Att vara beredd skapar turbilder

Sekundmöte på vinterväg. Salo 17.2.2017. Foto: Håkan Eklund.

I bilen har jag alltid kameran med 70-200 mm klar i sätet intill, klar för användning. Har alltid kollat inställningar (ISO, slutartid, bländare) för rådande ljus (kör med M sen 10 år tillbaka ...).

Ibland har jag nytta av beredskapen, som här. Såg plötsligt en rödräv på vägen framför, stannade. Hann ta några bilder genom vindrutan innan en bil kom från motsatta hållet och skrämde bort räven.

Ett sekundmöte.

Men det räckte.

Möttes av vårsång

Minnet av en vinter som inte blev av. Kimitoön 17.2.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 48/365.

Möttes av ett vårligt ljudlandskap när jag hämtade in morgontidningen i gryningen. En vackert flöjtande koltrast. Mötte flyttande ringduvor (4 ex) på väg till jobbet. Vårkänsla.

Åker upp till vinter med mina kursdeltagare om några veckor, måste bara få uppleva ett snölandskap och vinter - innan säsongen är över.

Äntligen hökuggla

Där sitter Surnian, härligt! Lundo 16.2.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 47/365.

Det är några år sen jag senast såg en hökuggla (Surnia ulula). Och visst har jag en massa bilder av arten, men ändå har jag inte kunnat låta bli att sätta en del energi på att hitta just den här individen. Jag har besökt området (25 min från hemmet) ett antal gånger, men alltid kammat noll. Fågeln har hållit till i området sen den 5 november 2016. Också senaste vinter fanns en höguggla i området.

Idag på hemvägen från jobbet gjorde jag en sväng via det lilla odlingsområdet, och se, på avstånd ser jag en liten mörk prick i en talltopp uppe på en liten bergssluttning intill åkrarna. Äntligen! Bara så kul! Inte för att jag behövde någon bild, men det är ju svårt att låta bli.

Tog några på avstånd genom grenverk med mitt 500 mm, precis så som Heikki Willamo brukar göra ... Och visst blir det en speciell stämning när inte allt är så övertydligt. Det mörka i bilden är "ekologiskt" (täta grangrenar), dvs inte ett bildredigeringstrick.

Dessutom störde jag inte det minsta. Idag har det blivit ett otyg när en massa fotograferande människor drar mellan olika lockande fågelarter (som plockas från olika föreningars rapportsidor på nätet; nedan ett exempel inklistrat från Åbotrakten) och ibland gör mera skada än nytta.

Speciellt vintertid vid köld och snö kan hela den cirkusen störa fåglarnas provianteringsbestyr, ibland med förödande konsekvenser. Naturfotoetik går ut på att minimera störningar så mycket som möjligt.

På avstånd stod jag sen och följde med dess förehavanden med min handkikare. Två gånger dök den ner i en dikeskant, men den verkade ha missat. På bilden sitter den med ryggen till och tittar till vänster. Den har ju teckningar i nacken som påminner om ansiktet, som också har en uppgift ...

I början av 1800-talet kallades fågeln för sparfhök-uggla, sedan 1824 för höguggla (Nilsson) som är ett bra namn. Den är ju "hökvattrad" på framsidan och dagaktiv som våra hökar som är dagrovfåglar.

Tidigare under dagen såg jag en ung kungsörn och en tornfalk från bilen, i Salotrakten, och lyckades fotografera en rödräv på vägen framför mig.

Vissa dagar är bättre än andra.

Här ett exempel på lokala fågelföreningens rapportsida: (på finska heter hökuggla "mössuggla", hiiri = mus/uggla=pöllö ).

