Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Fyrön vaknar


Byn vaknar, Utö - ytterst i havet. 23.10. 2010. Foto: Håkan Eklund.

Första ljuset. Månen hänger kvar, nattmolnen skingras och det är ännu tyst i byn. Enstaka flockar med flyttande bergfinkar och sidensvansar drar över. Bränningarna från havssidan av ön brusar. Kan en dag börja bättre?

Ja, detta var stämningarna för en vecka sen. Önskar att jag kunde åka ut på nytt idag ... Men det får bli någon annan dag, har massor med ogjorda saker att fixa. Dessa ständiga deadlines som blivit tidens gisselord.

Besökte Helsingfors bokmässa i går och det är alltid upplyftande. Kul att formligen "drunkna" i böcker. Tyvärr är ju bara en liten del på svenska; skulle var kul att någongång besöka bokmässan i Göteborg.

Onsdagkväll var jag och kompisen Roger S till Rajalas naturfotokväll här i Åbo; hela koncertsalen (Sigynsalen) var fylld till sista man. Kanske ryms det 300 pers i salen? Skönt att under tre timmar få sitta bekvämt och bara njuta av intressanta bilder. Bland andra visade Jorma Tenovuo (http://www.jtenovuo.com/index.php) bilder från Svalbard. Jorma som har lyckats med bedriften att köpa ett litet mysigt hus här ute på Utö, där han nu är skriven, är en duktig fågelfotograf. När jag besökte honom i stugen för en vecka sen hade han hittills under året loggat 214 olika fågelarter på ön. Ett bättre ställe kan man inte önska sig som boendemiljö, om man gillar maritima miljöer.

Den bildpresentation som jag gillade mest under Rajalas naturfotokväll var Heikki Willamos program; Heikki W är en av de (få) finska naturfotografer som verkligen kan "bildprata". Och hans och kompisen Kai Fagerströms bildmaterial om djur och fåglar som tagit över ödehus är verkligen läckert!
De har jobbat tio år med materialet som i höst utkom i bokform: "Viimeiset vieraat - Elämää autiotaloissa" (= ung. De sista gästerna - livet i ödehus") http://www.maahenki.fi/kauppa_tuote.php?tuote=657

Postat 2010-10-29 13:58 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Frostmorgon


Rimfrost i rallarros, Hirvensalo, Åbo 27.10.2010. Foto: Håkan Eklund.

Första riktiga frostmorgon på min ö. Minus fem. Dessutom dimma. Det är ju en bra kombination och tog kameran med på hundpromenaden. Massor med fina motiv överallt. Sen bröt solen igenom och allt det fina droppade till marken på nolltid.

Håller nu på att plocka ihop material för Helsingfors bokmässa. Det är höstens höjdpunkt för en bokälskare. En mässa som inte har så många år på nacken men som vuxit till sig ordentligt; detta är den tionde i ordningen.

Som redaktör för en finlandssvensk tidskrift (Skärgård) så får också jag vara med med "min" produkt, där vi som smakprov delar ut gratisnummer av äldre tidskriftsnummer i en stor monter som heter just det som det gäller: Finlandssvenska Tidskrifter. Trots att vi finlandssvenskar inte är fler än ca 300 000 ges det ut ca 150 olika tidskrifter på svenska i Finland; det kan man kalla kulturell mångfald.

Och trots att jag har bokinköpsförbud hemma (alla väggar och hyllor är fulla ...), vet jag att det inte går att komma hem från en bokmässa utan böcker ...

Postat 2010-10-27 13:46 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Utövatten


Inför havets anlete. Utsikt från Utö i Väståboland. 24.10.2010. Foto: Håkan Eklund.

Tillbringade veckoslutet i goda vänners lag ute på Utö fyrö ( N 59° 46' E 21° 22'), längst ut i havsbandet i Åboland. När vi kom ut strax innan midnatt (fred/lörd) var det fullmåne; otroligt vackert! Sen blev det en hel lördag i terrängen med kamera och stativ. Bra fotoväder med omväxlande ljus och hårda vindar. Noterade en hel del nordliga fågelarter: snösparv (2), bergfinkar, gråsiskor, sidensvansar, domherrar. Det gick rykten om en blåstjärt, men jag tror inte att den blev bekräftad. Tidigare i höst har två blåstjärtar noterats på ön.

På söndag f.m. gick förbindelsebåten tillbaka, men då var det inget bra fotoväder längre. Regnigt och halvmörkt ... Men tillbaka till Utö åker jag precis när som helst. Ett mycket intressant ställe med massor av motiv.

Beläget vid inloppet till Skärgårdshavets viktigaste farled har Utö åtminstone sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer. Till Utö, som hör till Väståbolands kommun, kommer man med förbindelsebåten Eivor (gratis), en sjöresa som räcker 5 timmar (tar iland på ett antal bebodda öar). På Utö  bor  ca 40 personer året om.

