Målet är nått

Morgondimman lättar över Långvattnet, Hirvensalo, Åbo. 30.10.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 304/366.

Ok, igår njöt jag av Sten Björklunds bloggbild av slaguggla, en art som jag  hittills saknat i år. Kanske var gårdagens bildnjutningen ett omen?

Idag fick jag slaguggla, helt av en slump. Det tog bara 5 minuter efter att jag parkerat bilen; ibland är det lätt.

Jag satt på diskussionsmöte med två ringmärkare, vi planerade höstens holkuppsättning och en av killarna berättade att det satt en slaguggla i en park några km bort ... (genast efter mötet for jag förstås dit).

Samtidigt blev det min 230:e art för året = målet jag satt upp (som var en art mera än i fjol, då hade jag 229). Jippiiii!

I fjol nådde jag målet (som då var 228 arter) den 16.10 (lavskrika i Lappland). Sen fick jag en till 5.11 (tallbit) och årssaldot blev på 229.

Jag gissar att jag ännu kommer att träffa på tallbit, om de kommer ner från norr? Om inte, är det lika ok. Det blir ju bara svårare nästa år om jag ser för många. Jag har ju satt 1 h körning (åt ett håll) som gräns att åka för att kryssa/bonga en fågel (det får bli ett undantag per år, i år satsade jag 6 h på en träsksångare ...).

Förstås kan man ifrågasätta dylika mål & aktiviteter. Men jag resonerar så här: jag har satt så mycken tid för att lära mig fåglar (= hela mitt liv, sen jag var 13 år) och genom att ha detta mål för året håller jag inlärd kunskap uppe/måste vara skärpt. Samtidigt lär jag mig några nya arter varje år; i år blev de många -samtidigt som jag har dippat en massa vanliga arter (ex. många Calidrisvadare saknas, snösparv, lappsparv).

Dagens slaguggla satt och sov högt uppe i ett träd (glömde kolla arten, troligen ask) i en park här i centrala Åbo! Iddes inte ens försöka ta en bild, den var svår att få syn på. Men både kajor och koltrastar förde ett förskräcklig liv runt om, den brydde sig inte ett skit. En tuff fågel som kunde äta upp dem alla ... (i mörker).

Det blev min 7:e uggla i år: Kattuggla 2.1 (Åbo), hökuggla 4.1 (Åbo), berguv 13.2 (Åbo), hornuggla 18.4 (Marttila), sparvuggla 28.4 (Marttila), jorduggla 17.5 (Kökar), pärluggla 10.10 (Valsörarna) och nu slaguggla 30.10 (Åbo). Det är bara lappuggla som saknas, och förstås fjälluggla - men den är svår.

Ugglor är något av mina favoriter, men det är ju inte ofta det blir ugglemöten. Bästa för i år är förstås pärluggle ringmärkningen ute i Kvarken.

Inte en gång till

Lika virrig som amerikansk politik. Hirvensalo, Åbo 29.10.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 303/366.

Jag har stålsatt mig
tänker inte låta det hända
igen

att låta besvikelsen ta över
att hantera

Nej, jag vill ju inte att det händer

inser dock
fördumningen har rotat sig för gott
rötan har spridit sig
till alla lager

låt gubben vinna
låt medierna få sina rubriker
låt samhället ruttna inifrån
låt oss här ute skratta

who cares

Två gamla gubbar
fy f-n
finns det inte yngre, starka?

Skymningsväder

Regnmoln drar in till natten och asken har tappat sina löv. Nådendal 29.10.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 302/366.

För hur länge

En av de två under bygge, ett stycke utanför Åbo. Meyer Shipyard 27.10.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 301/366.

https://www.meyerturku.fi/en/meyerturku_com/index.jsp

Naturskog på utskärsö

Sumpskog på Storskär, Valsörarna - mitt i Kvarken. Oktober 2020. Foto:  Håkan Eklund.

Här en ovanlig biotop för att befinna sig mitt ute i havet. Under veckan på Valsörarna såg jag i detta område bland annat snösiska i en gråsiskflock, tretåig hackspett, spillkråka, nötkråka och varje dag en flock på 6 stjärtmesar. Ett härlig naturskog.