Dag för dag

Mina bilder och tankar för dagen

Infruset



För en himla massa år sedan lånade kära hustrun och jag pengar i JAK, ”den goda banken”, för att renovera vårt dåvarande fritidshus på Gotland.

Vi tyckte det var toppen med tankarna om räntefria pengar och eftersparande. Men för att få lånet krävdes också en ”låneinsats” på 6% av lånesumman. I vårt fall ca 7000:-, pengar som JAK lovade återbetala inom ett år efter att lånet var slutbetalt.
Detta var som sagt för många år sedan, lånet är återbetalt sedan länge, men efter upprepade kontakter med JAK står det nu klart att vår låneinsats inte kommer att betalas tillbaka, åtminstone inte under resten av min återstående livstid….
Dagens Nyheter har i dagarna granskat JAK:s verksamhet i flera artiklar, intervjuat finansinspektionen och besvikna låntagare i vårt avlånga land.
Det handlar om 86 miljoner totalt, pengar som JAK inte har. Och som skulle krascha JAK om ”den goda banken” skulle tvingas betala tillbaka låneinsatserna. Vilket i sin tur skulle kunna rubba stabiliteten i det ”finansiella systemet” enligt finansinspektionen.
Summa summarum i DN:s granskning är att JAK drivits av idealistiska amatörer som inte fattat vad vare sig kapitaltäckning eller balansräkning innebär.
Själv sitter jag och hustrun därför med Svarte Petter i dessa inflationstider och känner oss klämda mellan idealism och den krassa kapitalism som i slutändan alltid styr våra liv.

Man lär så länge man lever, tänker jag, tar en bild i Tantolunden av fruset vatten.
Eller infrusna stålar beroende på hur man ser det….

Postat 2024-01-13 10:58 | Läst 473 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Lördagsfundering

 bild: Fred Stein

Ett gammalt fotografi från en uteservering i Paris.
Han hette Endre Ernő Friedmann och kom från Budapest i Ungern.
Hon hette Gerda Taro och var från Stuttgart i Tyskland.
Dom blev djupt förälskade och drevs båda av en passion för reportagefotografin.
Tillsammans reste dom till inbördeskrigets Spanien 1936 och de bilder de tog stämplades med copyright ”Robert Capa”. Vem av dem som tagit vilken bild spelade ingen roll.
Endre kom lyckligt hem från kriget. Gerda däremot omkom då hon hamnade under en stridsvagn, endast 27 år gammal.
Endre fortsatte använda signaturen ”Robert Capa” och blev världsberömd krigsfotograf, en av de största under 1900-talet.
Jag ser på bilden och tänker att den döljer en fantastisk historia om kärlek, passion, krig och död.
Varför har ingen ännu gjort långfilmen?
Postat 2023-12-09 12:44 | Läst 1135 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Efter föreställningen


En Tri-X-ruta från sommaren 1984.

Den sommaren arbetade jag som filmfotograf på en produktion för svenska filminstitutet om cirkuslegenen Brazil Jack och den cirkus som idag drivs vidare av hans barnbarn.

Förutom själva filmandet tog jag också några rullar Tri-X med min gamla svarta  trotjänare Nikon F.

Vissa bilder från den sommaren har jag fastnat särskilt för. Den här är en sådan.

En trött cirkushäst och en ung skötare en sen kväll efter dagens gärning i manegen. Långt ifrån den färgsprakande föreställning som publiken möttes av några timmar tidigare.

Visade bilden på facebookgruppen ”Black and white photography, Sweden” häromdagen och det verkade som många gillade den.

Tänkte att då kan jag lika gärna också visa den här i min blog.

Trevlig helg förresten!

Postat 2023-11-17 10:34 | Läst 1109 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Saudi - aldrig i livet!


I media spreds  härom året ett rykte att Saudi-Arabien har en lag som förbjuder kvinnor att visa ”frestande ögon”.

Om det var sant eller falskt kan i och för sig kvitta.
För säkerhets skull ska vi - min fru och jag - ändå inte dit.
Absolut inte.

Bilden av kärleken i mitt liv  tog jag f ö i Berlin för fyra år sedan med en mobilkamera.

./.

Postat 2023-11-14 12:09 | Läst 946 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Infrusen tid

Jag trodde aldrig - vid strax 73 år fyllda - att världen skulle ta den vändning jag nu ser.
Rysslands angreppskrig i Ukraina, Hamas barbari mot oskyldiga israeler och IDF:s bombningar av Gaza som brutalt svar.
Jag hoppades i min naivitet att mina barnbarn skulle få växa upp i en bättre och fredligare värld.
Men så blir det inte och inatt drömde jag mig återigen till infrusenheten i gamla Öst-Berlin.

Han försörjde sig som svartväxlare och han brukade röra sig i området kring Friedrichstrasse Bahnhof på östsidan alldeles vid vid gränsövergången.
Den officiella växelkursen var 1:1, men han erbjöd 1:5.
För mitt pass var han villig att betala en svindlande summa i en idag värdelös och bortglömd valuta.
Året var 1974 och det skulle dröja ytterligare 15 år innan muren föll.
Men det känns som idag.



Postat 2023-11-07 09:27 | Läst 973 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
Föregående 1 ... 37 38 39 ... 112 Nästa