Dag för dag
Ett kärt återseende
Idag kom den med Postnord efter flera dagars väntan (Postens leveranstider är inte längre vad de var...).
Yashica LM, några hundralappar på Tradera och som det verkar i skick så som ny.
Varför jag föll för den? Ja, inte är det för att jag tänkter återgå till analog fotografi, även om jag tänkt ge mig på lite svartvita 6x6 bilder i sommar. Skog och porträtt tänker jag mig som teman. Och optiken lär vara bra enligt entusiaster på nätet. I klass med Rolleiflex.
Jag köpte den mest p g a att det var den första kamera jag använde professionellt. Nåja, professionellt och professionellt... 16 år tror jag visst jag var. På den sedan länge nedlagda tidningen Nya Norrlands lilla lokalredaktion i Härnösand hade jag fått helgjobb och på redaktionen härskade en lokalredaktör som också ledde ABF:s fotokurser. Han var en butter figur som ingav en gammaldags, närmast militärisk respekt.
Alltnog, första söndagen fick jag äran att knalla upp till Härnösands domkyrka (Sveriges minsta f ö) för att ta ett porträtt på en nyanställd präst. "Centralredaktionen i Sollefteå vill ha en tvåspaltare tills imorgon". Så beväpnad med en jättelik blixt av märket Braun och Yashican gjorde jag mig beredd. Lokalredaktören visade inställningarna på kameran; "Titta här grabben! Här står det 5,6 och 125. Det är nåt som du inte begriper och inte heller behöver begripa. Rikta bara blixten mot prästfaan och tryck här. Veva fram ett varv här tills det tar stopp och tryck för säkerhets skull en gång till. Sen kommer du tillbaka så rullen hinner med tre-bussen till Sollefteå".
Ordergivningen var solklar. Ännu tydligare blev den med orden; " Och du grabben. Du ger faan i att röra där det står 5,6 och 125. DET ÄR INSTÄLLT FRÅN FABRIKEN!"
Jag minns inte bilden, men jag fick med rullen med bussen och var omåttligt stolt när jag såg den återgiven i grynigt tryck över två spalter i tidningen dagen efter....
Vad prästen hette har jag glömt sedan länge. Någon bildbyline var det inte heller tal om och tur var väl kanske det.
Bokstress
Full fart i arbetet med boken om asylsökande. Förlaget vill ha den klar till bokmässan i höst. Välja bilder, redigera texter, testa uppslag och upptäcka nya sätt att kontrastera ord och bild. Klippa och klistra, tänka om, tänka nytt.
Det är lite stressigt men jäkligt roligt.
16x9
Sannolikheten för att jag någonsin mer ska fotografera analogt är tämligen liten. Samtidigt var det småbildsformatet 24x36 som kom att dominera nästan allt jag fotograferade från 60-talets mitt och fram till ca 2005 då jag skaffade min första digitalkamera. Det analoga småbilds-formatet formade min bildsyn kan man säga. Innanför 24x36 fanns bilden helt enkelt. Idag erbjuder digitalkamerorna helt andra möjligheter vad gäller format och jag har upptäckt 16x9, som inte är ett panoramaformat men ändå lite åt det hållet. Större ytor att komponera är det definitivt, och det får mig att tänka till på ett annat sätt.
Edward Hopper och jag...
Ibland blir det helt fel, fast rätt om man drar på med spakarna.... Edward Hopper skulle gillat den här.
Utställningen nu på webben
http://pererik7.wixsite.com/fyrafotografer/per-erik-astroem
Mina bilder från utställningen på Galleri Korn i Stockholm häromveckan finns nu på vår gemensamma webbplats - fyrafotografer.se
Där finns också Krister Klereus, Göran Tonströms och Alf Johanssons bilder. Använd länken ovan och skriv gärna en kommentar!






