att återvända till

i västerås har väderprognosen för dagen varit regn - typ hela dagen. som oftast,  har prognosen förändrats, även under dagen. i stället för konstant regn har det varit längre, hyfsat intensiva regn. strax före lunch bestämde jag mig för att gå ut med hunden lite tidigare, bara för att slippa senare regn. kameran fick åka med, och vi stannade faktiskt till på samma ställe där vi var igår. 

för att inte upprepa mig alltför mycket rörde vi oss mellan flera träd, och senare faktiskt bort därifrån. men till skillnad från igår, blev det idag lite dubbelexponeringar och någon enstaka icm-bild.

de senaste dagarna har jag funderat en hel del på hur jag skulle beskriva mitt eget fotograferande för någon som inte sett mina bilder, eller kanske inte ens känner mig. jag har kommit fram till att det är vansinnigt svårt att faktiskt beskriva på ett vettigt sätt. det är ju inte som att jag fotograferar dokumentärt eller på ett plats-beskrivande vis. inte heller traditionella naturbilder - eller ens traditionella arkitekturbilder, alla gånger. 🤦🏻‍♀️

det jag har landat i är flera saker. den första torde ni ha sett mig skriva om tidigare - att jag ägnar mig åt visuell poesi. det tycker jag fortfarande att jag gör, även om också det är ett uttryck som kanske inte är helt lättgreppat.

det andra jag skulle säga om mitt eget fotograferande är att jag försöker visualisera min inre verklighet på ett sätt som gör det synligt för andra. för min inre verklighet ser INTE ut som min yttre. 😅 sen hur den som betraktar mina fotografier väljer att tolka min inre verklighet - det får stå för betraktaren. 

ett annat sätt att beskriva det på är att säga att mina bilder är vad som händer när min inre värld och yttre verklighet krockar. 

ytterligare ett sätt att prata om mina bilder är att se dem som nån slags portaler. det ligger rätt nära det jag skrivit om förut när det handlar om hur och vad det är jag ser. för er som följt den här bloggen; ni kanske minns att jag berättat om min barndoms fantasier om tomtar och troll, hur och vart de bor osv. jag tror att mitt seende har rört sig en bit bort från det, till just det här med portaler.

när jag säger portaler menar jag inte som i fantasy- eller sci-fi. det jag menar är att jag ser ställen där verkligheten ruckar lite på sig, så att man som betraktare (jag själv inkluderad) kanske kan se något annat mellan vår verklighet och den som finns bortom. det är svårt att sätta ord på, men när verkligheten är bara lite, lite förflyttad uppstår en glipa. den glipan kan vi kanske, om vi har tur, se något annat, okänt, igenom.

det är bland annat därför jag använder mig av både icm och dubbelexponeringar. det är också därför åtminstone jag själv upplever att det inte är i syfte att skapa effekt, utan för att visa något jag själv redan ser. 

oavsett vad man kallar det eller hur man pratar om mina bilder, så är jag själv väldigt bekväm med hur jag ser och fotograferar. annars skulle jag inte fotografera som jag gör. 

och bara som kort bildkommentar: här är två dubbelexponeringar på exakt samma ställe. den ovan är lite småkul på sitt vis, men personligen föredrar jag den undre.

fast fråga inte vad jag har dubbelexponerat in i den här bilden, för det har jag ingen aning om. jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad tusan jag fick för mig skulle kunna funka. 😅

här är vi på väg bort från stället där vi var igår. hittade dessa i en rabatt in mot en villa och kunde inte låta bli. det var alldeles, alldeles för gulligt för sitt eget bästa.

och här är vi hemma igen. jag upptäckte att en växt hade snurrat sig runt staketet som går runt nedgången till cykelförrådet, och kunde inte låta bli här heller. 🤗

Bjarne 2026-06-07 10:51

Visuell poesi är en bra beskrivning av dina bilder tycker jag! Jag kan tänka mig att det är en hel del av ditt inre som kommer till uttryck också. Många utmärkta bilder här. Jag gillar detaljerna på träd i början liksom blommorna med ICM - bland annat!
Hälsningar Bjarne

Svar från pisces 2026-06-07 14:19

jamen visst funkar just det uttryckte!? 🙂 jag gillar't, iaf.

och tack. 🙏 jag blev också väldigt förtjust i just detaljbilderna från träden. det är nåt mer träd (och sten!), alltså.. 🤗

Vibybo 2026-06-08 18:19

Det var många svåra djupa funderingar. Vad är verkligheten frågade mig en person en gång, och jag kunde endast komma på: det är väl när man öppnar ytterdörren och ser ut. Ja, säg det. Bildkonst, visuell poesi, två cirklar som i hög grad täcker varandra. Hälften av bilderna här har romantiskt inslag, andra halvan amputationer, skador.

Svar från pisces 2026-06-08 22:43

jag tycker att det är så fantastiskt att du ser amputationerna, eftersom det ligger väldigt nära vad jag själv upplever i just den typen av bilder. 🙏