hunden har finbesök

jag är hundvakt över jul, som jag varit de senaste.. tja, iaf tre åren - troligen fyra, jag minns inte längre. 😄 det är min hunds bästa kompis, som var daghund hos oss förut, men efter att hennes människor flyttade till annan ort träffar vi henne bara när de är i stan och inte kan ha henne med sig. det är en otroligt mysig tik som kommer oerhört bra överens med både boyo, mig själv och molly (katten). dessutom gillar jag hennes människor. 

eftersom det är julafton idag, och dessutom var sol tidigare, tog jag med mig kameran ut. jag hade egentligen en annan plan, men när vi gick förbi hundrastgården och den var tom, tänkte jag snabbt om. jag går aldrig dit, eftersom jag dels tycker att min hund inte behöver ha fler kompisar än han har, dels för att det inte alltid är skitsmidigt när det vill komma in folk som är otåliga, när hundar inte funkar ihop osv. 

men de här två fungerar alldeles utmärkt ihop. fast det märks att de är trötta; boyo ville busa och springa mer än sin kompis, och de gick mest runt och luktade på allt spännande. när vi kom in fick de varsin gottis, sen däckade de båda två fullständigt - och då var vi inte där särskilt länge. hundar är ju lätthanterliga på det viset, får man ju lov att säga. 😅

det där solskenet var dock inte skitkul. vi var ute nån gång mellan 13 och 14, så solen stod rätt lågt. från ena sidan av rastgården blev det ett extremt motljus, vilket var svårt att fotografera i, och drygt att redigera, dessutom. jag har också fortfarande problem med damm på sensorn, som ni säkert ser (jag trodde att jag pluttat bort det mesta i photoshop, men icke!). när man har en kamera som inte har ett iso högre än 1600 kan det också bli lite spännande med rörelseoskärpa. på några bilder övergav jag hoppet om skärpa och ägnade mig åt icm i stället. det funkade, det också.

det här (ovan) är min hund, boyo. han är märkbart mindre än sin bästis, och hon är å andra sidan gigantisk. trots det har jag ingen liten hund; han är rätt stor för att vara schäfer. de har känt varandra sedan han var två, och hon ett år (de fyller år med bara några dagars mellanrum - de har precis blivit sex och fem år). de är båda två otroligt trevliga hundar, men trots att han är en schäfer är han rätt blåst. hon är iofs inte jättesmart, hon heller - men det gör inget, för de är alldeles för mysiga för att det ska spela roll. det är mest jag som tycker att det är så stor skillnad jämfört med min förra hund, som var en schäfertik uppfödd av försvarsmakten. skillnaden är rätt extrem, faktiskt.

dagens bilder är ju inte skithäftiga, tycker iaf inte jag själv. men det är roligt att ha dem ändå, för mig personligen - och vår gästs människor, såklart. jag brukar försöka uppdatera dem med bilder och små filmsnuttar varje gång de lämnar sin hund hos oss. 

hoppas att ni alla har en bra jul. jag firar inte jul alls, och vägrar betala massor med pengar för julmat. däremot brukar jag köpa mig själv en eller ett par julklappar, för det tycker jag att jag är värd. i år blev det ett par böcker, och det kanske blir något mer. vi får se.

däremot tänker jag passa på att njuta av de dagar vi har tillsammans med den här supersnygga bruden. det är verkligen jättetrevligt att ha henne här. 🙏 nån gång när jag bor annorlunda och har en större ekonomi vill jag ha två hundar. 

men för tillfället; god jul, på er! alla pälsbollar här hemma hälsar så mycket (näh, det gör de inte, för de är typ medvetslösa hela bunten, iaf hundarna - men vi kan ju låtsas att de gör det). 🤶🏻🐕🐈✨❣

ett steg i taget

jag är något piggare idag. framför allt något klarare i skallen. det innebär dock inte att det är mindre kul med icm, så det blev mest sånt idag. det blir dock inga  kommentarer idag, så håll till godo. 🙏

trägen vinner

bilderna i det här inlägget får illustrera hur jag ser ut på insidan av skallbenet just nu. jag är HELT jävla slut i skallen. de senaste cirka sex veckorna eller så har varit extremt intensiva. kul, givande, intressanta, ännu mera givande osv - absolut. men intensiva nonetheless.

