Med leriga skor
Magasinnjutning

Solnedgång i Aura ådal, Åbo. 9.6.2016. Foto: Håkan Eklund.
Fotosidan Magasin nr 4/2016 mötte i postlådan. Va bra! Printmedia är lyxprodukter som kommer att överleva, åtminstone för finsmakare. Samma material på nätet känns som bulkvara, där miljoner andra likadana produkter trängs om utrymmet, som kan klickas bort på en bråkdel av en sekund. En tidskrift i "print" är ett hantverk som läses från pärm till pärm, i lugn och ro, eftertänksamt. Alltså en stund av njutning.
Massor av intressant läsning: "Jag letar inte skärpan, jag letar oskärpan" är en sådan artikel. Där Calle Slättensgren presenterar sina bilder av modeller och porträtt med minimal skärpa.
Och intervjun med Nick Brandt är kanon! En fotograf med attityd, som jag verkligen gillar. Han nöjer sig inte bara med att ta bilder, han gör allt för att rädda de djur han fotograferat, via The Big Life Foundation (https://biglife.org) (http://www.nickbrandt.com).
Hans utställning "Inherit The Dust" på Fotografiska (fram till 11.9) måste jag bara se.
Synd bara att texten i artikeln är slarvigt redigerad, eller så har den inte alls korrekturlästs ...
Och äntligen en fotograf som ger bildkritik till fotografen i fråga, och inte "opersonligt i han/hon/hen-form", som om de tilltalade redaktionen (=beställaren), och inte fotografen. Det är Emma Svensson som använder "du" (delvis ...), när hon ger bildkritik åt en FS-fotograf, som alla andra fotografer som ger bildkritik i "Läsarnas bilder" också borde göra (eller åtminstone borde en redigerare/korrläsare fixa till det ...). Töntigt så det förslår att inte göra det ...
Bilden ovan från en kvällsvandring vid Aura å (nära Studentbyn) i solnedgång, med sjungande: busksångare, flodsångare, trädgårdssångare, törnsångare och näktergal från ett och samma ställe. Mäktigt.
Trotsar stormen med sång

Sibilatrixen sjunger för fullt. Åbo 9.6.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 161/366.
En sångare som är rätt lätt att fotografera är grönsångaren (Phylloscopcus sibilatrix). Det är bara att kolla in "sångreviret" som är rätt begränsat, ställa sig i mitten och när fågeln vant sig vid ens närvaro flyger den runt och sjunger från buskar och grenar på några meters höjd. Och sången är lätt att lära sig, och minnas.
Trots den hårda vinden idag så sjöng den för fullt i ett skogsområde med flera andra grönsångarpar. Ibland böjde sig de unga rönnarna ordentligt i vinden (trots skyddet från "storskogen"), men grönsångaren brydde sig inte, den bara sjöng och hade sig. En mycket sympatisk fågelart.
Jag hade bara ett behändigt 300 mm objektiv när jag spenderade en halvtimme idag med denna fågelindivid.
Här kan man lyssna på sången, och lära sig mera om arten:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3275&artikel=2777834
Borde inte sova

Sommarnatt. Hirvensalo, Åbo 8.6.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 161/366.
Det närmar sig midnatt, det är ljust ute - och man borde ju inte sova alls denna tid på året. Känns taskigt att veta att "därute" finns det intressanta nattsångare, nattskärra och ett spännande fotoljus. Men efter en lång arbetsdag (och gymkväll) hjälper det inte att önska, batteriet kräver laddning ...
Printnjutning

Muren längs "gymgatan". Åbo 7.6.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 160/366.
På väg från gymmet kör jag längs en gata där muren försetts med miljökonst. Jag har aldrig stannat för att fotografera, förrän nu. Jag insåg att jag inte tagit en enda bild idag, att det höll på att skymma, och då var det ju läge för att stanna bilen och stiga ut. Med kamera i hand ...
Men det är inte det som utgör kvällens njutningsstund, utan en lässtund med nyaste numret av finska Lutontokuva (naturfotografernas tidskrift) med en läsvärd artikel av bl.a. Heikki Willamo. Han skriver om sin nyfunna glädje att enbart fotografera i svartvitt. "Men naturen är ju i färg", säger många. Ja, säger Willamo, just därför vill jag fotografera i svartvitt.
"Manipulerar" du din bilder brukar någon ur publiken fråga ibland under bildvisningar. "Såklart", svarar Willamo. "Jag tar ju bort färgen ...".
Han skriver att han länge haft lust att fota i s-v, men att han under den analoga tiden var alltför bekväm för att stöka i mörkrum. Den digitala teknologin blev räddningen, skriver Willamo.
Ändå "printnjutning"? Ja, för mig representerar en dator jobb, inte fritid. Dvs. att läsa e-tidningar och motsvarande digitala lösningar ger mig ingen njutning. Fakta, ja. Men det luktar jobb ...
När jag som nu ikväll efter gym och bastu sätter mig med en tidskrift i hand (old school print med en förnimmelse av färsk trycksvärta) och en sval Sandels (mellanöl som hedrar minnet av översten Johan August Sandels från 1808-09 års krig) medan Metallica dånar ur stereon (frun på arbetsresa ...), då är det printnjutning. Kan man avsluta en lång arbetsdag bättre?
Packat och nästan klart

En massa småprylar. Åbo, Hirvensalo 7.6.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 158/366.
Hela kvällen gick åt att plocka fram allt möjligt som behövs med på en kommande tripp upp till arktiska latituder. Försöker ta så lite med som möjligt, ändå blir det mycket ...
Egentligen är det bra att det finns en massa viktbegränsningar på flygen, som tvingar en att tänka till.
