Varje människa vill bli noterad

Riksdagsvalet närmar sig. Åbo 13.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 103/365.

"Varje människa vill bli noterad" konstaterade en radioröst ur ett diskussionsprogram strax innan jag parkerade bilen idag. Så sant.

Detta gällar alla, både "onda och goda". Den som inte får uppmärksamhet via något positivt och konstruktivt, kanske går över till det motsatta, det negativa och destruktiva.

Troligen är detta också drivkraften till all personligheter på bildaffischerna ovan, som jobbar hårt för att få tillräckligt med röster, för att komma in i riksdagen, eller bara för att hjälpa till att samla röster för det egna partiet! Till det krävs det massor med motivation och energi, och där det minsann gäller att "bli noterad"!

Notera (den som har falkögon ...) att det bara finns svensk text på en affisch, trots att Åbo officiellt är en tvåspråkig stad. "Nära dig" är Svenska folkpartiets slogan. Killen på plakatet är Stefan Wallin, som bl a suttit som försvarsminister i en tidigare regering, där han vid ett tillfälle blev helt utfrusen av "halva Finlands politiska etablissemang" för att han i samband med en "sparkampanj" var tvungen att lägga ner en del finska arméförläggningar, men sparade den enda svenskspråkiga (Nylands brigad i Dragsvik) som han fick mycket skit för.

Nu när det planeras en massa försvarssamarbete mellan Finland och Sverige är just Nylands brigad en viktig kontaktlänk med Sverig, åtminstone språkligt sett.

Wallin har också varit en viktig "mecenat/supporter" för det jobb som jag gör (redaktör för en finlandssvensk tidskrift som i fjol var nedläggningshotad ...). Steffi Wallin är en kille som slår vakt om vår kustsvenska kultur, som jag då och då brukar växla några (svettiga) ord med på gymmet.

Observera, detta är inte valreklam, bara några subjektiva åsikter om en politiker som jag personligen gillar.

Bidde inga bilder

Hem från blåsippsskogen. Runsala, Åbo 12.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 102/365.

Gjorde en tur i blåsippsmarkerna på grannön Runsala. Regnigt och blåsigt. Tog en del bilder, som hör vårtraditionen till, men resultatet var inget att hurra för. Men tomhänt ville jag ju inte återvända. Fick bli en "rattbild" från bilen, genom regnig vindruta. På vägen hemåt.

Hörde massor med sjungande rödvingetrastar, nyanlända. Härligt med nya röster i markerna.

Imponerad av Anders Petersen

Vid vägkanten. Brusaby, Kimito 11.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 101/365.

Tillbringade en kvalitetstimme på kvällen med Anders Petersens bok "Café Lehmitz" (1982) och är imponerad (http://www.anderspetersen.se/cafe-lehmitz-vit/). Ett värdefullt tidsdokument från en ölbar i St. Pauli i Hamburg, "- - - med en vanvettig blandning av mänskliga minoriteter och majoriteter", som han berättar om i boken. Mest i bilder.

Inser också att det finns massor av AP-böcker som jag inte läst (http://www.anderspetersen.se/category/books/).

Är också imponerad av Petersens ingångssida på webben: http://www.anderspetersen.se/

Så här ser hans omfattande fotoboklista ut:

• 2005 “Roma,a diary 2005”, Zoneattive edizione, Italien
• 2004 “Anders Petersen”, Fotonote, Contrasto, Italien
• 2004 “Anders Petersen”, Photo Poche, Actes Sud, Frankrike
• 2004 “Land van belofte”, utställningskatalog av Adrienne van Eekelen, Antoine D'Agata, John Davies och Ken Schles, Noorderlicht, Groningen, Nederländerna
• 2003 Ich Dich lieben. Du mich auch, Fotomuseum Winterthur, Nederlands Fotomuseum
• 2002 Du mich auch Journal Förlag, Stockholm
• 2002 ”Nära avstånd”, text Birna Marianne Kleivan. Journal Förlag, Stockholm
• 2002 “Close distance”, text Birna Marianne Kleivan. Le point du jour éditeur, Paris
• 2000 “European Eyes on Japan 2”. EU-Japan-Fest, Tokyo
• 1997 ”Anders Petersen - Fotografier/Photographs 1966-1996”, text Göran Odbratt. Journal Förlag, Stockholm
• 1996 Indicier - Strömholm, Petersen, Gustavsson, utställningskatalog, Journal Förlag, Stockholm
• 1995 ”Ingen har sett allt”, text Göran Odbratt. Legus förlag, Stockholm
• 1991 ”Rågång till kärleken”, text Göran Odbratt. Norstedts förlag, Stockholm
• 1991 ”Karnevalen i Venedig”. With Ralph Nykvist. Kalejdoskop/ETC förlag, Stockholm
• 1987 ”Seyschellerna”, text Folke Isaksson, SVS förlag, Stockholm
• 1984 ”Fängelse”, text Leif G W Persson. Norstedts/ETC förlag, Stockholm
• 1982 ”Café Lehmitz”. ETC förlag, Stockholm
• 1979 ”Le Bistro d'Hambourg”, text Roger Andersson. Contrejour, Paris
• 1978 “Café Lehmitz”, text Roger Anderson, Schirmer Mosel Verlag, München
• 1976 “En dag på cirkus”, with Mona Larsson and Stefan F Lindberg,Cavefors förlag, Stockholm
• 1973 “Gröna Lund”, text Jan Stolpe, Fyra Förläggare, Helsingborg, Sweden

Snabb att lära sig

I skymningen. Salo 10.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 100/365.

Tankade bilen i skymningen vid ABC i Salo, och kom på att dagens bild var otagen - fick bli en "snabbis".

Jag hade nyss haft tidernas diskussion med kvällens gästfotograf Kirsi MacKenzie, när jag skjutsade henne tillbaka till busstationen för att åka hem till Helsingfors. Hon hade visat bilder och berättat om sitt "fotoliv" för "mina" naturfotokursister vid Axxell Utbildning i Kimito.

Kirsi MacKenzie (Helsingfors) är ett underbarn när det gäller att från noll bli en framgångsrik landskapsfotograf på tre år! Hennes berättelse är synnerligen fängslande, intressant och en bra modell för alla som tror att det skall ta decennier för att nå framgång. Är man  tillräckligt målmedveten, motiverad, har "bildsinne", är envis och flitig - blir det resultat.

Hennes landskapsbilder har redan kammat hem många priser i olika prestigefyllda fototävlingar i Europa 2014-15. Fler pris är på kommande ...

En del av hennes bilder hittas i senaste nummer av Camera Natura, bl.a. omslagsbilden (http://www.cameranatura.se/) och hon finns presenterad i flera finska fototidskrifter i år. Hon skall också ställa upp i Vårgårda under hösten.

Här är hennes webbplats: http://kirsimackenzie.wix.com/kirsi-mackenzie

En vårritual

Alltid lika välkommen. Åbo 9.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 99/365.

För mig är det en del av vårens ritualer att fotografera vissa arter: tussilago, blå- och vitsippor men också fåglar som sädesärla. Varje vår. År ut och år in. Och det är alltid lika gemytligt.

Jag satt en stund på kvällen och försökte fånga flygande skrattmåsar vid en liten våtmark när jag hörde ett bekant kvitter alldeles framför mig, och se - där anmäler sig vårens första (för mig) sädesärlor. Ett par. "Här är vi", tycktes de säga. Kul.