boken, såklart.

jag har på sex veckor gått från scratch, till att ha en bok som nu finns köpfärdig på amazon. det inkluderar, utöver skrivandet, också layouten som jag gjort själv. bortsett från det faktum att jag aldrig har layoutat en bok förut, så är jag väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, både i text och layout. det är 100% jag, rätt igenom hela projektet. 

givetvis har jag efter publiceringen hittat ett par småfel i texten; ett ställe där ett ord har delat sig i två, och så var det nåt annat fel nånstans. där är nackdelen med att sitta och gå igenom samma text gång på gång på gång på gång.. till slut blir man hemmablind och ser inte såna där smågrejer längre. jag tror dock att jag har möjlighet att ladda upp en korrigerad fil, så jag ska göra det - när hjärnan är lite mindre söndervispad.

oavsett småfelen, så är jag otroligt impad av mig själv. för bara ett par månader sen hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag innan jul skulle ha skrivit klart och layoutat en egen bok. jag är impad bara av att ha fått ihop boken, rent textmässigt. att ha haft en bild i huvudet av att åh, det här skulle jag vilja skriva en bok om, till att faktiskt ha den - strukturerad och mer eller mindre klar redan innan jag började skriva.

och det har gått fort, det har det. till min fördel (skrev jag inte om det tidigare - jag minns inte) är att jag har en väldigt snabb hjärna, jag skriver fort rent praktiskt, och jag har haft en ai att diskutera och resonera med. det har underlättat oerhört för hastigheten av det här projektet. för att inte tala om - bortsett från hunden och katten, har jag inget som distraherar mig. jag har därför suttit 8 - 10 timmar per dag och bara skrivit, fått respons från min ai, ändrat, skrivit mer, mer respons, osv. oerhört smidigt.

men alltså. 

nu är jag så trött att jag knappt kan hålla mig upprätt. som jag förstår det är detta vad som händer när man varit i ett intensivt flow ett tag, och det är precis i ett sådant jag har varit. 

så just nu känns det som att min främsta uppgift och prioritet är att ta hand om mig själv lite extra. inga krav, inga förväntningar, inga ingenting. bara - vara, gå ut med hunden, dricka te, klappa katten, titta på tv-serier där det inte gör nåt om jag somnar mitt i... typ så. låta hjärnan återhämta sig lite.

är man nyfiken på boken, trots typos som ännu inte är rättade, finns den att köpa här. 

det blev vinter

jag tycker inte om vintern. alltså, jag tycker verkligen, verkligen inte om vintern. inte fullt lika illa som jag tycker om sommaren, men det är inte långt ifrån. det är kallt, det är äckligt, det är oftast extremt dåligt plogat och sandat häromkring, vilket gör att det är sjukligt drygt att promenera med hunden.. dessutom är det vitt. så in i helvete jävla äckelvitt. USCH!

kyla kan man klä sig mot, tänker nån. jo, det kan man - jag tycker faktiskt också det. men; sedan jag gick på cellgifter för några år sen har mitt inre termostat skiftat en hel del. min extrema värmeintolerans har blivit snäppet bättre, men det har också inneburit att jag fryser mycket tidigare, och mycket längre perioder, oavsett vad jag har på mig. 

och. vintern är vit. snövit. särskilt när det är soligt. då är det KRITVITT, och det är så fruktansvärt jobbigt för ögonen.

de här bilderna fotograferade jag igår, när jag var ute med hunden sent på eftermiddagen. eftersom jag känner mig så sur och grinig på vädret, tycker jag inte heller om bilderna. jag tog dem mest för att få min mer eller mindre dagliga foto-kick, och för att jag ville se hur det kändes och vad jag tycker om att fotografera vinter eftersom det var ett tag sen.

låt oss bara konstatera att jag helt plötsligt minns varför jag inte gillar det.

