En till

Time out. Moikois, Åbo 12.6.2013. Foto: Håkan Eklund.

Kunde inte låta bli att ta en bild till på dessa märkliga spindelvävsträd som skapar omväxling i det annars så gröna landskapet. Dessa träd har "time out" för denna växtsäsong; de får vänta ett år för att växa vidare ...

Gjorde ett försök på gårdagens kärrsångare, men lyckades inte få någon bild.

Missade också en bild på en näktergal som en kort stund sjöng inne i ett "spindelvävsträd"; så groteskt ut - men den bilden blev bara kvar på näthinnan, och i korttidsminnet. Där finns det många otagna bilder lagrade ...

Nr 163/365.

Spökträd i natten

Vackra spökträd. Åbo 11.6.2013. Foto: Håkan Eklund.

Sommarnätter är det bästa som finns! Genast som solen har gått ner blir det intressant och stämningsfullt. Tog hunden med och for ut på upptäcksfärd. Hittade en vackert sjungande kärrsångare intill bron över till Hirvensalo (ö). Hittade mängder med häggar som såg ut som spökträd, angripna av häggspinnmal.

Jag tycker att de ser vackra ut mot allt det gröna.

Så här beskrivs häggspinnmalen på Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4ggspinnmal
 "Häggspinnmal (Yponomeuta evonymella) en av omkring 90 arter spinnmalar i Sverige. Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den kollektiva väven kokongerna gör så att hela trädet kan täckas i vit väv. Trädet kan då i folkmun kallas för spökträd. Trots att häggens löv helt kan ätas upp av larverna återhämtar sig trädet. Häggspinnmalen är även ofarlig för människan.

När häggens blad slår ut på våren vaknar larverna som redan kläckts men inte gått ur sina ägg. Varje kull spinner ett gemensamt spinn. Äts bladen på ett träd upp förflyttar sig kolonien. I takt med att larverna växer ömsar de hud ett par gånger för att till slut förpuppas i spolformade kokonger. Typiskt i början av juni.

I form av en fjäril har häggspinnmalen vita vingar med svarta prickar. Efter parning kan en befruktad hona lägga omkring 60 ägg på samma ställe. Häggspinnmalen har således de fyra formerna ägg, larv, puppa och imago (fjäril) under en livscykel.

Beroende på väder och status hos häggspinnmalens predatorer kommer utbrott med stor förekomst av häggspinnmal. Utbrotten kan vara flera år."

Nr 162/365

Bidde inget

Undan regnet. Fyrstranden, Åbo 10 juni 2013. Foto: Håkan Eklund.

Såg svarta ovädersmoln torna upp sig, hoppade snabbt i bilen och körde till ett ställe med utsikt mot ovädret. Tänkte att kanske nu blir det blixt och dunder; jag har faktiskt inte en enda bild av åskväder! Och det skäms jag lite för ...

Men det bidde inget oväder. Inte en enda blixt och inte ens en droppe regn. Någonstans regnade det massor, men det var på fastlandet. Ut  till ön kom det inte.

Och jag som gärna skulle ha sett bilen bli tvättad ...

Nr 161/365.

Mera gubbar

Vitt och gult. Uittamo, Åbo. 9 juni 2013. Foto: Håkan Eklund.

Hittade en sjungande kärrsångare, såg den rätt nära allt emellanåt när den kom upp längs vasstrån eller andra höga växter. Stod länge med 500 mm på monopod, men lyckades inte få någon bild.

Bakom ryggen hade jag ett stort bestånd med gula ryssgubbar och vita hundflokor, de stod stilla och var mera tacksamma att fotografera ... (bytte dock kamera/objektiv).

Nr 160/365.

Ryssgubbe

Stilleben. Uittamo småbåtshamn, Åbo 8 juni 2013. Foto: Håkan Eklund.

På den här stolen brukar en gubbe sitta och följa med vad som försiggår i småbåtshamnen intill. De gula växterna intill är också "gubbar", med rötter i Ryssland.

Så här presenteras växten på en naturinfo-portal:

http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kukkakasvit/ryssgubbe

"Ryssgubben är en 2-årig eller perenn nykomling som härstammar från Ryssland. Den anlände till Finland i djurfoder med den ryska armén. De första fynden är från mitten av 1800-talet. Ryssgubben var ett besvärligt ogräs i Ryssland och Sverige men den etablerade sig aldrig på allvar på de finska åkrarna.

Ryssgubben utvecklar första året en grov pålrot från vilken det under följande år växer upp blommande skott. Roten kan gå ned till 1,6 m djup. Nya skott kan utvecklas ur knoppar på avbrutna rotdelar.

Ryssgubben föredrar friska växtunderlag med tjockt mullskikt. T. ex. på Sveaborgs vallar (Helsingfors) finns speciellt stora bestånd av ryssgubbe. Arten sprider sig huvudsakligen med sina frön, vilka har en god grobarhet. Fröna sprids vintertid på snön. Ryssgubbens blommor doftar karakteristiskt sötaktigt."

Nr 159/365.