag fick igång skrivaren, för att se texterna på papper, oavsett hur korta och ofärdiga de än är, gör att det känns mer verkligt.
tänk om det här blir en bok som kan ges ut??? 😮😮😮 hur coolt vore inte DET?????







































