tröttbakis

igår fotograferade jag på bdsm-tema, som jag berättade (för ett tag sen) att jag skulle göra. det var väldigt roligt, och bilderna blev riktigt trevliga. men eftersom det nu är som det är, just med temat, och eftersom vissa tycker att det är jobbigt om/när någon utanför scenen känner igen dem, så behåller jag de här bilderna för mig själv. jag visar dem i sammanhang där det funkar, men det är av uppenbara skäl väldigt begränsat. 

i stället visar jag bilder från den längre hundpromenaden idag. jag fortsätter mitt undersökande av icm (som jag äntligen börjar lära mig ATT det heter, och vad det betyder 😅), och tycker att det är vansinnigt kul, faktiskt. allt blir inte bra - men det blir det ju inte annars heller, så vad tusan spelar det för roll!?

av någon anledning kändes det viktigt att fotografera vinklar - helst räta sådana. det kommer några såna bilder längre ner. jag tycker att den här typen av vinklar och ytor funkar bäst med en viss typ av motiv - byggnader, allra helst. för mig funkar det iaf bra att använda byggnader till just det. särskilt en viss typ av byggnad.

vill passa på att be om ursäkt för eventuell virrighet. jag sov bara 4 timmar mellan i onsdags och igår, och var vaken runt 20 timmar efter det - så jag är tröttbakis idag. kommer nog att vara det nån dag till, eller två/fler. det återstår att se.

det börjar ju, tack och lov, så sakteliga att bli höst, sådär på riktigt. rönnbären har kommit, och de gör sig bättre i svartvitt än man kanske tänker sig. än så länge har det inte hunnit bli så mycket färg, iaf inte här i västerås. det är min stora förhoppning att vi får en lång, vacker höst med massor av färg. jag må inte gilla färg i fotografi särskilt, men hösten är så vansinnigt vacker med sina intensiva färger.

men jag tror, just eftersom jag är så jäkla trött, att resterande bilder får stå för sig själva, utan vidare kommentarer.

ebba och hedda

ni har ju redan sett bilder på edward och ebba. idag var det dags igen, men faktiskt premiär för hedda som aldrig har modellat förut. vet inte varför det har blivit så - hon har funnits med här hemma rätt länge. kanske för att jag alltid har tyckt att edward och ebba gör sig så bra på bild, och inte velat lägga till en till modell ifall att det skulle bli trist.

vi tar ett par bilder på ebba, till att börja med. jag skrev senast igår att det här är så jävla roligt - och det är det (uppenbarligen). det jag verkligen, verkligen gillar med att fotografera just kranier/ben, är hur gråskalan ter sig. det blir så oerhört vackert, framför allt i svartvitt. jag har i ärlighetens namn inte ens övervägt att göra något annat än svartvitt av det, så det är svårt att veta hur det skulle se ut i färg. men jag är så nöjd med det här att jag inte ens tänker prova.

att jag sedan råkar ha oerhört vackra, torkade rosor och rosblad, är ju en match made in heaven. nu är ju det något som av uppenbara skäl inte framgår i svartvitt, men tro mig - det är riktigt jävla vackert och en ögonfröjd att beskåda medan jag fotograferar.

det här är då alltså hedda. hon kom till mig genom en bekant som hade hittat ben efter - någonting, i någon skog, och tog med sig det till mig eftersom hen visste att jag gillar sånt. hedda står på samma bokhylla som edward, där hon minns tiderna som var och hur vacker hon ansågs vara på den tiden det begav sig.

faktum är att hedda har stått orörd så länge på bokhyllan att hon var mer än lovligt dammig. nu tog jag mig friheten att låta henne vara dammig - lite av poängen med de här bilderna är ju det förgängliga, det som är lämnat bakom, minnen av det som varit.. och då blir det ju lite fånigt om mina modeller är kliniskt rengjorda. de är ju som vackrast au naturell, tycker ju jag personligen.

det lustiga med de här tre fantastiska modellerna är att de, liksom vilka mänskliga modeller som helst, har lite olika proportioner och uttryck. alltså tog det mig en stund att hitta heddas bästa sidor och hur hennes egen skönhet framhävs som bäst.

men jag hoppas att ni förstår varför jag tycker det är så fantastiskt att fotografera de här tre. de har hängt med i rätt många år, och jag uppskattar deras sällskap oerhört. de har alla mycket olika personligheter, och ger mycket olika intryck. hedda är den jag känner minst, men det här lilla äventyret kanske gör att vi lär känna varandra lite bättre.

det bästa med det här är att jag nu kommer att ha ännu fler bilder att välja mellan, till det börjar bli dags att förnya det som sitter på väggarna här hemma. jag tror att jag eventuellt kommer att visa er, när jag har bestämt mig. vi får se. det återstår att se. :)

fiolen igen, dåråh.

jag fortsätter mitt projekt att ta fram en eller tre bilder jag kan tänka mig att ha på väggen. blir det tre bilder behöver de funka tillsammans, eftersom jag tänker mig att de isf får hänga som en triptyk av nåt slag.

