Hoppas den sista

Får gärna vara första o sista Coronajulen. Skyltfönster i Åbo, julannandag 26.12.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 361/366.

God Jul - snö

Så kom den då, julens snö. En eller två centimeter, men gör ändå skillnad. God Jul! Aura ådal ett stycke norr om Åbo. 25.12.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 360/366.

Alla behövs inte

Julafton för dem som ingen ville ha. Hirvensalo, Åbo 24.12.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 359/366.

När barnen var små sportade jag ofta med att köpa julgran på julaftonens förmiddag, eller dagen innan, just när försäljarna började packa ihop alla de granar som inte gått åt.

Det var en spännande lek. Ibland höll vi på att bli utan, när vi kom försent, men hittade ändå någon som inte stängt ner. Och då var priset förhandlingsbart, också det var kul.

Bara en gång har jag "stulit" en gran från stadens skog, utan att ens ha dåligt samvete! De förtjänade att bli av med granen.

Orsaken var att stadens" parkeringsmyndighet" vägrat godkänna en "reklamation"på en parkeringsbot, som jag ansåg var orättvis. Jag tvingades betala och då kompenserade jag med att ta en julgran från deras skog.

Så kan det gå.

Orsaken till parkeringsklagomålet var att jag parkerat en tidig morgon efter en snöstorm (tänk, snöstorm!) när alla skyltar var igenkladdade med snö. Sen när jag hämtade bilen hade snön smält, och jag hade parkeringsböter, för att jag stått för länge, som jag inte kunde veta när jag anlände.

Fortfarande tycker jag att de förtjänade att bli av med ett träd. Den gången.

Sista julen, kanske

Svärmor 92 minns knappt vad vi heter längre, ett liv deleted. Hirvensalo, Åbo 23.12.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 358/366.

Vi hälsar på svärmor/mor på ett äldreboende, på bokad tid med munskydd och skyddshandskar. Det känns surrealistiskt.

Och det är tydligt: detta underliga år har farit illa med vår 92-åring. Hon minns inget av sitt liv längre, knappt att hon känner igen oss. Då är det inte ens lätt att kommunicera. Vad skall man prata om?

Fru Anita vet hur detta skall hanteras, hon plockar fram mobilen, söker upp lämpligt gammal musik och sen börjar hon måla naglarna på sin gamla mor. Där sitter de sen en halvtimme, nära, utan att prata så mycket, men det är tydligt att svärmor njuter. Det ser jag från hennes ansikte.

Länge brukade jag skoja om att jag tänker bli hundra, nu är jag inte längre så säker på att jag ens vill ...

I ett spännande kaos

Här gäller det att ta tid på sig, i Kimmo Lampinens antikvariat. Åbo 22.12.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 357/366.

Antikvariat är det bästa jag vet, det är som att bege sig på en upptäcktsfärd. Det gäller framförallt detta antikvariat som ligger mittemot järnvägsstationen i Åbo. Men det är trångt om saligheten, ett besök kräver tid, många timmar. Förutom böcker hittas massor med gamla fotografier, vykort, planscher och sånt som inte hittas nån annanstans. Dessutom pratar Kimmo svenska, ingen självklarhet i dagens Åbo.

https://www.juvekim.fi/