Nisseblogg

Gatufotograf med svartvita bilder.

Bästa julklapp för en gatufotograf

För den som använder samma kamera och samma objektiv år efter år finns det inte så mycket att önska till julklapp. Fotandet går i förnöjsamhetens tecken.  Det gör jultomten ledsen liksom min hustru som gärna vill ge mig något utöver det vanliga - pyjamas, rakvatten och en Alladin-ask.

Inför julen kom jag på något som stått på önskelistan i många år. En fotoväst. Har spanat i fotoaffärer och bland fotoutrustningar på internet. Aldrig hittat nåt. Eller fått svaret att inga fotografer använder såna nuförtiden.

För någon månad sen hittade jag fotovästar bland kläder för hundförare. Nu är jag lycklig ägare till en  hundförarväst. Massor med rymliga fickor både på bröst och på rygg. Här ska ingen fotoutrustning förvaras. Långa stadspromenaderna kräver annat understöd.

I västen får jag ledigt plats för vattenflaska, termos, smörgåspaket, godis, våtservetter, pappersnäsdukar, plånbok, mobiltelefon. Sånt jag annars brukar förvara i en liten ryggsäck.  Kameran med batterier och minneskort bärs i en minimal väska.

Nu ska västen packas in som julklapp och överlämnas till mig på julafton.

Till sist en bild från sommaren som gick. Ett gatuporträtt vid en busshållplats i Krakow.  Det är såna där sommardagar som västen är ett oumbärligt klädesplagg.

Ett par som bollar med bokstäver i London. Dom bär västar i varje fall.

Postat 2015-12-20 08:20 | Läst 2556 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Förtvivlan och dramatik i vardagen - gatufotograf på plats

Ibland blir man ställd inför gråt och förtivivlan som resultat av meningslöst våld. Visst kan man lägga undan kameran. Själv väljer jag att förmedla bilder på sådana händelser. Kanske det finns lärdomar man  kan dra av en skildring och på  sätt skapa ett bättre samhälle.

Jag promenerade runt i Jardin de Tuiliries i Paris. Många fotografer har vandrat här med sina kameror i det tidiga 1900 talet och tagit klassiska gatubilder.  Det fina miljön i parken verkar inte ha förändrats så mycket sedan dess. Atmosfären är avslappad. Alla besökare tar det lugnt och verkar vara på gott humör.      

Plötsligt hör jag skrik och ser ett slagsmål . En av kombattanterna kommer gråtande gående åt mitt håll.  Tröjan är våt på framsidan av vatten. Jag hann uppfatta att de två grabbarna bråkade om en grej att spruta vatten med.

 

 

Det var bara en kort incident. Snart härskade lugn och frid åter i Jardin des Tuliries.

Postat 2015-12-13 07:17 | Läst 2948 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Kan en gatufotograf va roligare än en trubadur?

För nån vecka sen höll jag föredrag om "Gatufoton i olika huvudstäder" för ett trettiotal pensionärer.  Jag höll på i ett par timmar - kafferast inräknad. Själv hade jag stort nöje att träffa publiken. Och de verkade ha kul också.

ABF-akademin stod för arrangemanget. Den har ett spännande program med föreläsningar av olika slag varje fredag förmiddag under vår och höst.

När jag tittade i deras program fann jag att på fredag handlar det om "Biby - ett fideikomiss berättar" där Anna Sophia von Celsing berättar.  Det måste jag lyssna på.

Varför blev jag inbjuden? Förra året höll jag ett föredrag om gatufoto i fotoklubbens regi här på ABF. En åhörare från ABF lyssnade och gillade det.

Gatubilderna skildrade Europas huvudstäder. Men jag började med en bild från Eskilstuna. Rifo hade förresten valt bilden att presentera mig på Fotomässan i Älvsjö 2014 som årets fotograf. Man hade gjort en jättestor print monterad på capaskiva.

Göran Zebuhr, förbundssekreterare i Rifo, lovade ta hand om printen när utställningen var över så att jag kunde få den vid ett senare tillfälle. Flera gånger under det gångna året har vi försökt få till ett sammanträffande med överlämnande men misslyckats.

Men så äntligen - när jag nu dagen före julafton åker till Uppsala för att fira jul hos dottern så gör jag en avstickare till Kungsängen i Stockholm och hämtar bilden hos Göran.Tack Göran för allt besvär du fått för min skull.

Den bilden blir huvudnummer på min utställning under februari månad i ABFs lokaler. Efter föredraget passade jag nämligen på att fråga om jag kunde få hålla en utställning med gatubilder.  Vilket jag fick.

Jag fick också en fråga om jag ville hålla flera föredrag om gatufoto för olika studiegrupper i ABFs regi.  Ibland har en studiegrupp en träff med någon som framför sång och musik. ABF ser nu möjligheten att också kunna erbjuda en gubbe som pratade om gatufoton för såna studiegrupper.

Givetvis tackades ja till möjligheten. Men givetvis frågar jag mig - kan en gatufotograf va roligare än en trubadur? Vi får väl se.

Än så länge är det kul att ha hamnat i underhållningsbranchen på nåt sätt.

Postat 2015-12-09 09:26 | Läst 2260 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Att fota som Robert Frank

Några fotoböcker har jag i bokhyllan. Någon gång per år bläddrar jag förstrött i dem. En bok "the Americans" av Robert Frank tar jag fram nästan varje vecka och granskar noga. Jag blir aldrig färdig med den.

Boken kritiserades när den gavs  ut 1951. Franks bilder ansågs vara "meaningless blur, grain, muddy exposures, drunken horizons and general sloppiness".  Men idag gäller boken för att vara den mest betydande i 1900-talets fotohistoria.

Om liknande bilder skulle läggas upp på Fotosidan idag tror jag att de skulle passera obemärkta. Kanske skulle några kritiker påpeka att bilden var oskarp,  bildkompositionen var åt skogen och hade flera andra brister. Den stelbenta konservatism som präglade bildsynen på 50-talet råder fortfarande.

Nåja, det finns säkert flera kunniga som genast skulle upptäcka en ny Robert Frank. Vi skulle behöva en sån fotograf idag i Sverige. Så till ett par av mina Parisbilder. 

Jag skulle vilja haft mer av armbåge till vänster i första bilden och mer av Vespa till höger i nedre bilden. Viktigt det där med förgrund i en bra bild.  Nåt att tänka på och ha med sig.

Sånt där som välmenande kommentatorer på Fotosidan menar ska beskäras bort.

Naturligtvis kan jag inte fota som Robert Frank.

 

Robert Frank har skrivit något riktigt bra om svartvita bilder.

"Black and white are the colours of photography. To me it symobolize the alternative of hope and despair to which mankind is forever subjected".

Postat 2015-12-07 08:02 | Läst 2542 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Det kriminella bildutnyttjandet på nätet är hejdlöst!

Idag vill jag visa min kanske  mest stulna bild på nätet. Lite småförbannad blir man över sånt här. Folk över hela världen lånar bilder utan att be om tillstånd eller att ange vem som är fotograf.

För några år sedan tog jag en serie bilder i Götgatsbacken. Ett par bland åskådarna började spontant dansa till en jazzorkester. Det var härligt sommarväder och stämningen kanon. Jag skrev ett blogginlägg om händelsen med fyra bilder. 

Jag har sen inte tänkt mycket mer på den saken förrän det nyligen damp ned en kommentar till blogginlägget från någon som kallar sig  "Sep"

Hehe, AWESOME. So many years after date, i find this post. I'm the dancer, and the girl is Arianne. She's French but lives in Belgium. I'm Belgian, from Ghent. We're definately dancing The Lindy Hop. In fact we were in stockholm, because we just came from Herrang Dancecamp, one of the most known swingdancefestivals in the world! NIce captures of this moment! I still remember it.

Do you know that several organisers around the world have used this picture? And that it's hanging printed - really big - in a caffe in Greece! Somebody told me recently. Nice to have this memory... it was in the beginning of my dancecarreer. In meanwhile it's almost a full time job :) keep on capturing, you're doing awesomely!

Naturligtvis blev jag glad över hälsningen. Men också betänksam.  Blogginlägget hade lästs 3245 gånger - vida mycket mer än någon annan bloggpost jag skrivit. Smickrande givetvis.

Sen gjorde jag en bildsökning på en av bilderna. Jag fann att den använts otaliga gånger världen över. Främst i kommersiellt syfte för att göra reklam för danskurser och liknande. Själv har jag inte tjänat en krona på gatufotande - men många andra gör det tydligen!

Ingen har någonsin varit i kontakt med mig angående användning av bilden. 

Vad gör man - jo, en ny redigering för att förbättra bilden, sänkte kvaliteten på bildåtergivningen för nätpublicering och satte in en ordentlig adress till upphovmannen på EXIF-data. Kanske någon bildnyttjare framöver hör av sig. Igår lade jag ut bilden på DeviantArt för att sprida den ännu mer.

Så ännu en bild  från Götgatsbacken.

Postat 2015-12-05 07:43 | Läst 2490 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera