kopparlunden, dubbelexponeringar och icm

idag på förmiddagen tog jag med hund och hilda ner till kopparlunden igen. det är ett par veckor sen vi var där senast, av goda skäl. våren har hunnit ner dit också vid det här laget, det knoppas så det knakar om det i vildvinsrankorna. 

idag har jag delat fotograferingen i dubbelexponering och icm, som kommer längre ner i inlägget. jag kom hem med drygt 90 exponeringar (fler, eftersom det var ett gäng dubbelexponeringar, men jag struntar i att spara de enskilda filerna), och gjorde i ordning drygt 20. av dessa 20 är det ni ser här inlägget, det jag tycker känns värt att visa.

jag har en mapp där jag slänger ner de bilder från kopparlunden jag av ett eller annat skäl gillar. för tillfället är det 35 bilder däri. jag kommer nog att ta mig ner dit en eller ett par gånger till, beroende lite på. oavsett hur många bilder som hamnar i den där mappen, ska det sen kokas ner till 6 stycken som ska vara med på club passionistas utställning i höst.

det som är intressant med allt det här - well, det är flera saker, för att vara ärlig. men bland annat är det väldigt intressant att se hur jag ser och fotograferar därnere numer, jämfört med hur jag såg och fotograferade där förr. det är skillnad. förr fotograferade jag mer miljö som i motiv, medan jag nu ser helt andra saker.

jag har länge känt att jag varit rätt mätt på kopparlunden, just eftersom jag fotograferat så mycket där genom åren. men nu är det riktigt roligt igen, och det känns bra. 

sen om jag tycker att jag blir så himla mycket bättre på dubbelexponeringarna vette tusan. av nån anledning känner jag mig inte särskilt lyrisk alls över dagens resultat. det finns nog bilder som kan funka i en serie, men jag tror inte att det finns en enda där jag känner att den satt som en smäck, eller att jag är sådär löjligt, euforiskt nöjd med nån av dem.

men det är onekligen en utmaning att dubbelexponera. jag gillar det, särskilt eftersom jag inte ser hur det ser ut live, utan får tjuvkika i kameran när exponeringarna är gjorda. det blir långt ifrån alltid som jag hade hoppats. fast å andra sidan; eftersom jag inte har som mål att det ska bli skitbra, spelar det faktiskt ingen roll. jag testar och ser hur det blir, och bygger erfarenhet utifrån det.

för övrigt kan jag skvallra om att det är åtminstone två personer, helt oberoende av varandra, som vid olika tillfällen har sagt att de tycker bilderna är fina, men också lite obehagliga/otäcka. jag tar mig friheten att ta det som en komplimang, eftersom det ligger helt i linje med det jag siktar på.

.. och här skiftar vi till icm. själva rörelsen under exponeringen skiftar lite från bild till bild, men jag har kommit fram till att jag känner mig lite extra förtjust i att zooma in eller ut under exponeringen. det ger en känsla av att sugas in i bilden, och ger lite yrsel till det. iaf för mig - du kanske upplever nåt helt annat.

resten av icm-bilderna får ni titta på och kanske bli yra i huvudet av, helt på egen hand, utan vidare kommentarer från mig.

enjoy! 🙏

niniz 2026-05-04 17:44

Den första puffbilden gillar jag extra mycket. Pga i sin rörlighet till trots ändå är ren men tycker serien här överlag tilltalar. Den översta icm blev spännande. Huset under också
/N

Svar från pisces 2026-05-04 18:16

åh, men tack. kul att nån ser nåt bra med dem, när jag själv mest (för tillfället) känner meh. 😅

niniz 2026-05-04 19:37

Rättelse när mobilen skriver åt mig ska stå rörighet

Poromaa 2026-05-05 11:40

Som du vet så ser jag mig verkligen som en förespråkare för ”återbruk”, eller att gräva och gräva igen. Jag är fullkomligt övertygad om att man vinner något på att återvända och gräva på, så att säga. Seendet och ens uppmärksamhet förändras i den processen och blir (för det mesta) mer koncentrerad kring vad som faktiskt är viktigt.

Så upplever jag det i alla fall, och du också, med tanke på dina funderingar. Jag gillar ditt ”gräv”, gillar kanske framförallt bild 2, 5 och 11, där 11:an för mig är den lysande stjärnan.

Du skriver att du känner lite ”meh” kring bilderna. Jag tycker inte det framförallt inte med de bilder jag nämnt. Kanske, om jag får tycka något, så kan jag uppleva en del som aningen kontrastlösa (jag saknar lite tryck) och då särskilt i dubbelexponeringarna. Vet dock inte om det är en medveten hållning av dig, eller. Tänker att det i alla fall kanske kan vara en orsak till känslan av ”meh”🤔

Svar från pisces 2026-05-05 22:07

tack för att du påpekar det där med kontrasten. jag har bytt skärm - igen (till den jag ärvde i höstas). den har förmodligen lite mindre kontrast än den andra, och det är jättebra att veta hur bilderna upplevs på andra skärmar. jag kommer hädanefter att ha det i åtanke, särskilt eftersom jag också föredrar när det är lite umf och tryck i bilderna.