Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

De sticker till värmen


En liten del av många tusen rastande på Söderfjärden utanför Vasa. 30.9.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 273/365.

Postat 2019-09-30 20:35 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Övergivet


Ett ödehus på en mycket vacker tomt, åtminstone har den varit vacker. Med utsikt till en liten insjö. Vörå 29.9.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 272/365.

Postat 2019-09-29 18:52 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Också en utsikt


Utsikt från vedbacken. Pandos 28.9.2018. Foto: Håkan Eklud. Nr 271/365.

Postat 2019-09-28 21:13 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Vi är alla nyttiga idioter


En boreal art som skogsbruket bryr sig skit om. Valsörarnas fågelstation, en natt i september 2019. Foto: Håkan Eklund.

En fråga (en av många) som både allmänhet (= vi alla)  och mediefolk borde fråga skogsbrukets representanter kunde lyda så här: "Vad gör ni inom skogsbruket för att pärlugglorna skall överleva i era välskötta och virkesrika skogar som ni alltid skryter så mycket över?" (För att förenkla det hela väljer jag här bara en enda art; samma fråga kunde gälla hur många skogslevande arter som helst.)

Varför ser man aldrig denna fråga ställd? Jag skulle gärna höra svaret.

Problemet är att vi låter de ansvariga slippa alltför lätt undan! Varför?

Mitt antagande:

1) De flesta berörda skogsansvariga har varken sett eller hört en pärluggla.
2) De vet inget om pärlugglans behov av livsmiljö.
3) De kunde inte bry sig mindre.

Då kunde man också ställe följande fråga till "oss andra", det vill säga vanligt folk: "Vad gör vi för att stoppa skogsbrukets likgiltighet angående det ovannämnda?" Varför låter vi skogsbranschen tömma våra skogar på det unika arv som tillhör oss alla?

Mitt antagande:

Punkt 1 och 2 gäller också de flesta människor (= "allmänheten"). Alltså är vi alla s.k. nyttiga idioter som skogsbruket drar nytta av. Eller hur?

När jag tog min skogslärarexamen (1989-90) och hade provtimmar som skulle utvärderas hade jag en 2 x 45 min lektion om naturhänsyn i skogsbruk för en klass finskspråkiga skogsbruksingenjörselever. Jag inledde med en diagnostisk test där de skulle namnge olika skogslevande fågelarter (jag hade bilder på fåglarna) som finns i våra barrskogar, och som kräver lite hänsynstagande (bl.a pärluggla, sparvuggla, tretåig hackspett, tjäder, lavskrika, talltita). De kände inte igen arterna. Än mindre kunde de svara på vilken typ av livsmiljö dessa arter kräver, och vad skogsbruket kan göra för att värna om dessa unika inhemska arter.

(I min kommande bok "Samtal i gränsland" som skall ut i höst berättar jag mera om detta).

I dag tillbringade jag dagen på en naturfotofestival (Korsholm) med Anders Geidemark som konferencier. Fina bildvisningar med vackra naturbilder. Endast en bildvisare uppmärksammade människans fula spår i naturen (tack Jens!). Efter Erik Malms fantastiska "målningar" var jag mätt. Åkte tillbaka till torpet för att såga ved ...

P.S. För den som inte vet. Pärlugglan är en s.k. hålbyggare, kräver bohål i gamla stora träd för att kunna häcka. Sådana finns inte i unga, växande och välansade industriplantager ...I samband med en kalavverkning styrker allt med, sen planteras området och unga växande träd tar över, som röjs, gallras och sköts om tills de kalavverkas igen. Under denna korta omloppstid "bildas" inga sådana träd som passar för pärluggla, eller träd som klarar av ett stort risbo för ex. duvhök. I områden med aktiva ornitologer och ringmärkare finns det holkar uppsatta (av dessa aktivister); skogsbruket kunde gärna tvingas till detta, dvs. att sätta upp holkar om de hugger ner gammal skog med allt vad där finns. Samtidigt borde det vara lagstridigt att hugga ner hålträd eller stora gamla potentiella boträd.

Postat 2019-09-28 20:04 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Avstånd är också bra


En Lapplandsfågel spanar över Kvarken. Valsörarna 27.9.2019. Foto: Håkan Eklund.

Stod några timmar med tubkikaren och spanade ut över havet. Ganska dött mitt på dan. Hade dock sällskap av en varfågel som fångade insekter, bl.a. höstsländor. Jag iddes inte ens gå närmare, tyckte att fågel i landskap berättar mera än en närbild.

Sammanlagt fick vi ihop 82 olika arter under veckan, bland annat alla tre korsnäbbarter (bändelkorsnäbb var den vanligaste), flera taigasångare, vinterhämpling, rödstrupig piplärka, sillgrisslor, tobisgrisslor - och så vidare.

Postat 2019-09-27 20:46 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 ... 8 Nästa