I klorofyllen

Utanför stugknuten. Pandrosbacken, Kimo. 19.7.2015. Foto: Håkan Eklund.  Nr 200/365.

Igen en lat och ledig dag på stugan. Vaknade till sjungande rosenfink. Hade besök av en törnskata, på flyttning söderut. Solig dag, men ingen sommarvärme.

Missväxt

Björnflokan blommar. Pandros, Kimo. 18.7.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 199/364.

På morgonen svängde vinden mot S. Äntligen. Efter dagar av kall nordlig vind kändes det skönt med lite mer värme. Solig och fin förmiddag, sen började det regna.

Har lagt märke till hur eländigt det ser ut på åkrarna i odlingslandskapet; det blir en urusel spannmålsskörd i höst ... I forna tider skulle det signalera missväxt och nödår.

Det har ju bara regnat och varit kallt, och då växer det ju inte. Vi är mitt i juli och "växtarna" är 20 cm, dessutom gula (= för mycket vatten).

Vita nätter

Vid midnatt. Pandros, Kimo 17.7.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 198/365.

Hämtade sonen från tåget. Sen in till ett antikvariat i Jakobstad för att hitta intressant litteratur. Vi blev inte besvikna.

Hittade bl.a. en av president Paasikivis publicerade dagböcker och president Kekkonens "kvarnbrev" (när han kommenterade olika människors görande och låtande, bl.a. hutade åt chefredaktörer och politiker).

Sen satt vi vid brasan till midnatt och läste/diskuterade. Ännu kl. 24 var det tillräckligt ljust för att läsa ute. En morkulla höll oss sällskap, patrullerande över gårdstunet med jämna mellanrum.

Österbottnisk sommar när den är som bäst.

Första lediga

Ofrivilligt bad. Pandros, Kimo 16.7.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 197/364.

Första dagen utan måsten. Inga tider att hålla, inga människor att möta. Att bara vara. Kändes nästan overkligt. Har i månader hållit på som en skottspole, med en massa engagemang - som krävt närvaro och engagemang.

Nu kunde jag i timmar sitta i solen ute på tunet. Läste, tittade på hur flugsnapparna (s-v) utnyttjade käppar som jag satt ut, för att kunna kolla in insekter - och fånga dem.

Hade en nattfjäril i diskbaljan (bilden ovan), men den hade inte drunknat och torkade så småningom upp och flög iväg.

Ett emigrantöde

Far och son Cleland (Nick f. 1985 och Matt f. 1946). Hirvlax, Munsala 15.7.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 196/364.

Här står Matt Cleland med sonen Nick framför det enda som finns kvar av gården där hans (Matts) mormors mor Lovisa Peth var född. Lovisa emigrerade som 17-årig flicka till Australien. Matt bor i Canberra med fru Ann (född i England), sonen Nick bor sen fyra år tillbaka i London med sin flickvän Else.

Stället hittas 80 m in i skogen från Pethvägen, en gammal slingrande grusväg som under 1800-talet var huvudvägen i området. På bilden nedan skymtar samma bod till vänster om gården, som i något skede revs och flyttades till en annan by.

Samtliga av Lovisas syskon emigrerade (till Amerika, Australien och St Petersburg) och gården såldes på auktion 1903.