Höftskott är nyckeln till bra gatubilder

Flertalet av mina gatubilder blir till utan att lyfta sökaren till ögat. Det har blivit en vana liksom. Skulle nästan klara mig utan sökare på min kamera.  Fungerar perfekt för spontana närbilder på människor i folkvimlet.

Ett bra skäl för höftskott är att kunna fota obemärkt. Någon gång kanske man blir upptäckt när man tar bilder. Det spelar ingen roll.

Titeln här skulle kunna vara "Paus för tre". Jag fick gå förbi det här motivet två gånger och ta tre bilder varje gång jag passerade.  Jag stannar inte upp när jag fotar så här - håller exponeringstiden kort för att kompensera för rörelsen. Bildföljden under promenaden ger olika bildvinklar. Gillar att gubben i mitten tycks observera kameran. Det ger närhet liksom. Höftskott handlar ju inte om att synas eller ej utan att komma motivet så nära att man kan ta bilden

Det var varmt i Krakow. De här tjejjerna hade hittat rätt ställe att slappa på. Jag fick passera dem två gånger och ta tre bilder varje gång. Placerade fokuspunkten så lågt som möjligt för att få avståndet på personerna i förgrunden. Det är lätt att skärpan kommer fel om fokuspunkten ligger i mitten - den hamnar ofta i bakgrunden. I det här fallet inne i rummet.

Försöker alltid ta minst tre bilder på varje motiv. Det finns alltid någon bild som blir bra. Viktigt att hålla kameran horisontellt samtidigt som den är vinklad 90 grader mot motivet i såna här lägen.

Men att försöka hålla kameran rätt är ju alltid ett problem när det ska gå fort. Sen försöker jag hinna med max antal bilder som det går så länge motivet är drägligt - en bild eller tio bilder.

Spårvagnsnätet i Krakow är fantastiskt. En veckobiljett kostade bara 100 kronor.  Det går att hitta intressanta personer att fota i spårvagnar och på hållplatser samtidigt som man vilar benen. Det var som sagt väldigt varmt i Krakow.

Stående bilder är svåra att hantera som höftskott. Man får anstränga sig att håla kameran horisontellt. Ofta brukar jag fixera kameran mot kroppen, observera motivet till dess bilden synes verka bra. Obemärkt kan man så ta många bilder.

Rent allmänt är det enklare att hålla uppsikt över vad som händer runtomkring en när man inte håller kameran lyft mot ögat. Jag tycker faktiskt man avskärmar sig lite från motivet när man tittar i sökaren eller på en skärm.

Who said nights were for sleep - står det på tröjan - ett citat av Marilyn Monroe.

Tankfulla resenärer är fascinerande. Kunde röra mig framför den här kvinnan och ta porträttbilder ur flera vinklar. Och hålla koll på hennes minspel.

När situationer snabbt dyker upp kanske höftbilden är det man hinner. Bara en snabb bild- sen är motivet borta. Här blev något kul i varje fall.

Jag var faktiskt inne på Puben i bakgrunden och åt middag i en fin lokal med murade tegelvalv i källaren.

Stället hade eget ölbryggeri. Vid bordet bredvid hade man beställt in en jättelik glasbehållare fylld med varan. Den var placerad i en ställning mitt på bordet. En person i sällskapet portionerade ut innehållet via en kran till de övriga. Dom blev väldigt glada och hade börjat sjunga när jag lämnade lokalen.

Höftskott är att fota från knähöjd, midjehöjd, axelhöjd eller lyfta kameran upp i luften eller rakt ut åt sidan. Höftfotandet är spännande och kräver övning för att bemästra något så när. Måste kunna hanteras av varje gatufotograf. I alla andra fotogrenar är här tekniken rent förkastligt.

Lite tankar kring mitt gatufotande.

Hur gatufotar man i 40 graders hetta

Bara turister syntes på stan. Alla som inte hade ett jobb att sköta höll sig hemma. Många gator låg folktomma. Polen hade drabbats av en värmebölja och förra veckan tillbringade jag i Krakow.

Hur gör en gatufotograf när det blir så där varmt?  Dricker givetvis mycket vatten, biter ihop och går sina fotopromenader. Även om det känns tungt och bilderna blir få.

Ångrar inte besöket i Krakow. En fantastisk och annorlunda stad. Nästa år blir det nog fler besök i Polen. 

Mitt favoritcafé. Interiören var en uppenbarelse från 50-talet. Det kändes som komma in i nåt fik man besökt i barndomen. Cafét var välskött och bakverken sagolika. Ett par timmar varje förmiddag var det "Happy Hours" med extra billigt fika. Många äldre passade på. Som de här två gubbarna.

En busshållplats. Det märks kanske att värmen är tryckande.

En äldre man får hjälp in genom porten.  Det som byggdes på medeltiden har ingen handikappsanpassning. Men med lite mänsklig hjälp går det ändå.

Näst sista dagen i Krakow försvann hettan över en natt. Människor myllrade på gator och torg. Det var härligt att kunna andas igen och röra på sig normalt.