det var roligt idag. jag är fortfarande sjukligt tröttbakis efter alla mina dygnsrytm-vurpor jag gjorde förra veckan, men inatt orkade jag iaf med det här. det betyder att jag iaf är på nån slags återhämtningsväg.

ni anar inte vad både glad, tacksam och nöjd jag är med att jag envisas med att spara på gamla torkade rosor som trillat isär.

har ingen aning om hur länge jag har haft dessa, just, men säkerligen runt 10 - 15 år. de ligger och samlar damm i mitt köksskåp, och så ibland får jag för mig att jag vill använda dem - och då är de där. pärlhalsbandet kom som gåva i nåt paket jag beställt nånstans ifrån, nån gång för en drös år sen. jag skulle aldrig få för mig att använda det (det är alldeles för gulligt för mig), men det är ytterligare en grej som är extremt smidig att ha när man ska fotografera nånting som gärna får vara lite gulligt/romantiskt.

jag vet inte hur ni som läser/tittar uppfattar de här fiolbilderna, men för mig är de dels lite melankoliskt romantiska, och har dessutom något slags goth-romantiskt värde (vilket iofs är ungefär samma sak, om det romantiska inte är alltför gulligt).

vilket påminner mig om att jag ska testa och se hur alla dessa bilder gör sig i svartvitt.

för övrigt; på tal om gothromantik osv - jag väntar med viss frustration på flera böcker (facklitteratur) som behandlar just poesi, fotografi och målad konst - samt filosofi, under just 1800-talet. jag känner ett stort behov av att läsa om det, så att jag kan vidareutveckla mitt eget bildspråk åt det håller, eftersom jag nu råkar gilla det.

.. men inte bara för mitt eget bildspråk, utan för kunskapens skull också. kunskap inom vissa ämnesområden är ju snudd på en fetisch för mig, så jag ser verkligen fram emot att kunna förkovra mig ytterligare. jag skulle inte ha något emot att läsa den sista 30p-kurs som krävs för att jag ska kunna ta ut en fil kand, men eftersom jag har problem med min icke-existerande stresstolerans är jag högst osäker på om jag fixar det.

alltså läser jag på egen hand i stället. det är ju kunskap, det med, fast kanske inte fullt lika strukturerat.

för övrigt tog jag en bild på den ram jag har tänkt att jag ska ha en sån här fiolbild i. men - ungefär som jag trodde så kommer det att bli jätteknepigt att få till färgen i bilden, så att det inte skär sig med ramen.

såhär ser ramen ut (på ett ungefär i färgen, den är t ex inte fullt så lysande GUL - fotograferad med helt vanliga taklampor). ni ser ju att det är mer guldgult-ish än brons/brunt. vi får se hur det går - jag kanske hittar på något annat i stället.

ser man den i vanligt dagsljus är den skitsnygg, och får jag till det med färgerna i nån av fiolbilderna så kommer det att bli SÅ jävla snyggt.

men.

den som lever får se. :D

jag tror att jag kommer att få svårt att välja vilka bilder jag vill använda, faktiskt. jag har ju trots allt redan några favoriter, och det finns ett par i den här omgången som jag också gillar lite extra.

jag kanske får hålla en omröstning när jag känner mig klar med det här. :D

---

och för den som känner sig sugen på att ta reda på mer om hur jag tänker när det gäller bildseende/bildkomposition finns min onlinekurs tillgänglig till extra bra pris fram till den 28 februari - ta dig en titt här och se själv! :)

ännu mera fiol-bilder

ni kommer att tröttna på mina fiolbilder, till slut. :D fast jag tänker inte be om ursäkt för att jag trakasserar er med dem. jag tänker fortsätta fotografera den, tills jag har fått fram bilder jag kan tänka mig att ha på väggen utan att hitta något att störa mig på.

som ni kommer att märka i det här inlägget, är det flera fotografier som är snarlika. jag testade lite olika vinklar och höjd på kameran, för att se hur det blev. och just det där "att se hur det blir" är något jag har börjat tänka aktivt på, när jag fotograferar. vissa saker måste man testa, för annars vet man inte hur det blir. ofta blir det.. well, inte alltid skitbra, men det blir NÅNTING, och ibland faktiskt ganska bra.

jag har också minskat färgmättnaden den här gången. det har jag iofs gjort på de tidigare också, men när jag börjar rucka på andra värden så blir färgen mer intensiv trots -75% färgmättnad. idag minskade jag med ytterligare 50% EFTER att jag minskat med 75% i raw-hanteringen.

det är faktiskt väldigt roligt att fotografera på det här sättet. det är nåt helt annat än att fotografera ute. det är precis som jag skrev i kursmaterialet för porträttkursen som sätter igång i mars - inne har man full kontroll över ljuset, och när man fotograferar på det här viset kan man verkligen styra ALLT. hur ska man ställa grejen man fotograferar? vad ska vara med? hur ska man sätta ljuset? hur ska man tänka när man tittar i sökaren? hur komponerar man?

