Ibland har man tur

Gäst från Sibirien. Hirvensalo, Åbo 19.9.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 262/365.

Det första jag hörde när jag i morse öppnade dörren till altanen var ett högljutt och genomträngande "tsuiist" som genast kopplade på det ornitologiska medvetandet. Taigasångare!

Som tur var hade jag kikaren inne i huset (den brukar alltid bli kvar i bilen) och hittade fågeln i lövverket bland talgoxar, och - bingo! Ett framträdande ljusgult ögonbrynsstreck och därunder ett mörkt streck. Sen ett brett gulvitt vingband - och ID var 100 %.

Råkade också ha kameran med 70-200 mm på i närheten, och lyckades ta några bilder; 500 mm som var parkerat i ett annat rum hann jag inte hämta.

Men - detta är första gången jag haft en ordentlig visuell kontakt med denna art. Under tidigare höstar har jag bara hört lätet, och aldrig fått syn på den 9-10 cm korta fågeln (mindre än en gransångare) som ofta rör sig snabbt uppe i täta trädkronor.

I takt med att den ornitologiska "skickligheten" ökat med åren har också inrapporterade taigasångare ökat, med hundratals obsar varje höst i Finland (troligen också i Sverige).

Jag har också en "gårdskrysslista" någonstans (hittar inte just nu ...) och där är den ny. Blev också art nr 224 för 2018.

Och - körsbärsträdet som den provianterade i har jag själv planterat några år efter att vi flyttade in i denna radhuslägenhet (1997) med altan och liten trädgårdstäppa. Kul att se den ornitologiska nyttan med trädet (där många svartvita flugsnappare och talgoxar fått ut ungar ur en holk). Alltid något.

Publicerad 2018-09-19 10:03 | Läst 1235 ggr 4 Kommentera

Familjen på väg söderut

Så är det dags igen. Söderfjärden, Vasa 18.9.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 261/365.

Föräldrarna framför, årsungarna efter. Årsungarna är lätta att känna igen; de saknar de svartvit-röda teckningarna på huvudet och i "ansiktet".