http://www.tiira.fi/mielenkiintoiset2_TLY.html
16.2.2017
Teeri  Pöytyä Pohjankulma, Sirkkala 49 8 n 8 n muutaman sadan metrin päässä isosta parvesta ko... (Mikko Tamminen)
Hiirihaukka  Paimio VT-110, Vehka-aho 1 p (Ilkka Kallio)
Hiirihaukka  Nousiainen Akkoistentie 1 N (Hannu Kormano)
Piekana  Paimio Kravinkuja, Herrankartano 1 p (Reijo Vikman, Hanna Järvinen)
Uuttukyyhky  Pöytyä Lankkinen Hakamäki 1 p (Mikko Tamminen)
Turkinkyyhky  Salo Moisionkatu 1 p (Olli Pekka Aaltonen)
Hiiripöllö  Lieto Ahteenmetsä, Kailassuo 1 p, Kytiksellä yksinään puun latvassa. (Simo Pilpola)
Hiiripöllö  Lieto Taka-Raukkala, Kailassuo 1 p (Seppo Aspelund, Håkan Eklund)
Sarvipöllö 15.-16.2. Masku Lankila 3 1 n 3kv reng, 1 k +2kv reng, 1 n +2kv reng, Edellis ja ... (Ari Rivasto)
Sarvipöllö 15.-16.2. Mynämäki Mietoinen Ruonkallio 6 1 n +3kv reng, 1 n +3kv reng, 1 n 2kv reng, 1 k 2kv ... (Kari Hiivola)
Koskikara  Turku Halinen 3 (Olavi Nurmi)
Peukaloinen  Salo Halikonlahti 1 ä (Reijo Vikman)
Peukaloinen  Turku Koroinen 1 ä, Lähellä Halistenkoskea (Tarmo Nurmi)
Peukaloinen  Salo Joensuun pellot 1 p, Lensi rankakasaan piiloon (Olli Pekka Aaltonen)
Punakylkirastas  Kaarina Rauvolanlahti 1 p, räkättien seurassa (Paavo Harri, Aino Loivaranta, Pekka Loivaranta, Raimo Sirkiä)
Mustapääkerttu 2.-16.2. Parainen Söderby 1 n p, ruokinnalla (Raija Salminen, Kaj Robertsson)
Urpiainen  Oripää Koivusaari, Niinimäki 276 p (Mikko Tamminen)
Urpiainen  Pöytyä Kaulanperä, Arkkila 130 NW (Mikko Tamminen)

En bild med många berättelser

Holkspikningstalko i Oravais kby skola. 13.3.1977. Foto: Mikael Herrgård.

Tog ett reprofoto ur ett av de få fotoalbum som jag gjorde under den analoga tiden. En typisk dokumentär bild som i sig innehåller många historier, liksom de flesta bilder med människor. Jag är glad över de få noteringar som finns på sidan, annars skulle jag inte minnas varken datum eller namnen på killarna i bakgrunden.

Det är bara en notering som fattas, fotografens namn. Jag trodde först att det var min bild, eftersom den fanns i mitt album. Men hittade inget i negativarkivet. Kollade med Mikael Herrgård som är fotograf, pressfotograf för Vasabladet (1975-2009), och det är hans bild. Det gjordes tydligen ett reportage om akiviteten, som jag glömt. Minnet är en dålig dagbok!

Jag och Herrgård fotograferade bl.a. orrspel tillsammans en vår, i hans gömsle, på Antero Gråbbils (t.v. i bild) marker i Vörå  och Herrgård blev nog en viktig modell och inspiratör för mig i mitt undermedvetna under decennier. Jag hade ju ett annat yrke, men hade alltid kameran med mig, något som jag är glad åt idag.

Hur som helst:

Bilden är från en holkspikningsdag vårvintern 1977 som arrangerades av Oravaisnejdens Naturvetarklubb (ONK) som jag hade varit med om att etablera 1976. Initiativet hade tagits av Christer Smeds (1941-2015 )som var folkskollärare i Oravais kyrkoby skola som låg uppe på kyrkbacken med utsikt över havet i väster, mot Västerbotten.

När Smeds flyttade till orten kom han då och då med mig och min kompis Johan Antus (vi var ortsbor/idag utflyttade till Åbo och New Jersey) på fågelutflykter i våra favoritmarker i kommunen. Smeds introducerade fågelkännedom på skolschemat och hade gjort ett eget studiematerial (ett pedagogiskt och informativt kompendium) åt sina elever. Peter Kulla i bakgrunden på bilden var en av hans elever. En intressant historia i sig.

