stiltje, och seende

det är stiltje, mer eller mindre, i mitt fotograferande just nu. iaf med bilder som jag har lust att dela med mig av. mitt dygn rullar och rullar, och det är svårt att hitta vettiga tillfällen att ta med kameran på en längre promenad, när det inte är för varmt, eller något annat som drygar sig. 

bilderna i det här inlägget är sen några dagar tillbaka. jag och hunden traskade en kortare sträcka i elljusspåret, och jag hade med mig hilda. det blev inte så jättemånga bilder, men några. de här tre är de jag känner starkast för, 

bilden här ovanför är den mest romantiskt gulliga av dem alla tre. det är ungefär den här tiden på året som jag fotograferar mest blommor, just - gärna på träd/buskar. annars är jag ju inte så jätteroad av det. fast å andra sidan; jag fotograferar ju även blommor på mitt eget sätt, så nåt får ajg ju uppenbarligen ut av det.

den första bilden, samt denna, är de två jag tycker säger mig mest. här ovanför ser jag t ex en stod, bred mun utan tillhörande ansikte. grenarna som tycks smälta in i stenen, såg ut som en krona när jag fotograferade. för mig blir det här nån slags märklig skogsvarelse som bidar sin tid. 

vad ser ni?

det gäller att passa på

om sommaren blir som jag hört - vill säga; extremvarm, så kommer jag och boyo, min hund, att bli väldigt begränsade. dels kommer vi inte att kunna gå några direkta promenader eftersom både han och jag är värmeintoleranta, dels kommer vi inte att kunna ta oss iväg nånstans pga för varmt att ta sig till/från bussen. 

så. vi får passa på medan vi kan. mitt dygn gjorde att jag vaknade väldigt tidigt idag, så vi tog oss ned en sväng på stan innan det är tänkt att börja regna idag. 

det här är vad vi hittade (inga fler kommentarer från mig).

en oväntad bild

det har varit väldigt lite fotograferande för min del den senaste veckan. dels sörjer jag min molly, dels har jag varit kraftigt påverkad av pollen (trötthet), dels har min dygnsrytm börjat rulla i högre hastighet än den gjort på ett par, tre månader.

de här bilderna är från häromdagen, när jag tog med hilda ut på hundpromenad. hunden bajsade, såklart, och väluppfostrad matte som jag är plockade jag upp efter honom.

men vart gör man av bajspåsen om man inte vill hålla den under näsan när man ska hålla i kameran för att fotografera?

man ställer ifrån sig den på nåt passande ställe, och tar med sig den när man fotograferat klart.

jag ställde den såsom ovan, och medan det kan tyckas lite småfånigt att fotografera en bajspåse mot en betongvägg, så tyckte jag dels att gråskalan blev vansinnigt snygg, och att själva bajspåsen har en väldigt snygg båge bakåt, åt vänster.

bilderna nedan är det jag egentligen ägnade mig åt just där. bajspåsen följde sedan med på en längre bit av promenaden pga brist på sopkorgar.

pollenpåverkad idag

av nån anledning har jag en riktigt knepig dag idag. har varit trött, seg, trög, långsam, slö i tanken - vilket är allra värst av allt, eftersom jag är van vid att ha en stor, vid och aktiv tankevärld. allt det här gjorde att jag inte alls hade lust att gå ut med hunden. men - trots att jag inte hade lust med nåt alls, så tog jag med mig hilda.

vi gick inte nån jättelång promenad. däremot var vi ute rätt länge. jag fastnade vid järnvägen igen. det är lite för kul med alla de här ledningarna som bara hänger där och är superläckra. 

jag tycker att jag börjar få bättre koll på det här med dubbelexponeringar. det börjar sätta sig lite, det här med hur jag behöver kombinera komposition och exponering, i båda exponeringarna. framför allt tycker jag att jag börjar få bättre koll på hur ljus/mörker slår ut varandra, hur jag kan få dem att samarbeta, osv.

dessutom har jag börjat bildbehandla lite hårdare. jag tycker nämligen att dubbelexponeringarna, just, tenderar till att bli lite väl grådassiga för min smak. jag, med bakgrund i porträttfotografi, är inte riktigt van vid att dra i spakarna fullt så mycket som jag gör just nu, men trägen vinner över vanan.

det jag personligen tycker är mest intressant med de här bilderna är att många av dem ser ut att vara proppfulla med dimma. detta är INTE med sanningen överensstämmande. nog för att det var molnigt, men det fanns inte en tillstymmelse till dimma. jag har lärt mig av tidigare experimenterande att det kan se ut så när det är stora partier typ tom, ljus himmel. den lägger sig som en dimma över den andra exponeringen, och så KAN det se ut såhär. måste inte, men KAN göra.

men usch, vad trög jag är i skallen, hörrni.

nu får ni titta på resten utan mig.

enjoy!

påbörjad urvalsprocess till utställning

jag har börjat fundera lite på vad jag ska använda för bilder till club passionistas utställning i höst. har satt ihop ett antal alternativ med diverse variationer - vissa skiljer det bara en bild i från föregående. de tre sista, tror jag, har jag också justerat tonaliteten för att se om de funkar ihop då. lågupplöst, mind you, men ändock.

jag kommer att välja det jag själv tycker funkar bäst i slutänden, men känn dig inbjuden att kommentera, nonetheless. 🙂 

här kommer resten utan vidare kommentarer (jag har varit vaken hela natten, jag måste försöka komma i säng).

enjoy! 🙏