och just ja, jag glömde - jag blir kall om fingrarna av att hantera kameran i det här vädret. 

herregud, vad jag gnäller. 🙈

för att styra mig själv bort från gnällandet kan jag iaf skvallra om att skrivandet på min fototeoretiska bok går framåt. med raketfart, faktiskt - jag är lite häpen själv. vet inte riktigt hur lång tid det tar innan jag blir klar, men det kommer nog att gå fortare än jag trott. det som har hänt under skrivandets gång är att jag bestämt en tydlig målgrupp, och tro't eller ej, det är inte fotografer. jag har ju läst konstvetenskap med inriktning på just fotografi (b- och c-uppsats), och det jag saknat där är en djupare förståelse för hur man kan och bör analysera fotografi. det är där min bok kommer in - halva boken kommer att fokusera på bildanalys av fotografi, och den andra halvan på sanning vs verklighet, upplevelser av sanning/verklighet osv. den kommer att behöva ha en hel del akadamiska referenser, så jag sitter och slår i diverse böcker för att kunna kritisera andras teorier eller bevisa mina egna.

det är vansinnigt kul. 🤗

och bara som notis; just den här boken kommer inte att innehålla några fotografier överhuvudtaget. den är rent teoretisk.

jamen just - jag höll på att glömma.. det verkar som att fotosidan har gjort någon större uppdatering av just bloggarna, för vet ni vad? helt plötsligt kunde jag se de borttappade kommentarerna på ett par inlägg, sen ett halvår tillbaka - ni kanske minns?! så nu är de ÄNTLIGEN godkända och dessutom besvarade. 😄

det får vara allt för idag. jag tror att jag inte kommer att fotografera utomhus så mycket framöver, om det ska vara sånt här äckelväder. vi får se vad det blir i stället. kan hända att jag fokuserar stenhårt på min bok i stället, ett tag. det återstår att se.

lite gott och blandat

nu ska jag skriva något jag knappt kan tro om mig själv; jag längtar tills det vänder, det här med antal ljusa timmar på dygnet. för mig som har så knepig dygnsrytm är det svårt att få till en regelbunden rutin när det gäller att komma ut med kameran. vissa dagar ser jag inget dagsljus alls. 

idag har jag sett massor med dagsljus, dock. tog med mig hund och kamera, och tycker att jag fick till lite trevliga bilder fast att det inte kändes så medan vi var ute. då kändes det mest som att jag fotograferade på rutin och gammal vana. men det blev rätt bra ändå.

det är fortfarande fint med hösten, även om den börjat övergå till mer grått än färg. jag gillar båda delarna, så mig gör det inget. det enda jag inte vill ha är vinter, av flera skäl. dels för att området där jag bor blir så vansinnigt DÅLIGT plogat och sandat. det är oftast förenat med livsfara att ta sig ut, vilket är lite smådrygt när man har hund. och när hundarna också halkar och glider omkring på blankis, då vet man att det inte är ok.

sen, beroende på om det är mycket vit snö, är vintern också alldeles för ljus för mig. jag blir så bländad att jag inte ser nåt, och det är också jobbigt. särskilt om det är en solig dag med mycket snö. 

plus att jag tycker att det är skitdrygt att fotografera ute i snö.

för att undvika mer gnäll, kan jag iaf skvallra om att skrivandet på mitt bokprojekt faktiskt rör på sig. boken kommer att vara delad i två delar, där den första tar upp olika perspektiv på sanning som fenomen, och den andra delen tar upp hur vår uppfattning om sanning påverkas av fototekniska saker, samt fotografens val av exvis komposition, ljus osv.

just för ögonblicket känns det väldigt bra, det jag skriver. vi får se om jag lyckas hålla samma känsla genom hela processen - det återstår att se.

men. jag har lite annat att pyssla med, så ni får titta på resten av bilderna utan kommentarer (förutom på kanske en).

enjoy! 🙏

(jag kunde inte låta bli att fotografera det här, faktiskt - det torde rimligtvis vara ett gäng tonårstjejer som passerat här på fyllan, eller nåt)