Några infoplock från öns hemsida: www.uto.fi

Om kriget:
"Vid fyrens ingång finns två minnesplaketter över krigiska tilldragelser vid Utö. Den ena är uppsatt till minnet av pansarskeppet Ilmarinens undergång utanför Utö 13.9.1941. Den andra beskriver Sovjet-flottans anfall mot Utö fort i början av vinterkriget 14.12.1939.

Utö fort försvarade sig med framgång och den ena av de två sovjetryska jagare som deltog i anfallet antas ha sjunkit. Utö utsattes för ett flottanfall också under första världskriget, då tyska kejserliga flottan 10.8.1915 testade Utö forts styrka. Också den gången bet Utö-batterierna så väl i från sig att tyskarna efter en mer eller mindre resultatlös skottväxling drog sig tillbaka. Förlusterna på fortet uppgick till en stupad telegrafist och ett par sårade kanoniärer.

Öster om begravningsplatsen, under en stenhög begravdes under vinterkriget den ryske flygaren Nikitin, som hörde till en bombplansbesättning som tvingades nödlanda på Vidskärsfjärden. Under fortsättningskriget begravdes ännu ett par ryska krigsfångar på samma ställe. Fångarna hade försökt fly från det sjunkande tyska fartyget Hindenburg, men blivit skjutna av tyskarna. Troligen har människor begravts på Utö också tidigare."

Om vrak:
"I Bönehuset är det lämpligt att unna sig en stilla stund, sitta ner i bänkarna och blicka ut genom det östra fönster, kyrkans "naturliga" altartavla. Från fönstret öppnar sig en vacker vy över havet, som under stormiga dagar brusar vit över de många grynnorna öster om Utö. Dessa grynnor blev det amerikanska fraktfartyget Park Victorys öde julnatten 1947. Fartyget hade julaftonen i gott väder gått till ankars vid Lillharu sydost om Utö. Under natten blåste det upp till en kraftig storm med snöyra och Park Victorys ankaren gav med sig. Fartyget hamnade på drift och inom kort hade det gått över flera grynnor och fått flera stora läckor. Fartyget började snabbt sjunka och besättningen gick i livbåtarna.Efter att man på Utö konstaterat att Park Victory var i sjönöd gick man ut med lotskuttern, räddningsbåten Merikokko samt fortets båt för att undsätta de nödställda. Efter stora ansträngningar lyckades utöborna rädda 38 man av fartygets besättning. De räddade omhändertogs under julhelgen i utöhemmen. Julnattens dystra saldo var trots allt 10 drunknade och ihjälfrusna.

I Bönehuset vittnar en tioarmad ljusstake med de döda sjömännens namn ingraverade om olyckan. På väggen finns ett tackbrev från USA`s ambassödör till utöborna

Den 11.11.1929  rände tremastade barken Draken från Nystad upp på Örebåda, den höga kobbe som ligger ca 150 meter från Utös sydligaste udde. Drakens besättning lyckades, så när som på timmermannen som sköljdes överbord då han försökte få tag på livbåten, ta sig upp på grynnan. Stormen rasade med orkanstyrka i ett och halvt dygn och trots det korta avståndet fanns det inga möjligheter att undsätta de skeppsbrutna. Då stormen slutligen bedarrat något lyckades öborna med stora ansträngningar bärga de överlevande. Fem män hade då hunnit drunkna eller frysa ihjäl. Draken-tragedin blev en påstöt för den organiserade sjöräddningen i Finland och även Utö fick år 1934 en egen sjöräddningsstation.

Förutom Draken och Torsholm har följande fartyg förlist vid Utös södra strand under 1900-talet: skonaren Laura år 1922, m/s Brändö år 1926 och tyska s/s Olivia år 1942. Det totala antalet skeppsbrott i Utö-vattnen under århundradenas lopp är okänt, men det rör sig säkert om tiotals fartyg som splittrats eller sjunkit. Därtill kommer ett mångdubbelt antal smärre olyckor då fartygen kunnat bärgas."

 

Postat 2010-10-26 16:27 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Presidenten Halonen som naturfotograf


President Tarja Halonen följer bildauktionen. Finlandiahuset, H.fors 17.10.2010.
Foto: Håkan Eklund.

Naturfotofestivalen Årets Naturbild 2010 är något av fotoårets höjdpunkt i Finland. Det är ett stort och välarrangerat evenemang som fyller hela Finlandiahuset  (http://www.finlandiatalo.fi/en/).
I själva salen finns 1200 sittplatser, och utanför ca 1000 m2 utställningsutrymme med fotoutställningar, bokförsäljning, demo av utrustning etc. Under söndagen är det fullt överallt. Att Vårgårda skulle vara Nordens största naturfotofestival tror jag inte längre stämmer. Däremot tror jag att deras bildvisningar håller en högre standard; finsk naturfoto känns aningen begränsat jämfört med det jag själv sett i Vårgårda.