full kontroll.

i like it.

det blir mer och mer rekvisita till den här stackars fiolen. svart spets. torkade rosor. den gamla, dammiga, trasiga hatten som edward bär, där han filosoferar över livet uppe på bokhyllan. han fick låna ut den idag, och det gjorde han så gärna.

jag funderar på, sen när jag har bestämt mig och det är dags att faktiskt beställa bilder, att använda crimson. jag har aldrig gjort några bilder hos dem, och har ingen aning om hur de är. om du har tagit fram bilder där får du jättegärna berätta vad du tycker - jag är intresserad av kvalitet, hur de beter sig omkring de filer man skickar, och om de är trevliga att ha kontakt med.

jag kommer att göra flera bilder att sätta upp på väggarna. att ställa på hyllor också, för den delen. t ex ska jag ta fram bilder på mina hundar - nuvarande, boyo, och min förra hund, ella. jag vill ha bilder på alla katter också, men de två första är såpass länge sen att jag verkligen måste rota i mina arkiv om jag ska hitta några bilder. det kan t o m tänkas att det behöver bli analoga bilder. vi får se. förr eller senare kommer jag att hitta något - för man kan inte vara selektiv och bara ha på vissa. det måste vara på alla.

och så ska jag såklart, någonstans, ha bilder på edward och ebba. hedda också (kon), kanske.

och så ska jag faktiskt fotografera skor. jag är långt ifrån en skofetischist (även om jag känner ett par stycken, minst), men en viss typ av skor gör sig oerhört bra på bild. fast de bilderna kanske jag inte sätter på väggen. det återstår att se. ^^

här är iaf dagens sista fiolbild. jag gillar den. har ingen superfavorit från idag, tror jag - iaf inte just nu. det kanske känns annorlunda lite senare, när jag har sovit (eftersom jag håller på att vrida dygnet ytterligare ett varv - tredje gången inom en vecka).

nej, förresten - jag ljög. här kommer en till bild. :D den är fotograferad med mobilen, för att visa hur det ser ut när jag gör de här bilderna. enjoy!

(det är min katt molly som smyger sig in i bilden till höger - hon är ofta väldigt nyfiken och hjälpsam.)

edward och ebba

för den som följt bloggen iaf ett litet tag, torde det inte vara någon större överraskning att jag attraheras av det mesta som har det visuella uttrycket av framför allt 1800-talets gotiska litteratur. jag gillar det där med melankoli, förtvivlan, längtan, virrvarr i tankar, mentalt kaos, förgänglighet osv.

det torde alltså inte heller vara någon större överraskning att jag delar mitt liv med flertalet kranier efter (vad jag gissar) älg, rådjur och, tror jag, en ko. jag har inte hittat något av nämnda kranier själv, utan har fått dem från vänner som hittat och genast tänkt på mig.

här ovanför har vi edward. han är den som flyttade hem till mig först av allihop. han sitter och ägnar sin tid åt att filosofera högst upp på en av mina bokhyllor. en snygg, hög hatt har han på sig också - det är bara monokeln som saknas, men jag har ingen sån, så han får klara sig utan. han gör sig otroligt bra på bild, den käre edward.

egentligen tror jag att edward var en hona i sitt föregående liv. men så fort jag såg honom, så var han en edward för mig, och så fick det bli. han kanske är en trans-älg - det vet man aldrig.

samma sak gäller ebba. hon var nog en hane i sitt förra liv, men det verkligen stod ebba i pannan på henne, och vem är jag att säga nej när det är så uppenbart?

på det stora hela lever de ett lugnt liv hemma hos mig, edward och ebba. men ibland händer det att jag villhöver fotografera dem. de har stått modell många gånger här hemma. tror att de kanske tycker det är lite tröttsamt, men det är så det är när man umgås med mig. då får man lov att modella, vare sig man vill eller ej.

jag vet inte riktigt varför jag blev så oerhört nöjd den här gången. det kanske beror på hur jag fotograferar, den här gången. förr har jag inte haft samma lampor, det kanske beror på det. men jag känner mig lite löjligt nöjd med de här bilderna, faktiskt. jag kommer definitivt att göra om det - vilket är kul, för då kan jag variera mellan fiolen och dessa två.

alltså. det här är så jävla kul. jag hade ett stort flin över hela ansiktet som liksom inte ville ge sig, när jag höll på. att redigera bilderna är ju också sjukt kul. jag kommer förmodligen att ge dem lite extra kärlek någon dag, bara för att det är kul att göra nåt mer med dem.

några av de här skulle jag kunna tänka mig att ha på min vägg.

det är liksom vare sig jobbigt eller svårt att göra sånt man tycker är såhär kul.

mer fotografi åt mig, helt enkelt! massor och massivt! jag har alldeles, alldeles för roligt för att låta bli! <3