Nu är en av läraren Smeds vuxna döttrar med på en av de fotokurser som jag själv håller i trådarna för (Specialyrkesexamen för fotografer med natur som kompetensområde).

De äldre herrarna till vänster i bild tillhörde den äldre generationen ”byaornitologer” som fanns i varje socken. Antero Gråbbil (1928-2007) var bonde och hade satt upp massor med tornseglarholkar runt sin bondgård intill Larvvägen i Vörå, inte långt från Vassorfjärden (en fågelrik havsvik) som var tornseglarnas ”proviantområde”. Hittar en uppgift från 2003 när ONK:s sekreterare Allan Stenmark ringmärkte 52 tornseglarkullar med 110 ungar hos Gråbbil.

Jag minns Gråbbil som en sympatisk och mysig bondeornitolog; jag har ännu dåligt samvete för ett telefonsamtal som jag glömde besvara. Han ringde en gång upp mig och ville (positivt) kommentera en debattartikel som jag haft i Vasabladet men jag var tvungen att avsluta samtalet pga att jag just då var i trafiken i Helsingfors centrum och behövde båda händerna på ratten. Jag lovade ringa tillbaka; sen när jag senare kom ihåg att lovat ringa, hade Gråbbil avlidit.

Erik Pollar (1919- 1987) var mekaniker och en riktig Uppfinnar-Jocke i Vörå. Han var en mycket ivrig och kunnig ornitolog och tidningsdebattör där han värnade speciellt om hotade rovfåglar (det räckte länge innan duvhök och berguv var fridlysta i Finland). Mitt första möte med berguv skedde en juninatt 1969 i sällskap med Erik Pollar, och jag var med honom på tjäderspel några gånger i Vörå, oförglömliga minnen för en ung ornitolog. Speciellt intressant var det att höra Erik berätta om hur områden som på 1970-talet var odlingsområden hade varit fågelrika havsvikar under hans ungdom, som var svårt för mig att visualisera. Största delen av lågliggande odlingsområden i svenska Österbotten är ju gammal havsbotten.

Den unga killen nere till höger i bild är min kusin Anders Bo-Erik Eklund (idag i 50-års åldern) som är den enda i bilden som idag hittas utomlands, bosatt med familjen i Schweiz, men för det mesta på uppdrag i olika arabländer (ingenjör inom energisektorn). Han förlorade sin far (pappas bror) väldigt ung och jag tog honom och hans kompis ut på fågelutflykter ibland, något som jag tror att han uppskattade. Sen skiljdes våra vägar när jag lämnade hemorten för utbildning och jobb, som något senare också gällde honom.

Det är bara killarna i bakgrunden som blev kvar i hemkommunen Oravais, de är alla framgångsrika företagare idag inom jordbruk och handel. Sedan några år tillbaka har kommunerna Maxmo och Oravais införlivats till Vörå kommun (som alltid varit den största av de tre).

Så lever en helt vanlig dokumentär bild upp när det finns textinformation att ta till, som visade sig vara ofullständig beträffande plats och datum, som kräver mera djupdykning i arkiv (som är nerpackade i lådor ...).

Vi hade en motsvarande holkspikningsdag något år senare hos orgelbyggaren Hans Heinrich som hade etablerat sig som företagare i grannkommunen Maxmo, i byn Kärklax, alldeles intill riksväg 8 (Åbo-västra Lappland). Om jag minns rätt så kom Heinrich från Tyskland för att bygga orglar i kyrkor runtom i Finland, med verkstaden i Maxmo som bas i en gammal nedlagd folkskola där han också bodde. Heinrich var naturintresserad och en flitig debattör i provinstidningen Vasabladet.

Också en historia i sig.

Nytt rekord

Två dygn senare. Hirvensalo, Åbo 15.2.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 46/365.

Efter 35 timmar non-stop i tevesoffan steg jag upp och kände att livet återvänt. Bara så skönt. Ett bra tecken är när hjärnan igen fungerar och huvudet fylls med idéer och små projekt. Som nu.

Hade feber ännu före midnatt i går; vaknade upp pigg, kry och feberfri. Skönt med snabba ryck.