Med leriga skor
Falkstudier

Kavaljeren på besök. Pandrosbacken, Kimo ådal, 12.5.2018. Nr 132/365. Foto: Håkan Eklund.
Det är sällan det erbjuds "närstudier" av rovfåglar därför känns det speciellt intressant av att under fyra dagar ha kunnat följa med ett tornfalkpars förehavande.
I denna grantopp intill mitt gårdstun (fritidshus) har honan suttit från morgon till kväll, onsdag - lördag, mest hela tiden. När hannen kommit har det varit i två ärenden, att bestiga honan (var och varannan timme) ... eller att ge henne mat! Vilken älskare!
Jag har haft tubkikaren inställd på toppen och ibland kollat vad han gett henne: sorkar och ödlor.
Nu inser jag hur lite jag vet om deras liv, och beteende. Var tänker de häcka? Det finns några trasiga kråkbon i skogsdungen intill, också ett i granen honan sitter i. Och när tänker hon börja lägga ägg? Börjar hon ruva genast?
Inser att jag måste börja söka svaren i litteratur (när jag kommer hem; sitter just nu på en landsvägsrestaurang i Närpes och tittar på ishockey VM ..., längs vägen till Åbo).
I natt skall jag ännu ut med Tommy Vikars och titta på nattskärra; kolla hans konstnärliga bilder på hans hemsida http://www.tommyvikars.fi/
Högsommarvärme i maj

Vid plus 25 grader är det skönt nära vatten. Keskis 11.5.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 131/365.
Har nu jobbat i shorts i flera dagar; i fjol i juli var det inte en dag lika varmt som nu! Helt otroligt.
Vanlig men okänd

Startklar för sångflykt. Kimo, 10 maj 2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 130/365.
Tillbringade 1,5 h med en trädpiplärka med målet att fotografera den arttypiska flyktsången. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Antingen var det träd och grenar i vägen eller så hann jag bara inte med (med ett tungt och klumpigt 500 mm) när sikten var fri. Får försöka på nytt i morgon.
Kl. 09.15 anlände en hona och hannen flög ner till marken där de hoppade omkring, kanske diskuterades hus och hem; var barnkammaren skall placeras?
Efter det hade hannen inte längre tid att sjunga.
Trots att trädpiplärkan tillhör de allra vanligaste häckfåglarna både i Finland och Sverige är det en art som de flesta människor inte känner.
Det var ändå en trivsam morgon i en solvarm glänta. Hörde trummande spillkråka, överflygande småspovar, sjungande rödhakar, gransångare, bofink och järnsparv.
Meditativt torparliv

Ett hantverk i sig. Pandrosbacken i Kimo ådal 9.5.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 129/365.
Nog är det väl lite underligt att en ledig dag används till tungt kroppsarbete som ändå bara känns trevligt! Men det är väl det "annorlunda" till ens vardag som tilltalar, och har man starka agrara gener/rötter så sitter det liksom i ryggmärgen.
Gallrade ut en stor björk som lutade ut (skuggade) över en åker; det gällde att vara försiktig med motorsågen - den växte i ett jäkla stenrummel. Men jag har i ett tidigare liv lärt 500 fijianer att använda motorsåg i deras tallplantager (Pinus caribaea) och vet hur detta farliga redskap skall hanteras.
Sen gällde yxa, slägga och kil, rena rama utomhusgymmet. Under pauserna njöt jag av solen (+25 C!) och kunde hålla ett öga på mina nya grannar som mest sysslade med sex .... (ett tornfalkpar).
Allt är inte guld

Kopparmalm från Lappland. Oravais stenpark 8.5.2018. Foto: Håkan Eklund, Nr 128/365.
Använde hela dagen till att köra upp från Åbo till fritidshuset i Österbotten. Betade av olika fågellokaler och utökade årets artlista med 9 nya arter, bland dem några mera ovanliga.
Hade ett kvalitets"kryss" med dammsnäppa på en kustlokal i Malax, söder om Vasa. Detta är en art som jag sett utomlands, men troligen inte i Finland. Visste att den setts dagarna innan nära ett fågeltorn, åkte dit i kvällningen och insåg att detta blir svårt. Den bästa vadarstranden, där det vimlade av vadare (grönbenor, brushanar, st strandpipare, svartsnäppa, gluttsnäppa, mosnäppa etc.).
Efter en halvtimmes sökande, utan resultat, kommer en flock med brushanar nära förbi. Urskiljer ett för mig främmande läte och ser skymten av en mycket ljus vadare. Kollade var den landade, och se - där var dammsnäppan! En kvart senare bytte flocken sida, och landade där det var medljus, dessutom rätt nära tornet. Kunde i lugn och ro studera den eleganta vadaren med den arttypiska långa och nålfina näbben.