En kul grej: Finlands president Tarja Halonen är alltid med under söndagsprogrammet, i år hade hon till och med en egen fotoutställning med bilder från Galapagos Isl. En del av dem auktionerades bort till höga priser (för välgörenhet, att understöda naturskyddet på Galapagos), på bilden ovan följer presidenten med auktionen. Hur många naturfotoföreningar i Europa har självaste presidenten aktivt med som medlem? - den finska Suomen Luonnonvalokuvaajat har idag nästan 3000 medlemmar, med presidenten inkluderad. Auktionen och Halonens bilder blev sen till en 9-spaltare i Ilta-Sanomat, där också fotoläraren Andy Horner fick vara med och ge bildkritik på presidentens bilder. Han var positivt överraskad över hennes bildseende och önskade henne välkommen med på Axxells naturfotoutbildning när hennes presidentskap går ut om två år. 

Innan söndagsprogrammet (som är öppet för allmänheten) har medlemmarna i föreningen redan hållit på i två dagar, under fredagen träffas "Ikikuvaajat" (de över 60), lördagen samlade ett hundratal medlemmar kring bildvisningar och diskussioner, och under söndagen var det  som sagt "öppet hus". Allt detta i huvudstadens bästa konferens- och koncerthall som ligger nära riksdagshuset. Mera centralt kan det bara inte bli.

På lördagskvällen hade jag självaste Staffan Widstrand som bordssällskap vid hotellmiddagen; vi var väl de enda i hela salen som hade svenska som modersmål. Det blev en bra diskussion om naturfotografins uppgift i samhället. Jag gillade hans åsikter om att naturfotografer borde tänka, fungera och agera mera journalistiskt; det håller jag fullständigt med om. Samtidigt som en massa naturfotografer springer omkring och söker den ultimata kompositionen i det perfekta ljuset, så förstörs naturen i en allt snabbare takt.

SW höll ett intressant anförande under lördagen där han uppmanade de finska naturfotograferna "to think bigger" och se till att naturbilder och -artiklar/böcker når utanför de egna cirklarna. Det enda sättet att få de breda massorna att försvara natur är att visa på det vi har, att få dem att tycka om och respektera det vi ännu har - som projektet "Wild Wonders of Europe" har lyckats helt suveränt med!
Hittils har boken tryckts i 90 000 ex och översatts till sju olika språk. Majoriteten av finska naturfotoböcker utges bara på finska, och är helt okända för en större publik.

Den finska naturfotoföreningen är annars ett bra exempel på en synnerligen välorganiserad och fungerande nationell organisation, som bl.a. via jippot "Årets Naturbild" når ut till alla dagstidningar, veckotidningar och etermedia. På måndagmorgon såg jag Staffan Widstrand bli intervjuad i teve (den finlandssvenska kanalen FST 5).

Att självaste president är med i svängarna gör också sitt till för att föreningen syns i media. De naturfotografer som lever på detta (proffsen) har en egen förening också, men för att vara medlem där krävs att de också är med i den stora moderföreningen - och det är ett bra arrangemang. De har ju själva varit med om att bygga upp den stora föreningen. Och det är ju alltid lika kul att mingla med Hannu Hautala, Jorma Luhta, Benjamin Pöntinen och hela baletten med finska naturfotografer som tillbringar största delen av året "i den finska skogen"; Luhta som gjort många fina böcker (han kan också skriva, helt underbart dessutom) om skogsmiljöer håller just nu på med ett fotoprojekt uppe på fjällhedarna vid gränsen till Norge.

Under söndagen träffades också vi finlandssvenskar, som jobbar med att bygga upp BioFoto Finland, till gemensam lunch. Vi fungerar ju som en egen liten kompletterande naturfotoförening till den nationella finska, men vi har ju svenska som mötesspråk och har landets kustsvenska område som vårt rekryteringsområde. Och vi är ett av "lokallagen" till norska BioFoto (precis som BioFoto Sverige); vi tycker att det kul med kontakter västerut som är en del av vår kustsvenska kultur. Det finska har vi ju runt oss hela tiden. Vi lever i två "världar", och det gillar vi!

Postat 2010-10-19 11:00 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Street Art


Buddy, graffiti och morgonsol. Hirvensalo slalombacke, Åbo, okt. 2010.  Foto: Håkan Eklund.

Street Art och graffiti i tre timmar blev avslutning på dagen. Vi har på jobbet något som vi kallar "Konstig höst", som handlar om olika konstupplevelser. Idag höll Antony Fredriksson ett intressant program om graffitins historia och utveckling. Lärorikt och tankeväckande.  En dokumentärfilm från N.Y.C. illustrerade det hela.

"Imagine a city where graffiti wasn´t illegal, a city where everybody could draw whatever they liked. Were every street was awash with a million colours and little phrases. Where standing at a busstop was never boring. A city that felt like a living breathing thing which belonged to everybody, not just the estate agents and barons of big busineses. Imagine a city like that and stop leaning against the wall - its wet." (Citat ur en av föreläsarens böcker, skrivet av "Banksy").

En intressant graffitiblog hittas på: http://www.woostercollective.com/

Postat 2010-10-13 21:34 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 Nästa 

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv