En gata med många fotografer

På den här gatan fotas det nog mest i Stockholm. Med alltifrån enkla mobiler till dyra Leicakameror (idag såg jag faktiskt en Lecia spegelreflex). Det är ju högsäsong för turismen.

 Västerlånggatan rymmer många blickfång. Folk tröttnar aldrig på idyllen.

Den här damen dristade sig att fälla ut ett kamerastativ. Det höll på att gå illa då det omgående knuffades omkull i folkträngseln. Tyvärr fick jag ingen bild på händelsen. Kameran klarade sig oskadd.

Bedövande sommarvärme

En del blir knäckta av sommarvärme vid 30 grader. Den här mannen stannade till under sin promenad, vacklade in i skuggan och lade sig att vila. Efter en stund kvicknade han till och fortsatte. Givetvis var han helt nykter.  Råkade befinna mig intill och observerade honom.

En liten bit uppåt gatan ägnade sig några damer åt förfriskningar. Ett klokt sätt för att förebygga värmekollaps.

Själv medförde jag vattenflaska i ryggsäcken. Den behövdes! Och jag gillar värmen.

Kul med tatueringar

Sommarvärmen inbjuder folk att exponera sina tatueringar. Bilderna på kroppen är väl till för att visa vem man är eller kanske vill vara. Identitetsmarkörer.

Här är nån som vill visa att han är en stor drake. Låter ett stort drakhuvud täcka hela ryggen.

En damrygg med tillhörande armar är här prydda på ett annat sätt. Inga skräckinjagande motiv. Tatueringarna verkar ha rent dekorativa syften.

Själv känner jag mig inte frestad till tatueringar. Men det är kul att kika på vad andra gör.

Gillade mer brudarna än jänkarna

Besökte Västerås Summer Meet. Massor med bilar - framför allt gamla amerikanska bilar.  Värmen över Johannisberg flygfält var tryckandet. Svårt att ta in mängden av intryck.  Det gällde att propritera. Valde att  kolla in brudarna.

Minns inte att tanterna var utstyrda så här när jag var liten. Eller bygger klädstilen  här i Johannislund på något slags amerikansk nostalgi om  hur 50-talets mode såg ut.

För så här klädde man sig väl inte i Sverige på den tiden? Och kanske inte heller i USA. Tanterna i min barndom var inte tatuerade. Men det är många idag - väldigt mycke.

Mitt besök på Johannisberg varade inte alltför länge den dagen. VM i fotboll krävde sin tid. Annars skulle jag gärna beskådat bilkortegen genom Västerås framåt eftermiddagen och kvällen.

Pålkörd av cykel

Nu hände det igen. En cyklist körde in i mig bakifrån. Gjorde lite ont men ingen allvarlig skada eller smärta. Ett snabbt "Ojdå" och "Ursäkta" och sedan var cyklisten försvunnen.

Vems var felet! Ingen aning. I trafiken i Stockholm blandas fotgängare och cyklister ofta i en kaotisk röra.

Visionära personer vill helt förbjuda trafik med motorfordon i stadskärnor. Så att det blir rejält med plats för dom som går och cyklar. Såna där orealistiska individer kallas politiker.

Från en säker och lite upphöjd placering på Hornsgatan fotade jag några cyklister som susade förbi under mig. Man fick va snabb på avtryckaren för att få in cyklisten i bildramen så här.

Man behöver inte cykla så fort som de båda ovan. Och snart kör dom säkert på en fotgängare.

Man kan leda cykeln för att transportera gods eller barn. Slow motion. Det uppskattar jag. Ett bra exempel visar den här bilden.